Josefin Nilsson. Foto: Maria Wiksten

Josefin Nilsson
Doktorsavhandling i språkdidaktik, 2023
Institutionen för ämnesdidaktik, Stockholms universitet

Berätta om avhandlingen. Vad är det du har undersökt?

– I mitt avhandlingsprojekt har jag undersökt ämneslärares möjligheter att utveckla en språk- och kunskapsutvecklande undervisning, ofta förkortat SKUA, för nyanlända elever på högstadiet. Jag genomförde min undersökning, med fokus på två högstadielärare, i samband med att de, tillsammans med kollegor på den egna och andra skolor i kommunen, deltog i kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Insatsen erbjöds kommunens skolor inom Skolverkets riktade insatser för nyanlända och flerspråkiga barn och ungdomars utbildning mot bakgrund av att skolorna tagit emot många nyanlända elever.

– I avhandlingen intresserar jag mig särskilt för lärarnas möjligheter att dra nytta av principer i en språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning, ur ett andraspråks- och flerspråkighetsperspektiv.

Vad innebär ett andraspråks- och flerspråkighetsperspektiv på SKUA?

– SKUA är ett samlingsnamn på forskningsbaserade principer, modeller och metoder som rör undervisningens och lärandets språkliga dimensioner. Ett andraspråks- och flerspråkighetsperspektiv på SKUA innebär att särskild hänsyn tas till aspekter som spelar in i lärande- och undervisningsprocesser för de elever som lär på ett andraspråk i utveckling och samtidigt också har tillgång till andra språk än andraspråket att tänka, kommunicera och lära på.

– Jag vill betona att aktiviteter och metoder som kan vara språk- och kunskapsutvecklande för elever som är förstaspråkstalare av svenska inte per automatik är det för andraspråkstalande elever och i synnerhet inte för elever som befinner sig i början av sin andraspråksutveckling.

– Det är också viktigt att det vi kallar SKUA inte förenklas till en slags universalmetod eller en uppsättning givna metoder som per automatik är språk- och kunskapsutvecklande för alla elever, i alla ämnen, i alla åldrar.

– Goda kunskaper om SKUA och de principer som genomsyrar sådana arbetssätt kan göra det möjligt för lärare att försöka forma – eller argumentera för de förutsättningar som krävs för att kunna forma – en ämnesundervisning som de facto är språk- och kunskapsutvecklande för olika elever.

Varför valde du att titta just på kompetensutveckling i SKUA?

– De senaste åren har det varit mycket fokus på kompetensutveckling riktat till lärare i syfte att förbättra skolresultaten, inte minst för nyanlända elever och övriga elever med annat modersmål än svenska. Kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt har varit ett det vanligaste innehållet i Skolverkets riktade insatser.

– Kompetensutvecklingsinsatser inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt bygger på väletablerad andraspråksdidaktisk forskning om vad som gynnar andraspråkstalande och flerspråkiga elevers lärande i skolans olika ämnen och ofta även på forskning om vad som är viktigt vid kompetensutveckling. Men samtidigt vet vi mycket lite om hur sådana kompetensutvecklande insatser bistår lärare, i svensk skola, att bättre möta nyanlända elevers förutsättningar och behov.  

– Jag är själv lärare svenska som andraspråk, svenska och engelska och under mina verksamma år som undervisande lärare arbetade jag på olika sätt för att i mina ämnen skapa goda förutsättningar för mina elevers språk- och kunskapsutveckling. Jag har även många års erfarenhet av att ha arbetat med kompetensutveckling för lärare i SKUA. Ju mer jag arbetat med att planera för, genomföra och utvärdera sådana kompetensutvecklingsarbeten, desto mer har min nyfikenhet väckts kring hur processen ser ut när lärare i samband med kompetensutveckling möter och försöker dra nytta av forskning och goda exempel, och vilka konkreta avtryck det ger i undervisningen.

Hur har du genomfört studien?

– Under två läsår följde jag två ämneslärare på högstadiet, både medan de deltog i kompetensutvecklingen och läsåret efter det. I avhandlingen var mitt fokus att försöka förstå just de här lärarnas perspektiv på möjligheter och begränsningar att utveckla en språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever i den kontext där de verkade. 

– För att få den förståelsen så hade jag återkommande intervjuer och samtal med de två lärarna och spelade också in de kollegiala samtal som lärarna, tillsammans med kollegor och skolans rektor, deltog i under kompetensutvecklingens utbildningsdagar. Jag var också med och observerade i lärarnas undervisning, så en annan del av materialet består av fältanteckningar och ljud- och videoinspelningar från lektionsobservationer samt intervjuer med rektorer, kollegor och elever.

Hur har du analyserat ditt material?

– Efter att ha börjat bearbetat mitt material så landade jag i att jag behövde göra mina analyser med hjälp av teorier och begrepp hämtade ur ett ekologiskt och kritiskt ramverk. Med hjälp av detta sätt att se på handlande, tänkande och lärande, kunde jag få fatt i hur både rent praktiska aspekter men också en massa föreställningar, diskurser, inverkade inte bara på vad lärarna gjorde utan också på vad det var för erfarenheter och kunskaper de utvecklade.

– För att förklara lärarnas möjligheter att utveckla en språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever i den kontext där de verkade, så har jag använt mig av ett teoretiskt begrepp som jag i avhandlingen kallar didaktisk agens. Agens handlar om en individs uppfattade möjligheter att handla i olika situationer för olika syften. Agensen uppstår i ett komplext samspel mellan egna erfarenheter, kunskaper och ambitioner och förutsättningar och förväntningar i den praktiska och strukturella verklighet där man befinner sig. Man kan till exempel känna sig både kompetent och uppleva stort handlingsutrymme i vissa situationer och uppleva sig mer begränsad i andra. Här kan det handla om att man upplever att de kunskaper man har inte räcker till, men agens kan också begränsas av rent praktiska förutsättningar som planeringstid, undervisningstid och olika förväntningar och krav som krockar.

– I avhandlingen framgår att lärarnas didaktiska agens rörande de nyanlända eleverna till stora delar begränsas av både praktiska förutsättningar och motstridiga förväntningar och krav.  Till exempel pratar lärarna i avhandlingen återkommande om vikten av att använda elevernas flerspråkiga resurser i undervisningen. Samtidigt krockar denna ambition, som ju ligger i linje med andraspråksdidaktisk forskning och SKUA, med de praktiska förutsättningarna. Begränsad tillgång till studiehandledning på elevernas modersmål och begränsade möjligheter för lärare och studiehandledare att samarbeta verkade hindrande i processen.

Vad är det viktigaste resultatet?

– Att lärares möjligheter att utveckla en språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever hänger tätt samman med såväl praktiska som strukturella aspekter.  

– Jag ser också att det inte går att ”kompetensutveckla bort” begränsade förutsättningar. Det finns risker med att tillskriva lärares individuella kompetens för stor betydelse i skolförbättringsarbete om man samtidigt missar de förutsättningar som lärare verkar under. Det har särskilt stor bäring på skolförbättringsinitiativ som, genom kompetensutveckling, strävar efter att förbättra förutsättningarna för marginaliserade elevgrupper, förklarar Josefin.

–  Min avhandling visar samtidigt att lärares kompetens är oerhört viktig och att kompetensutveckling för lärare är jätteviktigt i skolförbättringsarbete.  Det går också att dra slutsatsen att lärares kunskaper om lärandets och undervisningens språkliga dimensioner är viktiga, inte minst för att lärare ska kunna argumentera för den typ av undervisning som olika elever behöver och således också för vilka förutsättningar man som lärare behöver. 

Vad är ditt nästa steg nu?

– Nu ser jag närmast fram emot att fortsatt dra nytta av avhandlingsarbetet i mitt arbete på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) i våra kompetensutvecklande insatser och samarbeten med huvudmän, rektorer och lärare, både när det gäller språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning och undervisning i ämnet svenska som andraspråk. 

– Jag tänker att avhandlingens resultat och slutsatser ger oss på NC gott stöd i vårt arbete för att rektorer och lärare ska ges bättre förutsättningar att möta flerspråkiga elever. En viktig fråga för oss är hur vi på NC kan bidra för att stärka de professionellt verksamma och deras professionella och kollektiva agens. 

Ladda ned och läs Josefin Nilssons avhandling

Läs hela eller delar av avhandlingen i DiVA. Resultatkapitlen, kapitel 7 och 8, är särskilt relevanta för skolverksamma:

”Vi ser om dom flyter typ.” Att utveckla en språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever – möjligheter och begränsningar ur lärarperspektiv.