Långsammare kunskapsutveckling inom sfi under pandemin visar ny rapport från Skolverket

Skolverkets undersökning visar en långsammare kunskapsutveckling inom sfi under pandemin, framför allt för elever som studerar på studieväg 1 och 2. En förklaring till detta är att elevgruppen har fått färre undervisningstimmar på grund av att de har prioriterats för närundervisning. Ytterligare en förklaring är att kvalitén i undervisningen i vissa fall påverkats genom att moment reducerats och material förenklats.

Skolverket har i uppdrag av regeringen att undersöka pandemins konsekvenser för alla skolformer. En del av uppföljningen gjordes under hösten 2021 då Skolverket genomförde en enkätundersökning riktad till samtliga huvudmän inom komvux och där framkom det att många huvudmän bedömde att det skett ett kunskapstapp inom sfi under pandemin.

 

Skolverket undersöker pandemins effekter

""
Frida Andersson, utredningsenheten på analysavdelningen, Skolverket

Som uppföljning av enkätresultaten genomförde Skolverket intervjuer med både lärare och rektorer hos fem utvalda huvudmän som bedömt att det inom sfi skett ett kunskapstapp i stor utsträckning. Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) har träffat Frida Andersson, utredningsenheten på analysavdelningen och Riikka Tilja, komvuxenheten på läroplansavdelningen. Frida är ansvarig för rapporten och Riikka har ingått i arbetsgruppen.

Hur kommer det sig att den här intervjustudien gjordes?

– I enkäten bedömde 90 procent av huvudmännen som svarade att ett kunskapstapp skett inom sfi, varav ca 40 procent att det hade skett i stor utsträckning. Det kan jämföras med att 6 procent av huvudmännen bedömde att det hade skett ett kunskapstapp i stor utsträckning inom grundläggande nivå. Med kunskapstapp avsågs i enkäten att eleverna inte fått de kunskaper och färdigheter som de normalt sett skulle ha fått. Men utifrån det som kommit fram i våra intervjuer kan kunskapstappet inom sfi snarare beskrivas som en långsammare kunskapsutveckling än ett tapp. Många elever har behövt längre tid för att nå målen för utbildningen. Det syns även på nationell nivå, där statistiken visar att längden på vissa kurser kraftigt förlängts, svarar Frida.

Resultatet visar långsammare kunskapsutveckling

Sammanfattningsvis visar intervjuerna att inom sfi handlar det om en långsammare kunskapsutveckling och då främst inom studieväg 1 och 2. Eleverna på dessa studievägar, alltså de som har kort, eller ingen tidigare utbildningsbakgrund, uppges ha haft svårare att studera enskilt hemma. Även för elever inom studieväg 3 har undervisningen under pandemin varit krävande, även om den här elevgruppen bedömts ha haft bättre förutsättningar. Enligt svaren i intervjuerna har eleverna främst haft svårare att utveckla muntliga färdigheter, men för vissa elever har alla delar av deras kunskapsutveckling påverkats negativt.

""
Riikka Tilja, komvuxenheten på läroplansavdelningen, Skolverket

– Förklaringen till den långsammare kunskapsutvecklingen inom studieväg 1 och 2 har som främsta orsak att eleverna fått färre undervisningstimmar under pandemin. Detta eftersom dessa elever har prioriterats för närundervisning i flera mindre grupper på grund av restriktioner och då har lärarresurserna inte räckt till.  Vi kan även se att även kvalitén har påverkats i vissa fall, då moment reducerats och material förenklats, förtydligar Frida.

Kan pandemin ha gett positiva effekter?

När NC frågar Riikka om det finns tecken åt andra hållet: att sfi-undervisningen utvecklats och tagit steg framåt i samband med pandemin, till exempel i fråga om individanpassning och flexibilitet, svarar hon:

– Det är en mycket svår fråga att svara på och vi har inte i denna intervjustudie undersökt hur sfi-undervisningen har utvecklats angående individanpassning eller flexibilitet. Många elever har säkert lärt sig mycket, t. ex. om att orientera sig i lärplattformar och använda digitala verktyg i sitt lärande, men det gäller sannolikt inte alla elever. 

Nästa steg

Vad händer nu? undrar vi på NC och får svar från Frida och Riikka att en slutredovisning som sammanfattar pandemins konsekvenser för skolväsendet redovisas den 16 december. Skolverket har också ett regeringsuppdrag att ge ett samlat stöd med anledning av pandemin. 

Det finns två olika material som kan nämnas i det här sammanhanget: Koll på pandemin, som riktar sig till skolchefer och rektorer och som stöttar kartläggning och analys för att ta reda på vad en kommun kan behöva prioritera för att komma till rätta med de långsiktiga konsekvenserna av pandemin.

– Myndigheten har också sammanställt stödmaterial om hur man kan arbeta med att stärka elevernas kunskapsutveckling och främja motivation till lärande. Materialet finns publicerat på vår webb och heter Stärk undervisningen efter pandemin, berättar Riikka och fortsätter:

– Skolverket har påbörjat ett arbete med en översyn av kursplanerna inom sfi och inom komvux på grundläggande nivå och komvux som särskild utbildning på grundläggande nivå. I det arbetet, som är långsiktigt, tittar vi även på den här rapporten och andra rapporter om komvux för att få en tydlig helhetsbild. Även andra ändrade läroplaner och kursplaner, som t.ex. Lgr 22 och kommande ämnesplaner för gymnasieskolan beaktas i översynen. När väl en remiss kommer om något år välkomnar vi alla verksamma lärare och rektorer att läsa och kommentera. Era synpunkter om komvux styrdokument är viktiga.

Covid-19-pandemins påverkan på skolväsendet, delredovisning 4 (Kommunal vuxenutbildning) (Skolverket)

Koll på pandemins påverkan (Skolverket)

Stärk sfi-undervisningen efter pandemin (Skolverket)

 

På denna sida