Kursen i svenska som andraspråk startade höstterminen 2023 har mycket arbete bakom sig. Det hela började i samband med att Borås ingick i Skolverkets riktade insatser för nyanlända och flerspråkiga barn och ungdomars utbildning. I likhet med flera andra kommuner som vill stärka undervisningen för elever med andra modersmål än svenska, satsar Grundskoleförvaltningen i Borås Stad på fortbildning i språk- och kunskapsvecklande arbetssätt för lärare i skolans olika ämnen. Men i Borås såg man även behov av att stärka ämnet svenska som andraspråk. Susanna Stamenova Ekelund, verksamhetsutvecklare på grundskoleförvaltningen i Borås stad och som varit med från början, berättar om bakgrunden:

Susanna Stamenova Ekelund. Foto: Privat

– I den nulägesanalys som vi gjorde tillsammans med Skolverket så kom det fram att vi behövde stärka vårt arbete med ämnet svenska som andraspråk. Vi behövde få ordning på rutiner både kring behovsprövning och organisation av ämnet. Men, sen kom det fram väldigt tydligt att även om vi hade en del lärare med behörighet i sva på papperet, så kände de själva att de inte hade de kunskaper de behövde för att undervisa enligt kursplanen i svenska som andraspråk.

– Vi insåg också fördelen med att ha lärare med dubbel behörighet i svenska och sva. Och när det blev möjligt att läsa 15 poäng sva för lärare i låg- och mellanstadiet som har svenska i grunden, så såg vi en öppning. Utveckling av sva-ämnet var en viktig del i vår åtgärdsplan och därmed fick vi möjligheten att finansiera en uppdragsutbildning i svenska som andraspråk som var formad efter just våra förutsättningar och behov. 

Viktigt med förarbete och förankring

– Förarbetet, planeringen och förankringen av kursen var viktig. Det har fått ta tid, fortsätter Susanna. Tillsammans med NC började vi med workshops för rektorer och nyckelpersoner från varje skola kring ämnet svenska som andraspråk redan vårterminen 2022. Det arbetet ledde bland annat till att rektorerna själva önskade att fler av deras lärare hade kompetens att undervisa i ämnet svenska som andraspråk. 

Urval av lärare till kursen skedde sedan i samspel med rektorerna, berättar Susanna. Det var viktigt att lärare som önskade vidareutbilda sig också hade stöd av sin rektor. På samma vis var det viktigt att lärarna förstod att det här var en viktig satsning för Grundskoleförvaltningen i Borås stad.

Lärarna läser kursen på arbetstid. För att det ska vara möjligt löper kursen över två läsår. Upplägget innebär ett antal heldagar med kursledarna på plats i Borås. Dessa dagar är ofta förlagda på studiedagar. Utöver det har lärarna avsatt tid under många, men inte alla, torsdagseftermiddagar. Denna tid används till litteraturläsning, kollegiala diskussioner och skriftliga inlämningsuppgifter. Några av dessa träffar är digitala och leds av kursledarna. 

Det ger ett mervärde när lärarna får läsa tillsammans, på arbetstid. Att ge alla sina lärare en gemensam uppdragsutbildning i svenska som andraspråk bidrar till det systematiska kvalitetsarbetet. Foto: Josefin Nilsson

En kurs som lärarna själva efterfrågat

När vi frågar lärare i Borås varför de valt att läsa kursen berättar alla om behovet och önskan att lära sig mer för att kunna undervisa de elever de möter:

– Jag kände att jag hade dåliga kunskaper i hur jag bedömer i ämnet svenska som andraspråk och det har lockat mig att ha de kunskaperna. Jag kände att jag behövde ha det här, säger Maria från Bodaskolan. 

Tre andra lärare som arbetar på en av Borås skolor där många elever har svenska som sitt andraspråk delar också med sig av sina tankar:

– Jag har egentligen alltid känt att det har behövts i undervisningen. Och nu när jag jobbar på en skola där alla elever har svenska som sitt andraspråk, så tycker jag att det absolut behövs. För mina kunskaper räckte inte här.

– Jag kände att jag inte hade tillräckliga kunskaper om undervisning i sva. I svenska ja, men inte sva.

En av lärarna har själv ett annat modersmål än svenska:

– Jag har ju egna erfarenheter av att gå i skolan på ett språk jag inte behärskar och där jag arbetar finns många elever med samma modersmål som jag. Jag drar nytta av mitt modersmål i undervisningen och med föräldrar, för att jag känner att det fungerar bra.  Men, jag ville också ha vetenskapligt underlag att luta mig mot. Vad har visat sig fungera bra för dessa elever? Och varför gör jag som jag gör?

Man ändrar sitt tänk

Lärarna är nu halvvägs in i den andra av kursens fyra terminer. Innehållet i kursen har bland annat behandlat forskning och teorier om andraspråksinlärning och centrala principer i en undervisning som stödjer utvecklingen av ett andraspråk. Under vårterminen fördjupar sig lärarna särskilt kring bedömning av ett andraspråk i utveckling. Vi ber lärarna berätta vad de tycker att de fått med sig hittills.

– Jättemycket, tycker jag. Jag tycker att man ändrar sitt tänk, berättar Maria. Min undervisning har hittills varit, ja ”svenska och svenska” istället för svenska och svenska som andraspråk. Och det är ju verkligen inte rättvist mot mina svenska som andraspråkselever. Jag tänker annorlunda nu, säger Maria från Bodaskolan. 

Kollegan Jenny nickar instämmande och fyller på:

– Ta till exempel det här med risktagande. Att muntligt tal eller text innehåller fler grammatiska fel när en elev uttrycker komplexa tankar än när eleven säger något enkelt men då korrekt. Att det är en naturlig del i andraspråksutvecklingen. Det är viktigt att ha med sig det när eleverna skriver och pratar. Att eleverna faktiskt vågar. Och att vi lärare vet vad vi ska göra, så att de vågar och för att stötta dem så att de kommer vidare.
Några av lärarna reflekterar över att de börjat tänka mer på att arbeta med elevernas svenska och samtidigt synliggöra och dra nytta av det eller de övriga språk eleverna talar.

Trots att flera lärare hade behörighet på papperet i svenska som andraspråk kände de att de behövde mer kunskap för att kunna ge eleverna en kvalitativ undervisning i ämnet. Foto: Josefin Nilsson

Jag funderar mycket på att låta mina elever prata och hjälpa varandra på modersmålet. När jag växte upp fick man inte använda sitt modersmål någonstans. Inte på rasterna, inte i matsalen och absolut inte under lektionerna. Man skulle bara, bara, bara prata svenska i skolan.

En av deltagarna i kursen lyfter fram att hon äntligen får lära sig att bedöma elevers språk ur ett andraspråksperspektiv.

– Det är jättebra. Och jag tänker – varför har vi inte gjort detta förut? Det är ju så tydligt och konkret med fokus på våra elever, istället för de andra vanliga sätt och bedömningsstöd som finns på skolan. Det vi lär oss nu är anpassat efter våra elever. Jag tänker att kursen hjälper mig som lärare att känna mig säkrare. Ju mer man lär sig, ju säkrare blir man.

Susanna bekräftar lärarnas bild:

– Jag hör bara så mycket positivt. Lärarna är redan mer stärkta i sin ämnesroll och de får kunskap som de kan använda direkt i undervisningen. Man hör att de börjar och att de prövar. Att alla läser tillsammans, det är i sig en jättefin arena där de också lär av och stärker varandra.

Kunskap om andraspråksperspektivet behövs på flera nivåer

Susanna, som har uppdrag på huvudmannanivå, går också kursen. Hon menar att kunskap om ämnet svenska som andraspråk och om elever med ett andraspråk i utveckling inte bara behöver finnas hos dem som står i klassrummet.

– På huvudmannanivå, där har vi inte haft tillräcklig kunskap om ämnet svenska som andraspråk. Det har saknats hos oss. Och det har blivit tydligt tycker jag, under kursens gång, hur komplext ämnet är. Och den kunskapen behövs ju om alla ska kunna ta sitt ansvar i styrkedjan. 

– Jag tänker att ämnet svenska som andraspråk och hela gruppen flerspråkiga elever kräver mer tankar kring organisation, behovsprövning och resurser i jämförelse med andra ämnen och elever med svenska som modersmål. Om den kunskapen bara finns ute på skolorna så kan vi inte heller kommunicera med politiken på det sätt som vi önskar. Och förvaltningen behöver kunna stödja rektorerna på rätt sätt. Då behövs en förståelse för vad det innebär att stödja en elev i dennes andraspråksutveckling. Det är grunden för att förstå vad som utgör en bra organisation för lärarna för att de ska kunna erbjuda en bra undervisning för eleverna. 

I Borås ser man således inte lärarnas deltagande i kursen som något som ska stanna på klassrumsnivån. Under kursens gång har lärarna uppgifter som handlar om att kommunicera med sina rektorer – och rektorerna att lyssna in och dra nytta av det lärarna lär sig och föreslår. 

– En ambition med kursen är att sva-lärarna ska hjälpa rektor att bygga upp ett nav kring våra flerspråkiga elever och den undervisning som skolan erbjuder – både vad gäller undervisningen i ämnet svenska som andraspråk och i övriga ämnen. 

Kursen som ges av Stockholms universitet och NC är skräddarsydd för verksamma lärare i årskurserna 1-6 med behörighet i svenska och ger både behörighet i och kunskap om undervisning i ämnet svenska som andraspråk. Foto: Josefin Nilsson

Lärarna behöver rätt förutsättningar

Josefin Nilsson och Karin Pettersson från NC, som är undervisande lärare på kursen, ger sitt perspektiv: 

– Det är en mycket viktig satsning som Borås stad har gjort och vi är så glada att vi får vara en del i det arbetet. Det är särskilt roligt att få forma en kurs i sva som riktar sig till verksamma lärare, som också har behörighet i ämnet svenska. Vi ser vad det betyder för lärarna. De har ansvar för – och kämpar med – erbjuda alla sina elever en svenskundervisning som hjälper dem att utvecklas, och en grundläggande förutsättning är ju att de har den kunskap de behöver för att lyckas med det uppdraget.  Deras arbetsgivare har varit lyhörd och gett dem möjlighet att utveckla en kompetens de kände att de saknade. För lärarna i de tidigare årskurserna, som ansvarar för den tidiga läs- och skrivinlärningen, är ju kunskap om språk- läs- och skrivutveckling ur ett andra- och flerspråkighetsperspektiv avgörande för att de ska kunna göra sitt jobb.

– Vi hoppas att fler huvudmän gör verkstad av möjligheterna med att utbilda sina verksamma svensklärare. Flera lärosäten erbjuder nu 15-poängskurser i sva för F-6-lärare med poäng i svenska och det är även möjligt att läsa sådana kurser via Lärarlyftet via vissa lärosäten. Det man som huvudman behöver tänka på är att det är en stor fördel om deltagande i kursen samordnas och att lärare från skolorna i kommunen läser tillsammans på arbetstid. Då kan utbildningen, som Susanna berättade, bli en del i det systematiska kvalitetsarbetet, både på skol- och huvudmannanivå.

Läs mer i artikeln Borås Stad satsar på att vidareutbilda lärare i svenska som andraspråk