Hur går det i skolan för elever med utländsk bakgrund? Så löd titeln på ett seminarium utifrån rapporten “Karriärer och barriärer”. I rapporten har man följt gruppen födda 1996 och analyserat deras skolresultat – från grundskola till högskola – samt sysselsättning vid 25–26 års ålder. Resultaten av studien ger en mer nyanserad bild än den gängse av skolresultaten för elever med utländsk bakgrund. Framför allt märks en tydlig skillnad kopplad till i vilken ålder eleverna har invandrat.

Rapportens resultat

Rapporten nyanserar bilden av hur det går i skolan för elever med utländsk bakring. Idag har nästan en tredjedel av unga vuxna i Sverige utländsk bakgrund, det vill säga att de antingen har två utlandsfödda föräldrar eller är själva födda utomlands.

Ankomståldern har stor betydelse för skolresultaten

Elever födda i Sverige med utländska föräldrar och elever som anlänt före 9 års ålder visar till stor del jämförbara resultat med gruppen unga med svensk bakgrund. De har visserligen lägre meritvärden och når gymnasiebehörighet i lägre grad, men skillnaderna kan kopplas till föräldrarnas generellt sämre socioekonomiska situation. Elever som anländer i 9–15-årsåldern möter däremot större svårigheter, vilket i rapporten förklaras med att dels är språket nytt, dels har flera av dem en oregelbunden skolbakgrund från tidigare hemland. Deras skolresultat är därför sämre än de andra elevgruppernas. Positivt är dock att en del av dem kommer ifatt senare tack vare möjligheterna att komplettera i vuxenutbildningen.

Hög ambitionsnivå i val av studier …

De något sämre studieförutsättningarna som unga med utländsk bakgrund i genomsnitt har vägs upp genom höga ambitioner och stor tilltro till utbildningens möjligheter. De studerar hårt, har gott självförtroende i sina studier och väljer krävande gymnasieprogram. Trots lägre meritvärden än unga med svensk bakgrund väljer unga med utländsk bakgrund i högre grad exempelvis naturvetenskapligt program.

… och i övergång till högskola och yrkesliv

Den höga ambitionsnivån visar sig även i övergången till högskolan, där fler unga med utländsk bakgrund påbörjar sina studier direkt efter gymnasiet. De väljer också i högre grad prestigeutbildningar som läkarlinjen. Även när det gäller etablering i yrkeslivet visar unga med utländsk bakgrund jämförbara resultat med gruppen unga med svensk bakgrund. Vid 25–26 års ålder är skillnaderna i etablering små, inte minst när det gäller kvinnor.

Rapportens rekommendationer

Författarna till rapporten, Jan O Jonsson och Christina Mood, båda professorer i sociologi vid Stockholms universitet, avslutar med att ta fram ett antal rekommendationer som riktar sig till myndigheter och organisationer som för statistik. Rekommendationerna behandlar i huvudsak hur vi kan stärka kunskapsbasen över hur det går för elever med utländsk bakgrund i utbildning. Här bör myndigheters rapporter och statistik ha en standard för en mer nyanserad indelning som tar hänsyn till gruppen sent anlända elever. Vidare rekommenderar man att utvärdera insatser som riktar sig särskilt till sent anlända ungdomar. Man vill även att konkreta undervisningsmodeller tas fram, prövas och utvärderas så att man kan se vad som verkligen fungerar.

NC kommenterar rapporten utifrån ett undervisningsperspektiv

Rapporten presenterades vid ett seminarium den 6 september 2023 där även NC fick möjlighet att kommentera rapportens resultat utifrån ett undervisningsperspektiv. NC ser ett stort värde i att rapporten nyanserar bilden av gruppen elever med utländsk bakgrund som är en synnerligen heterogen grupp. Det ger möjlighet att visa på att språkutveckling tar tid och att detta till stor del förklarar de lägre resultaten för gruppen sent anlända elever. Vidare är det glädjande att rapporten lyfter elevernas höga ambitioner, deras tilltro till skolan och till utbildningens möjligheter. Samtidigt behöver rapportens resultat följas upp och jämföras med resultaten för de elever som anlänt till svenska skolan från 2015 och framåt, då många skolor tog emot en för dem ny elevgrupp. 

Vid seminariet ombads NC lyfta fram faktorer som är särskilt angelägna vad gäller undervisning för gruppen sent anlända elever och valde då att betona:

• Språk-, läs- och skrivutveckling behöver ske i alla ämnen
• Använd elevernas flerspråkighet som en resurs i lärande
• Stärk elevernas valkompetens och karriärkompetens 

Språk-, läs- och skrivutveckling behöver ske i alla ämnen

Naturligtvis har ämnet svenska som andraspråk en nyckelroll i elevernas språkutveckling i svenska, men en stor del av språkutvecklingen behöver också ske i ämnesundervisningen. Ämnesrelaterade ord och uttryckssätt lär man sig bäst då språket är knutet till innehållet. Detta innebär att alla lärare behöver vara medvetna om språkets roll i ämnet och undervisa på ett sätt där språk och innehåll integreras så att språk och ämneskunskaper utvecklas parallellt. Det är avgörande för att eleverna ska utveckla ett funktionellt skolspråk och nå studieframgång i alla ämnen.

Använd elevernas flerspråkighet som en resurs i lärande

Idag pratar man om transspråkande i undervisningen – en pedagogik där man ser elevens alla språk som en resurs i lärandet, även av svenska. Här är det viktigt att läraren i sin planering lyfter in möjligheterna för eleverna att använda flera språk: “I det här momentet är modersmålet till hjälp för att utveckla kunskaperna, och här ska vi pusha eleverna till att använda svenskan.” Likaså kan studiehandledning på elevernas modersmål vara en stor resurs i lärandet. 

Stärk elevernas valkompetens och karriärkompetens 

Det svenska utbildningssystemet är komplicerat att förstå för många nyanlända elever och deras föräldrar, särskilt om man inte har akademisk bakgrund. Därför behöver eleverna ges möjlighet att utveckla valkompetens och karriärkompetens, vilket handlar om att ha kunskaper om vilka framtida möjligheter som finns när det gäller utbildning och yrke för att kunna fatta meningsfulla beslut om sin framtid. Den uppgiften ligger delvis på studie- och yrkesvägledaren men behöver också integreras i undervisningen. 

Avslutningsvis betonade NC även vikten av tillgång till en vuxenutbildning av hög kvalitet. För många sent anlända elever är det en nödvändig möjlighet för att komma ifatt och nå sina mål med studierna. 

Se seminariet och läs rapporten

Läs rapporten “Karriär och barriärer” och hör rapportförfattarna berätta om den på ESO:s webbplats 
Ta del av hela seminariet “Hur går det i skolan för unga med utländsk bakgrund?” inklusive NCs inlägg
 

Lär dig mer om den undervisning NC rekommenderar

Lär dig mer om translanguaging (transspråkande)

Lär dig mer om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt