– Nyanlända elever har mycket olika skolbakgrund, ämneskunskaper, språkkunskaper och erfarenheter med sig. Men många skolor använder ändå samma lösningar när de lägger upp utbildningen för nyanlända elever, oavsett deras förkunskaper. En del elever läser därför på för låg nivå i förhållande till deras förutsättningar, medan andra behöver mer grundläggande kunskaper och stöd. Detta riskerar att försena elevernas kunskapsutveckling och försvåra möjligheten till fortsatt utbildning eller övergång till yrkeslivet, säger Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen.

Skolinspektionens granskning

Skolinspektionen har granskat mottagandet av nyanlända elever till grundskolan. Rapporten bygger på dels en enkät till alla skolhuvudmän i landet, dels en fördjupad granskning av 28 av de skolhuvudmän som tog emot flest nyanlända elever under 2015-2016.

Huvudsakliga resultat

Granskningen visar att många kommuner erbjudit nyanlända elever ett gott mottagande. De flesta granskade kommuner tar emot eleverna i skolan och kartlägger deras kunskaper inom två månader. Det är en ljusare bild än 2009 då Skolinspektionen gjorde en liknade granskning.

Men granskningen visar också att många kommuner saknar den bredd, variation och flexibilitet som behövs för att fullt ut tillgodose nyanlända elevers skiftande förmågor. De flesta granskade skolhuvudmän behöver utveckla sina arbetssätt för att gynna elevernas fortsatta utbildning.
Exempel på utvecklingsområden:

• Kartläggningar görs av elevers tidigare erfarenheter samt språkliga och matematiska kunskaper, men de omfattar ofta inte andra ämneskunskaper och förmågor. Huvudmän och rektorer saknar därför ofta tillräckliga underlag för att planera en undervisning som utgår från varje elevs kunskapsnivå och förmåga i olika ämnen. Det innebär exempelvis risk för att elever går miste om undervisning i ämnen där de har möjlighet att nå kunskapskraven för godkända betyg.
• Kartläggningarna sprids inte till all personal inom skolan som jobbar med nyanlända elever. Kartläggningarna används heller inte systematiskt i undervisningen. Istället är det vanligt med generella lösningar, oavsett elevernas förkunskaper.
• Dokumentationen om elevers kunskaper och förmågor följer i flera fall inte med när elever byter skolhuvudman och hemkommun. Istället blir eleverna bedömda på nytt av den nya hemkommunen vilket innebär risk för att värdefull tid går förlorad och elevernas utbildning försenas.
• Rektorerna på de skolor som tar emot eleverna involveras inte alltid när det inledande mottagandet sker på centrala mottagningsenheter som är skilda från skolan. Därmed blir rektorernas ansvar för de inledande bedömningar och anpassningen av undervisningen otydligt.
• Huvudmännen följer sällan upp mottagandet av nyanlända elever på ett bra sätt. Frågor om hur val av organisation påverkar de elevernas möjligheter att snabbt få undervisning, och att undervisningen är individanpassad, ställs mycket sällan.

Ta del av rapporten Skolhuvudmäns mottagande av nyanlända elever i grundskolan