Forskare vid Oslo Metropolitan University – Storbyuniversitetet (OsloMet) har genomfört en pilotstudie av norskutbildning med flerspråkigt stöd. I studien läser vuxna med liten eller ingen skolbakgrund grundläggande norska med stöd av en assistent (motsvarande studiehandledare i Sverige) som talar samma språk som deltagaren. Deltagare med liten eller ingen skolbakgrund, och i synnerhet kvinnor, har den lägsta måluppfyllelsen inom motsvarande sfi i Norge, precis om i Sverige.

I studien har forskarna utvärderat hur norskundervisning med flerspråkigt stöd fungerar i klassrummet, och om det är möjligt att mäta effekterna av åtgärden. Resultaten har nyligen publicerats i en rapport beställd av Direktoratet för integration och mångfald (IMDi). De har också producerat en handbok med råd och lärdomar för de som vill införa liknande samarbeten med flerspråkigt stöd i undervisningen.

---

 

Sigridur Vilhjalmsdottir berättar mer om studien

NC ber Sigridur Vilhjalmsdottir att berätta mer om studien och rapporten som nyligen publicerades. Sigridur arbetar på OsloMet och på Nasjonalt senter for flerkulturell opplæring (NAFO), NC:s systerorganisation. Där arbetar hon bland annat med utvecklingsarbete inom komvux. 

Sigridur har genomfört studien tillsammans med  med Anne Grete Tøge, Ira Malmberg-Heimonen og Susanne Søholt.De har också skrivit en handbok utifrån resultaten. Vi börjar med att fråga Sigridur om det mest intressanta, studiens resultat.

Vad är studiens viktigaste resultat?

– Studien visar flera positiva resultat. Bland annat så ser vi att elever som hade tillgång till en flerspråkig assistent klarade sig bättre på det nationella språkprovet i hörsförståelse, läsförståelse och muntlighet jämfört med deltagare i en jämförelsegrupp där man hade en norskspråkig assistent. Som kontroll lär vi grupperna göra testet både före start och i slutet av projektet.

Deltagarna fick också göra en självvärdering vid start och slut och den visar att de som haft modersmålsstöd i större utsträckning förstår samtal i media i jämförelse med de som hade en norsktalande assistent. Här fann vi en väsentlig skillnad!

Sigridur Vilhjalmsdottir, OsloMet och NAFO

– I intervjuer som gjordes som en del av utvärderingen av projektet säger deltagande elever att den flerspråkiga assistenten bidrog till bättre förståelse i utbildningen, ett mönster som inte återfanns bland deltagare med en norsktalande assistent, säger Sigridur vidare.

Deltagarna berättade också att tillgång till en flerspråkig assistent minskade stressen i klassrumssituationen.  Genom att förklara uppgifter på deltagarens modersmål, var det lättare för deltagarna att koncentrera sig och ställa frågor och förstå förklaringar. 

Kan du beskriva och förklara lite kort om bakgrunden till att ni gjorde studien? 

– I vanlig undervisning i norska som andraspråk för vuxna måste deltagarna lära sig läsa och skriva på norska. Det är ju ett språk de inte kan och för vissa kan det fungera bra, och speciellt då för de som har tidigare skolbakgrund från ett annat land. Men för deltagare med liten eller ingen skolbakgrund kan den här skolsituationen upplevas som mycket krävande. 

Syftet med vårt pilotprojekt var att pröva något i några få kommuner, för att undersöka hur det sedan skulle kunna göras i flera kommuner, eventuelt i en mer omfattande studie. 

Tre olika vuxenutbildningscenter, på olika geografiska platser i Norge, blev inbjudna att delta i studien. Vid vart och ett av vuxenutbildningscentrumen deltog två klasser för vuxna invandrare med liten eller ingen skolbakgrund. En av klasserna fick utbildning med en norsklärare och flerspråkiga assistenter och den andra klassen fick utbildning med en norsklärare och en norsktalande assistent. 

Deltagarna blev slumpmässigt placerade i respektive klass:

1. Aktionsklass, det vill säga träning med en norsklärare och en flerspråkig assistent. 
2. Kontrollklass, det vill säga träning med en norsklärare och en norsktalande assistent. 

Likheter och skillnader mellan klasserna

– Alla deltagare gjorde det nationella norska testet som motsvarar det svenska nationella sfi-provet, och de svarade också på enkäter om deras upplevda norska kunskaper. Även om studien endast hade 52 deltagare, genomförde vi konventionella analyser av data. Det innebär att vi har analyserat skillnader mellan aktionsklassen och kontrollklassen. Vi intervjuade också lärarna, assistenterna och de deltagande eleverna i aktionsklasserna och kontrollklasserna. Elevintervjuerna organiserades som fokusgruppsintervjuer med tolk så att de kunde prata med varandra på sitt modersmål innan tolken förmedlade svaren och reflektionerna till oss forskare. 

Klasserna var lika så tillvida att alla deltagare var motiverade att lära sig norska. Den främsta anledningen var behovet av att kommunicera och bli en del av landet de bor i och att fungera i vardagen. I intervjuer sade både lärare och assistenter att en assistent i klassen, alltså oavsett assistents språk, bidrog till mer kapacitet hos läraren.

Skillnader med modersmålstalande assistent

I klasserna med en flerspråkig assistent framkom att lärarna fick mer insikt om var deltagarna befann sig i sin lärandeprocess, och vad de förstod av undervisningen. Detta var möjligt eftersom den flerspråkiga assistenten fungerade som en språkbro mellan lärare och deltagare genom att kunna förklara åt båda hållen, från lärare till deltagare och tillbaka från deltagare till lärare. Detta gjorde det lättare för läraren att anpassa undervisningen till individen. 

Även om deltagarna vi intervjuade har liten eller ingen skolbakgrund från hemlandet, gav de tydliga beskrivningar av och reflektioner över hur de upplevde sin utbildningssituation och läranderesultat. Flera av deltagarna jämförde pilotprojektet med tidigare utbildning i norska som andraspråk. De fann att de hade stor nytta av att läsa med en flerspråkig assistent och de betonade att de ville att fler skulle få möjlighet att fortsätta lära sig norska med stöd på modersmålet.

Assistenternas roll och uppdrag

– Assistenterna med olika modersmål var essentiella, berättar Sigridur Vilhjalmsdottir. De rekryterades av de kommunala skolorna speciellt för det här projektet. Det fanns många olika språk i aktionsklasserna och assistenter anställdes utifrån de modersmål som var störst i klasserna. Enbart elever som hade tillgång till en flerspråkig assistent som de delade språk med, ingick i studien. Assistenterna deltog i undervisningen 6–7 timmar i veckan. En timma i veckan var avsatt för samarbete mellan assitenterna och lärarna. Där samtalde de bland annat om vad som skulle prioriteras i undervisningen utifrån elevbehoven. Läraren kunde föra in elevbehov i assistentens arbete  och vice versa. Dessutom blev assistenterna en ovärderlig resurs utanför studien för skolan som helhet, då andra elever visste att de fanns i verksamheten.

Vad händer nu?

– Med pilotstudien har vi fått mycket viktig kunskap om målgruppen och om undervisningen för gruppen. Studien visar att det är möjligt och gynnsamt att ha flerspråkiga assistenter för de här elevgrupperna. Studien visar också på en positiv påverkan på språkutvecklingen i andraspråket. Ett viktigt arbete nu är att sprida kunskapen om studien. Därför har vi tagit fram en handbok för lärare med råd och lärdomar som man kan ha med sig när man planerar liknande satsningar. 

NC tackar Sigridur Vilhjalmsdottir på OsloMet/NAFO för vårt samtal. Hon skickar med länkar för vidare läsning.

---

 

Länkar (på norska) för den som vill läsa mer

Läs mer om projektet: Opplæring med flerspråklig støtte gir bedre norskkunnskaper

Handbok för lärare och studiehandledare: Håndbok – Norskopplæring med flerspråklig støtte

Webbinarium där rapporten presenterades

Artikel om intervjuerna från studien

Om det nationella norskprovet

Om Norges nya nationella bestämmelser om norska som andrasrpåk och samhällskunskapför nyanlända vuxna

Direktoratet för integration och mångfald (IMDi)