Skolinspektionens granskning av kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi)

Skolinspektionen har genomfört en tematisk kvalitetsgranskning av kvaliteten på undervisningen inom sfi. Flera av de problem som tidigare granskningar och rapporter har påvisat, kvarstår. Bland annat visar resultaten att det finns betydande skillnader i kvalitet i undervisningen och att huvudmän och rektorer behöver ta ett mer aktivt ansvar för ökad kvalitet.

I slutet av februari 2024 publicerades Skolinspektionens granskning av kommunal vuxenutbildning i sfi. Granskning är en uppföljning av Skolinspektionens tidigare rapport ”Undervisning inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Att lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk” som publicerades i maj 2023. Granskningen sammanfattar det regeringsuppdrag att granska sfi som Skolinspektionen har haft mellan 2022 och 2024. 

 

Syfte och frågeställningar

Kvalitetsgranskningen utgår från följande frågeställningar: 

  1. I vilken utsträckning stimulerar undervisningen elevernas språkutveckling i enlighet med deras behov, förutsättningar och mål? 
  2. I vilken utsträckning stimulerar undervisningens innehåll elevernas möjligheter att utveckla en allsidig språkförmåga för kommunikation och deltagande i vardags-, samhälls-, studie-och arbetsliv? 

I frågeställningarna ingår bland annat vilka möjligheter eleverna ges att utveckla de olika språkliga färdigheterna hörförståelse, läsförståelse, muntlig interaktion och produktion, skriftlig färdighet samt i vilken utsträckning undervisningen präglas av ett jämställdhetsperspektiv.

 

Metod

Totalt 30 verksamheter ingår i granskningen: 16 av dessa bedriver närundervisning och 14 bedriver distansundervisning. Enbart C- och D-kurser inom studieväg 2 och 3 har granskats, såväl i huvudmannens egen regi som i privat regi. För varje huvudman har en verksamhet, antingen närundervisning eller distansundervisning, granskats med fokus på kvaliteten i undervisningen.

 

Resultat

Resultatet visar stora skillnader mellan de granskade verksamheterna. Skolinspektionen bedömer att 24 av de 30 verksamheterna behöver utveckla undervisningen. Detta är utifrån kvalitetskriterier inom totalt 39 olika utvecklingsområden, varav vissa är mer omfattande än andra. Resultaten varierar stort mellan de granskade verksamheterna men sammanfattningsvis är det tydligt att eleverna inte ges likvärdiga möjligheter att lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk.

Viktigaste iakttagelserna

  • Lärarna saknar förutsättningar för att utveckla undervisningen.
  • Bristande individanpassning av undervisningen är ett problem som kvarstår från tidigare granskningar.
  • Undervisningen utgår inte från elevernas vardagsliv.
  • Elevernas möjligheter att lära sig svenska är olikvärdiga på grund av att kvaliteten på undervisningen varierar stort mellan verksamheterna.
  • Inom distansundervisning är undervisningen inte tillräckligt varierad och elever får otillräckliga möjligheter att utveckla muntlig förmåga.

Rektorers möjlighet och förmåga att leda det pedagogiska arbetet och följa upp verksamheten, lyfts som en viktig förutsättning för en kvalitativ och likvärdig undervisning. Emellertid uppger flera rektorer i granskningen att de sällan är insatta i, eller följer upp de utvecklingsområden som ingår i Skolinspektionens granskning. I vissa fall som en följd av deras egna begränsade förutsättningar.

Detta får konsekvenser för lärarna som i rapporten uppger att de många gånger inte har tillräcklig tid att planera och individanpassa undervisningen. Lärarna kan inte lämnas ensamma med ansvaret för undervisningsutvecklingen utan rektors ledarskap. Rektor behöver skapa förutsättningar genom att ge möjligheter till samverkan och avsätta tid. Rektor kan i sin tur behöva resurer för att kunna göra detta.

Granskningen visar också att komvux och sfi ofta hamnar i skymundan och inte får samma ledning och uppföljning i jämförelse med andra skolformer. Det är fler rektorer inom komvux, jämfört med rektorer inom gymnasieskolan, som uppger att de saknar ett aktivt stöd från huvudmannen i kompetensutvecklingsarbetet. Rektorer inom komvux saknar också ofta nätverk eller samarbeten med universitet med fokus just på vuxenutbildningen.

Närundervisning och distansundervisning behöver utvecklas

Skolinspektionen ser behov av att utveckla både närundervisningen och distansundervisningen. Inom närundervisningen behöver lärarna i högre grad planera och utforma undervisningen utifrån elevernas behov av lärande samt deras förutsättningar. Vidare framgår att närundervisningen ofta innehåller varierade arbetsformer men att lärare ofta använder läromedel eller fasta planeringar framför att utgå från elevernas behov av lärande. I distansundervisningen arbetar eleverna i allmänhet självständigt/ensamma, vilket ger dem färre tillfällen att utveckla muntlig förmåga, men de får i högre grad individuell stöttning och handledning jämfört med elever i närundervisningen.

Identifierade utvecklingsområden

Skolinspektionen har identifierat följande övergripande utvecklingsområden:

Åtgärder för att undervisningen ska stimulera elevernas språkutveckling utifrån deras behov, förutsättningar och mål:

  • Undervisningen behöver anpassas ytterligare, inom framförallt närundervisningen, genom att man planerar och utformar den utifrån de enskilda eleverna.
  • Undervisningen behöver utgå från elevernas behov, förutsättningar och mål och i det arbetet är elevens individuella studieplan och kartläggning viktiga verktyg.
  • Undervisningen på distans behöver omfatta fler och mer varierade arbetsformer.

Åtgärder för att undervisningens innehåll ska stimulera elevernas allsidiga språkförmåga för kommunikation och deltagande i vardags-, samhälls-, studie- och yrkesliv:

  • Eleverna behöver få ytterligare möjligheter att träna på sina språkliga förmågor kopplat till situationer inom ett specifikt område, framför allt studieliv.
  • Eleverna behöver ges rika och varierade möjligheter att öva på en specifik språklig förmåga, framför allt muntlig färdighet inom distansundervisningen.
  • Eleverna behöver ges rika och varierade möjligheter att öva de olika språkförmågorna för att kunna kommunicera i om samtliga områden: vardags-, samhälls-, arbets- och studieliv och att anpassa språket till olika syften, mottagare och situationer.
 

Kombinationsutbildningarna som försvann

Som en del i granskningen förberedde Skolinspektionen även en granskning av kvaliteten i undervisningen på kombinationsutbildningar, det vill säga utbildningar där studier i sfi kombineras med yrkeskurser eller yrkesutbildningar på gymnasial nivå. I september 2022 identifierades 47 huvudmän som erbjöd en kombinationsutbildning innehållande sfi C eller D i kombination med kursen omvårdnad 1, 100 poäng på gymnasial nivå, som skulle kunna ingå i granskningen.

Av dessa valde flera huvudmän sedan att inte längre erbjuda denna kombinationsutbildning, eftersom elever på sfi kurs C och D inte bedömdes ha tillräckliga språkkunskaper för att kunna klara den gymnasiala kursen. Istället erbjuder flera av kommunerna en kombination av kurser inom svenska som andraspråk med kursen omvårdnad 1, 100 poäng. Skolinspektionen har därmed inte granskat kombinationsutbildningar i denna rapport.

 

NC vill se att förslagen i KLIVA-utredningen genomförs

Precis som KLIVA-utredningen, synliggör även Skolinspektionens rapport brister och behovet av förbättringar inom sfi. I KLIVA-utredningen ges förlag på lösningar som NC än en gång vill framföra.

Både KLIVA-utredningen och Skolinspektionens nya rapport lyfter flera av de utmaningar som är kopplade till undervisningen på sfi: elevgruppen har vitt skilda behov av lärande, utbildningen organiseras ofta i olika studieformer på dagtid, kvällstid, distans och i olika kombinationer av dessa och såväl utbildning som undervisning ska präglas av en hög grad av flexibilitet och individanpassning. Dessa frågor behöver relateras till sfi-verksamhetens förutsättningar. Här lyfter KLIVA-utredningen flera viktiga förslag som lyfter styrning, ledning och ansvarsfördelning.

Verksamhetens förutsättningar ställer höga krav på lärarnas kompetens. Samtidigt var det endast 53 procent av lärarna som under 2022/2023 hade både lärarlegitimation och behörighet att undervisa på sfi. Vidare är behörighetskraven lägre på sfi än inom andra skolformer.

NC instämmer i KLIVA-utredningens föreslag att lärosäten ska erbjuda profilering av högskolekurser i svenska som andraspråk mot vuxnas lärande som ger blivande och verksamma sfi-lärare relevant utbildning. I samband med detta behöver verksamma lärare få goda förutsättningar att studera. Lärares kompetens är avgörande för förmågan att möta den heterogena elevgruppen och skapa en undervisning som når upp till kraven på flexibilitet och individanpassning.

Vidare förslås i KLIVA en rad kompetenshöjande åtgärder för lärare och rektorer varav vi här vill lyfta de konkreta förslag om behörighetsgivande kurser som föreslås för icke behöriga lärare. Utredningen föreslår att lärosäten får i uppdrag av Skolverket att ta fram kurser i: 

  • systematisk verksamhetsutveckling inom sfi och övriga komvux
  • kurser för behörighet för sfi-undervisning
  • språk- och kunskapsutvecklande arbete
  • språk- och yrkeskunskapsutvecklande arbete
  • kartläggning och bedömning för undervisning i sfi

Skolinspektionen framför i rapporten behovet av att utveckla distansundervisningen för att ge eleverna ökade möjligheter att utveckla muntliga förmågor. NC vill utöver detta påpeka att elever på sfi i första hand bör erbjudas närundervisning och att distansundervisning är ett andrahandsalternativ. KLIVA föreslår att ”distansundervisning får användas under utbildning i svenska för invandrare inom kommunal vuxenutbildning efter önskemål från elev, om eleven av personliga skäl avseende avstånd till skola, arbete eller hälsa har behov av sådan undervisning samt att huvudmannen anser att eleven har förutsättningar att tillgodogöra sig sådan undervisning.”

En tidig och ändamålsenlig kartläggning är nödvändig för att avgöra vilka elever som har förutsättningar att tillgodogöra sig distansundervisning, liksom den är grundläggande för all fortsatt undervisning. I likhet med KLIVA vill NC därför också se en obligatorisk kartläggning av elevens kunskaper med fokus på litteracitet utifrån Skolverkets befintliga kartläggningsmaterial.

 

NC erbjuder kompetensutveckling för lärare och rektorer inom sfi

NC erbjuder olika former av kompetensutveckling för både lärare och rektor gällande till exempel undervisning och organisation. Läs mer om vad vi erbjuder på vår webb. Det går också bra att ta kontakt med oss så ser vi över möjligheterna att skräddarsy ett uppdrag utifrån era förutsättningar och önskemål.

Under våren och början av hösten kommer NC att erbjuda olika kostnadsfria webbinarier gällande undervisning och didaktik för lärare på sfi och grundläggande vuxenutbildning. Håll utkik i vår kalender för information om vad som är på gång.

Mer om våra kompetensutvecklande insater inom vuxenutbildningen

NC:s kalender

 

Länkar för att läsa mer

Läs en sammanfattning av förslagen i KLIVA

Läs hela Skolinspektionens rapport: En granskning av kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) 

Läs NC:s kommentar och referat av Skolinspektionens tidigare rapport: Undervisning inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare. Att lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk

På denna sida