LASLLIAM är en referensguide för planering, undervisning och bedömning framför allt inriktad mot studieväg 1 på sfi. Guiden ger konkreta råd i undervisning av vuxna migranter utan tidigare skolgång och kan med fördel användas för fortbildning inom ett arbetslag. Den är av intresse inte bara för lärare på studieväg 1 utan även för lärare på studieväg 2 och 3, och den vänder sig både till erfarna och till nyblivna lärare.

Fem av de främsta forskarna i Europa inom området läs- och skrivutveckling för vuxna migranter utan tidigare skolgång har tagit fram denna referensram som vänder sig till såväl lärare som ansvariga på nationell nivå. 

NC träffade för några veckor sedan Fernanda Minuz och hade ett lärorikt samtal med henne om LASLLIAM. Fernanda Minuz är en av en av de forskare som tagit fram materialet. Fernanda berättade att hon är vicepresident för Literacy Education and Second Language Learning for Adults (LESLLA) International Association och att hon under arbetet med Europarådets framtagande av LASLLIAM var koordinator för forskargruppen.

Fernanda Minuz. Foto: Monica Lindvall

Fernanda påpekar att språkkunskaper främjar både social integration och tillgång till utbildning och sysselsättning och inom detta sammanhang har icke-läs- och skrivkunniga invandrare särskilda behov av utbildning. Inte bara måste de lära sig ett nytt språk utan de måste samtidigt lära sig läsa och skriva för första gången, eller utveckla grundläggande läs- och skrivkunskaper i ett alfabet eller ett skriftsystem som ibland skiljer sig från en de kommer att ha lärt sig från början. 

Vi samtalar om vem referensguiden är till för och Fernanda understryker att den vänder sig till såväl lärare som till ansvariga på nationell nivå. Den publicerades juni 2022 av Europarådet och är skriven på engelska. NC hoppas att en svensk översättning kommer inom en snar framtid och innan översättning kommer är ett tips att läsa guiden direkt i datorn och högerklicka på meningar och stycken i texten för att få direktöversättning till svenska – det fungerar i många webbläsare. Fernanda berättar att flera länder inom EU har översatt referensguiden i sin helhet eller använt delar av den när nya nationella styrdokument tagits fram rörande elevgruppen.

NC betonar hur efterlängtat och viktigt det här omfattande materialet är och Fernanda instämmer samt hoppas att LASLLIAM kommer att användas i stor utsträckning för att förbättra förutsättningarna och möjligheterna för vuxna att utveckla sin litteracitet på ett andraspråk.

Målgruppen för LASLLIAM

LASLLIAM utgår från, och har många begrepp och principer som härrör från, europeiska referensguiden för språk, CEFR på engelska eller GERS på svenska, samt the CEFR Companion Volume som är en komplettering till CEFR. Det som särskiljer LASLLIAM är att man har skapat en referensguide som utgår från en målgrupp som är:

1. vuxna med ingen eller mycket begränsad skolgång och som för första gången lär sig läsa och skriva eller bara har ytterst grundläggande tidigare erfarenheter av skriftspråklighet. Med andra ord är LASLLIAMS målgrupp överensstämmande med elever på studieväg 1 inom sfi och
2. andraspråksinlärare

Guidens innehåll och upplägg

Första kapitlet beskriver den heterogena målgruppen och syftet med referensguiden lite närmare. Här får vi också en förklaring av den innebörd som man i guiden ger till begreppet litteracitet, nämligen: En förmåga att hantera skriven text som handlar både om en individuell kognitiv förmåga och en förmåga att delta i sociala skriftspråkshändelser.

Det andra kapitlet är särskilt intressant för lärare som är nya som lärare på studieväg 1 och som inte har någon tidigare utbildning kring läs- och skrivutveckling för vuxna andraspråksinlärare. Grundat i forskning och på de fem författarnas egna, mycket långvariga, erfarenhet av undervisningsområdet beskrivs förutsättningarna för framgångsrik litteracitetsutveckling och andraspråksutveckling hos målgruppen. Författarna beskriver fyra olika nivåer av litteracitetsutveckling och andraspråksutveckling där den högsta nivån motsvarar det som i CEFR beskrivs som A1; LASLLIAM slutar alltså där CEFR börjar. I en svensk kontext motsvarar de fyra nivåerna ungefär A-kursen på sfi.

Även erfarna lärare kan ha glädje av detta kapitel och få bekräftelse på det som de redan känner till och framför allt få forskningsbaserade argument för att bedriva undervisning inom studieväg 1 på ett ändamålsenligt sätt i förhållande till målgruppen. Ett viktigt inslag i detta kapitel är hur språkanvändningsstrategier görs till viktiga inslag i undervisningen. 

Didaktiska principer för litteracites- och andraspråksutveckling

Det tredje kapitlet beskriver under rubriken Teaching literacy in a second language de didaktiska principerna för litteracitets- och andraspråksutveckling i undervisningen. Vi får konkreta exempel som åskådligör principerna i relation till målen för de olika nivåerna i referensguiden. Författarna använder begreppet lärandemål, på engelska action goals, för att beskriva målen för undervisning. Lärandemål bör utgå från skriftspråkshändelser som är knutna till reella händelser och behov i elevernas liv. 

Också det här kapitlet är en värdefull resurs för undervisningsplaneringen, att användas av såväl nybörjarlärare som erfarna lärare på studieväg 1. Varför inte läsa det i grupp med kollegorna och diskutera med varandra vilka lärandemål ni sätter upp och hur och i vilken grad ni använder baklängesplanering för undervisningen?

Deskriptioner för kunskaper och färdigheter

Kanske kan kapitel 4 vara avskräckande för den som är ovan vid CEFR-skalorna.  Med hjälp av en stor mängd ”deskriptorer”, alltså beskrivningar av färdigheter och kunskaper som delas in i skalor från nivå 1 till nivå 4 beskriver författarna grundläggande litteracitet (technical literacy), kommunikativa språkaktiviteter, språkanvändningsstrategier och digitala färdigheter. Men vi tror att detta kapitel kan vara till god hjälp i undervisningen. Vad som är intressant med att läsa igenom varje ”färdighetsområde” är att man får stöttning i att se olika färdigheter med hjälp av rubriker och deskriptorer indelade i mindre steg. På så vis kan man få hjälp att bryta ner en viss färdighet i mindre, konkreta steg. Med hjälp av deskriptorerna kan man till exempel skapa en progression för elevernas utveckling av sin metaspråkliga medvetenhet (language and print awareness), för utveckling i förmågan att avkoda skriven text eller att kunna skriva egna texter.  

På samma sätt finns deskriptorer för receptiva färdigheter vad gäller muntligt språk i olika sammanhang, receptiva färdigheter vad gäller skriftlig färdighet av olika slag och så vidare. Förstås kan man med hjälp av alla dessa skalor också formativt bedöma elevernas olika färdigheter på alla de områden som beskrivs. Kanske det här kapitlet skulle behandlas under en studiedag där lärare tillsammans läser och försöker relatera dessa olika skalor till moment i sin egen undervisning på studieväg 1 och A-kursen inom sfi.

Kapitel 4 kan användas som underlag för en studiedag. Läs skalorna tillsammans, och försök relatera dem till den egna undervisningen. Foto: Jens Olof Lasthein

Guiden som underlag för kursplaneframställning och som stöd för kartläggning

Kapitel 5 diskuterar hur denna referensguide kan användas som underlag för såväl kursplaneframställning på nationell nivå som vid enskilda skolenheters gemensamma framställning av policydokument och lokala gemensamma mål för de elever som följer studieväg 1. Här kan man också bland annat ta del av hur författarna har tänkt kring att referensguiden ska vara ett stöd för att göra kartläggningar av elevers utbildningsbehov, upprättande av individuella studieplaner och inplacering i till exempel olika studievägar inom sfi.

Stöd för bedömning och fortsatt utvecklingsarbete

Kapitel 6 anger närmare hur referensguiden kan fungera som ett verktyg för bedömning av elevers progression vad gäller litteracitet och andraspråksutveckling. Målgruppen är som nämnt mycket heterogen vad gäller olika färdigheter och tidigare språkförmåga. Dessutom har individer mycket varierande förmågor inom olika områden. En individ kan ha mycket större muntlig receptiv förmåga än förmåga att själv formulera fraser samtidigt som hen har relativt god förmåga att ändå hantera interaktiva situationer som kräver muntlig uttrycksförmåga. 

De olika skalorna längs med de olika nivåerna är tänkta att användas för att läraren, tillsammans med eleven, ska kunna beskriva elevens litteracitets- och språkliga profil i ett visst ögonblick, men även över tid. Med andra ord är referensguiden också tänkt som ett stöd för att upprätta individuella studieplaner inom studieväg 1. Däremot framgår det att referensguiden inte är tänkt för testkonstruktörer, utan ska vara ett stöd för framför allt formativ bedömning.

Det sista kapitlet handlar om fortsatt utvecklingsarbete och utvärdering av referensguiden och är kanske av störst intresse för dem som följer Europarådets arbete på området. Viktigt är dock att påpeka att referensguidens tillkomstprocess involverar de främsta experterna i medlemsstaterna vad gäller andraspråksutveckling för migranter utan tidigare skolbakgrund. Frågan om migranter utan tidigare skolbakgrund är inte bara angelägen för Sverige utan hela Europa.

Här hittar du materialet

Läs referensguiden LASLLIAM

Här hittar du ett webbinarium om LASLLIAM

Läs CEFR/GERS hos Skolverket

Här finns CEFR companion volume