– Vi ser flera tydliga utvecklingsbehov när det gäller de granskade gymnasieskolornas upplägg av programmet språkintroduktion, säger Helén Ängmo, generaldirektör på Skolinspektionen. Kollektiva lösningar har gått före elevers behov av individuell utveckling. Synliggörs inte de tidigare kunskaper och olika behov som nyanlända elever har finns en stor risk att deras kunskapsutveckling försenas. Detta kan i sin tur påverka möjligheter till fortsatt utbildning eller övergång till yrkeslivet. Skolhuvudmän och skolor måste därför göra mer för att stärka kvaliteten på språkintroduktion, fortsätter Helén Ängmo.

Kollektiva lösningar går före

Det har varit en utmaning för skolor och kommuner att ta emot fler nyanlända elever än tidigare. Många skolhuvudmän har också på kort tid gjort många insatser och arbetat med ett stort engagemang 

Helén Ängmo, generaldirektör, Skolinspektionen

Skolinspektionen har granskat utbildningen vid språkintroduktion vid 42 slumpmässigt utvalda gymnasieskolor. Programmet vänder sig till nyanlända ungdomar med inga eller nyligen påbörjade färdigheter i svenska språket, och som inte är behöriga till nationella program i gymnasieskolan. Nästan 36 000 elever läste programmet hösten 2016.

Många av de granskade skolorna anpassar inte utbildningen till eleverna i tillräcklig utsträckning med avseende på studietakt, omfattning och innehåll. Skolorna erbjuder ofta eleverna kollektiva lösningar, med samma schema i ett fåtal grundskoleämnen vid sidan av svenska som andraspråk. Detta trots att eleverna som går på programmet har mycket varierande förkunskaper och utbildningsbehov. En orsak är att skolorna inte i tillräcklig utsträckning ringat in elevernas utbildningsbehov, till följd av brister i kartläggningen av tidigare skolbakgrund, kunskaper och erfarenheter. En annan orsak är brist på lärare och lokaler eller andra organisatoriska begränsningar som påverkar utbildningens utformning.

Låga förväntningar

Granskningen visar också att skolpersonalen på många skolor har låga förväntningar på elevernas förmåga. En förklaring kan vara att skolpersonalen tenderar att fokusera på vad eleven saknar i kunskaper, snarare än de kunskaper eleverna har. Det leder till att en del elever mest får studera språk och mindre av andra ämnen, vilket gör att det tar längre tid innan de kan söka vidare till annan utbildning.

Elever vill läsa mer

De flesta granskade skolor uppger att eleverna läser heltid, men det råder skilda uppfattningar om vad heltid innebär. En del elever får 25 undervisningstimmar per vecka medan andra endast får 13. Flera elever uttrycker att de skulle vilja ha fler undervisningstimmar och studera fler ämnen för att komma vidare i sin utbildning.

Även goda exempel

Granskning visar också att det finns skolor som lyckas tillgodose elevernas utbildningsbehov. På de skolorna finns exempel på elever som fått stöd i form av studiehandledning på modersmålet och den tidiga och integrerade vägledning de behöver. Det finns också enstaka skolor som erbjuder ett brett utbud av grundskoleämnen och använder ett språkutvecklande arbetssätt inom ramen för aktuella ämnen.

Ta del av rapporten Språkintroduktion i gymnasieskolan