Studieavbrott och genomströmning på sfi

Skolverket kartlägger och analyserar i sin rapport genomströmning och orsaker till avbrott på sfi. Rapporten visar bland annat skillnader mellan elever på olika studievägar vad gäller genomströmning, samt att många elever avbryter studierna på grund av arbete.

Mot bakgrund av en minskad genomströmning på sfi mellan åren 2018 och 2022, har Skolverket på uppdrag av regeringen genomfört den föreliggande kartläggningen och analysen. I uppdraget ingår även att redovisa eventuella skillnader mellan huvudmän och föreslå stödinsatser för att förbättra hanteringen av studieavbrott.

 

Syfte och frågeställningar

Studiens syfte är att utveckla ett fördjupat kunskapsunderlag genom att undersöka avbrutna studier vid sfi, analysera genomströmningen och undersöka huvudmännens åtgärder för att hantera avbrott.

Studien besvarar följande frågor:

  • Hur ser mönstren på nationell nivå och mellan olika studievägar och kurser ut när det gäller elevers studieavbrott och genomströmningen i sfi?
  • Vilka orsaker finns det till att elever gör studieavbrott och vilka förklaringar finns till den befintliga takten i genomströmningen i sfi?
  • Hur följer huvudmännen upp studieavbrott och genomströmning i sfi? Hur arbetar de för att motverka studieavbrotten och öka genomströmningen?
 

Metod

Rapporten bygger bland annat på registerdata och intervjuer. Intervjuerna genomfördes med åtta huvudmän på sfi, både på förvaltningsnivå och verksamhetsnivå samt en utbildningsanordnare som utför utbildning i sfi på entreprenad. 

Totalt 44 respondenter fördelade på 20 lärare, 5 studie- och yrkesvägledare, 12 rektorer, 5 förvaltningschefer och 2 verksamhetschefer intervjuades. Man har inte intervjuat elever och Skolverket påpekar själva att det kan ha inneburit att vissa orsaker till studieavbrott inte har kommit med.

 

Resultat

Resultaten i korthet:

  • Mer än en tredjedel av eleverna hade inte avslutat någon kurs under femårsperioden 2018 till 2022.
  • Det tar längre tid att avsluta sfi för de elever som arbetar parallellt med studierna.
  • Kvinnor får i högre utsträckning än män godkända betyg på alla kurser.
  • Det tar längre tid för elever på studieväg 1 och 2 att genomföra studierna jämfört med elever på studieväg 3.
  • Den högsta andelen avbrott sker på kurs C av elever på studieväg 1.
  • Äldre elever avslutar i lägre grad kurs D, jämfört med yngre elever
  • Avbrott sker ofta på grund av arbete. Andra skäl till avbrott är övriga studier, flytt, familj, hälsa samt arbetslivspraktik. Det finns också andra skäl till avbrott som huvudmännen inte känner till.
  • Två framgångsfaktorer för att minska studieavbrotten är tidig kontakt med de elever som avbryter studierna, samt samverkan kring elevernas skolgång dels inom den egna förvaltningen och dels med Arbetsförmedlingen.
  • Huvudmännen behöver i högre grad utreda skälen till avbrott.

Genomströmningshastigheten

Tiden för att avsluta sfi varierar mellan olika studievägar, med högre avslutningsgrad på studieväg 3 jämfört med studieväg 1. Genomströmningstiden beror även på vilken kurs en elev startar på. Elever som börjar på kurs A eller B på studieväg 1, samt elever som börjar på kurs B på studieväg 2, behöver mer tid för att klara kurs D jämfört med de elever som börjar på kurs C eller D oavsett studieväg. 

I intervjuerna framgår också att elever har en tendens att "fastna" på kurs C inom studieväg 1. Denna kurs ställer högre krav med svårare texter, skrivuppgifter och mer avancerad grammatik, vilket gör att eleverna har svårt att fortsätta till kurs D inom samma studieväg. Istället söker eleverna andra vägar, såsom att gå över till arbete, även om de ofta återkommer till sfi flera gånger för att fortsätta sina studier. 

En annan orsak till den låga genomströmningen som lyfts i intervjuerna, är att elever kombinerar sina sfi-studier med arbete. Detta gäller särskilt för elever som har kommit till Sverige för arbete och redan har en anställning när de börjar på sfi eller får jobb kort efter kursstart. Dessa elever arbetar parallellt med sina studier och deltar i undervisningen när det passar dem, vilket oftast innebär att de studerar på kvällar och ibland helger. För dessa elever kan deltidsstudierna leda till att det tar lång tid att fullfölja sina sfi-kurser.

Studieavbrott på sfi

Mer än var tredje elev som påbörjade sina studier mellan 2018 och 2002 avbröt sina studier utan godkänt betyg. Avbrott sker på samtliga kurser men är vanligast på studieväg 1 för kurserna B, C och D samt studieväg 3 kurs C. I undersökningen varierar andelen kursdeltagare som avbrutit utbildningen stort, mellan 0 och 100 procent. 

Det går inte att få en samlad bild av orsaken till avbrott inom sfi i och med att det saknas statistik om det på nationell nivå. Vissa huvudmän registrerar uppgifter om orsaker till avbrott lokalt men inte alla, och det finns också ett stort antal elever som avbryter studierna utan att huvudmannen eller verksamheten vet varför. 

Studieavbrott hos sfi-elever kan vara resultatet av flera faktorer. Vanligtvis avbryts studierna när elever får anställning, särskilt i områden med en gynnsam arbetsmarknad. Många elever på studieväg 2 och 3 samt kurs C och D avbryter studierna för att arbeta och prioriterar ekonomisk försörjning för sig själva och sina familjer. 

Andra avbrott kan bero på att elever går ut i arbetsmarknadsåtgärder, som arbetslivspraktik, vilket kan vara ett krav från Arbetsförmedlingen för fortsatt ekonomiskt stöd. Dessutom kan avbrott ske när elever byter till annan utbildning eller av personliga skäl, som familje- eller hälsoproblem. Det är inte alltid klart för verksamheterna varför elever avbryter, och i vissa fall återvänder elever till studierna efter ett avbrott, ibland flera gånger.

 

Skolverkets rekommendationer till huvudmän

Skolverket lyfter i rapporten flera framgångsfaktorer när det gäller att följa upp och motverka avbrott från sfi. För att motverka studieavbrott är det avgörande att tidigt kontakta elever som börjar visa frånvaro, vilket kan öka chansen att de återvänder till studierna. Att etablera god samverkan kring enskilda elever med olika aktörer inom förvaltningen och Arbetsförmedlingen möjliggör ändamålsenlig planering ur både utbildnings- och arbetsmarknadsperspektiv. 

Ytterligare framgångsfaktorer inkluderar att tillhandahålla olika stödfunktioner som studiehandledare, studie- och yrkesvägledare, kuratorer och studiecoacher som är tillgängliga för elever och lärare. Slutligen är det viktigt att sätta upp individuella mål för eleverna, vilket kan öka motivationen och tydligheten kring studieavslut.

 

Länk till rapporten

Ta del av rapporten i sin helhet:

Studieavbrott och genomströmning i sfi

På denna sida