Förslag om tre-årsgräns på sfi ett slag i luften

Regeringens förslag att införa en tre-årsgräns på sfi kommer inte att stärka elevernas möjligheter till språkutveckling eller arbetsmarknadsinträde. NC menar att regeringen istället borde lägga förslag som stärker lärares och rektorers förutsättningar att erbjuda en undervisning av hög kvalitet.

Regeringen lägger i en lagrådsremiss fram ett förslag på en treårig gräns för sfi-studier. Dock ska det finnas möjlighet till förlängning sex månader i taget under maximalt tre år om det med hänsyn till personens personliga förhållanden finns särskilda skäl. 

Vidare föreslås att kommunen ska upprätta en handlingsplan för insatser att nå de individer som har rätt till sfi och motivera dem att påbörja studierna. 

När en elev ska påbörja sfi ska elevens kunskaper bedömas om det inte är onödigt och denna bedömning ska ligga till grund för en individuell studieplan som ska följa med eleven vid byte av sfi-anordnare. Man föreslår också att en sfi-elev ska kunna delta i utbildning i en annan kommun än hemkommunen om det finns särskilda skäl. Mottagande kommun ska då ersättas av elevens hemkommun.

 

Tiden behöver relateras till kvaliteten i undervisningen

Johan Pehrson, arbetsmarknads- och integrationsminister, berättar i en intervju i Ekonyheterna att syftet med förslagen är att sfi-eleverna ska lära sig svenska snabbare. 

NC-medarbetaren Karin Sandwall, som var särskild utredare i KLIVA-utredningen 2020, är positiv till förslaget om studier i annan kommun, som även fanns med i KLIVA-utredningens betänkande. I övrigt är hon kritisk till förslagen:

– Som KLIVA-utredningen visade, och som Skolinspektionen nyligen bekräftat, har sfi på alltför många håll stora problem med kvalitet och likvärdighet. Men om en elev behöver längre eller kortare tid i sfi beror inte främst på att kommunen inte har en handlingsplan eller på att en individs kunskaper inte bedöms vid utbildningsstarten. Tiden i utbildning beror främst på kvaliteten i undervisningen.

– Och de förslag som Johan Person för fram handlar enbart om starten i utbildningen – inte om avgörande förutsättningar för att eleverna ska få en undervisning av hög kvalitet. Att sätta en tidsgräns utan att samtidigt lägga förslag om hur undervisningens kvalitet ska förbättras och säkras innebär i praktiken att försämra elevernas möjligheter att komma så långt som möjligt i sina studier, fortsätter Karin Sandwall.

 

Satsa på rektorers och lärares förutsättningar istället

NC menar att regeringens förslag är ett slag i luften som inte kommer att stärka elevernas möjligheter till språkutveckling eller arbetsmarknadsinträde. Istället uppmanar vi regeringen att arbeta vidare med lärares och rektorers förutsättningar att erbjuda en undervisning av hög kvalitet. De viktigaste förslagen för detta finns i KLIVA-utredningen. 

 

Läs mer

Läs mer om de förslag i KLIVA-utredningen som kan ge bättre förutsättningar för en relevant och effektiv sfi-utbildning

Regeringens utkast till lagrådsremiss Skärpta krav i sfi

Intervju med Johan Pehrson, arbetsmarknads- och integrationsminister, i en i Ekonyheterna 

Skolinspektionens granskning av sfi