Frasen är ett tröskelbegrepp inom grammatiken och många tycker att just nominalfraser är svåra definiera.

– Idén till filmerna ”Kom igång med grammatiken” föddes när Daria Titarenko, Julia Backelin Forsberg och jag hade undervisat tillsammans här på Stockholms universitet på kurser i språkstruktur och språkanalys på grundlärarprogrammen under några terminer, berättar Mikael Kalm. Vi upplevde att studenternas förkunskaper i grammatik ofta var så grunda att de fick svårt att genomföra de analyser av elevtexter som vi ville att de skulle klara av på kursen. Då föddes tanken om att skapa ett filmmaterial som kunde komplettera undervisningen och göra det möjligt för oss att inte bara gå igenom grundläggande grammatik utan också komma in på frågor hur grammatiken kan vara ett redskap för att förstå vilket stöd deras framtida elever kan behöva för att utveckla sin skriftspråkliga kompetens. Vi sökte därför rektorsmedel för kvalitetsutveckling av utbildning och kunde tack vare detta spela in ett trettiotal filmer som använts på kurserna sedan 2022.

– Filmerna kan hjälpa både verksamma och blivande sva-lärare som känner att de behöver repetera och lära sig mer om grammatik och fonologi, till exempel om de har svårt att förstå vad som menas med olika grammatiska begrepp i Bygga svenska, eller i böcker där grammatik diskuteras ur olika aspekter. Då kan de titta på filmer om dessa begrepp. Filmerna är framför allt tänkta som redskap till lärarna själva och inte för att användas direkt i undervisningen med eleverna, förklarar Daria.

Varför är kunskaper i grammatik viktiga för lärare som undervisar i svenska som andraspråk?

Mikael Kalms intresse för grammatik väcktes av studier i franska.

– Sva-lärare behöver ha kännedom om svenskans grammatik och fonologi för att få en förståelse för vilka svårigheter elever med ett annat förstaspråk än svenska kan ha. Läraren behöver också kunskaperna för att på bästa sätt kunna bidra till dessa elevers språkliga utveckling. Genom att ha kännedom om svenskans ljudsystem får läraren till exempel redskap för att förstå sina elevers stavfel. Med hjälp av kunskaper om språkliga strukturer och regler får läraren också helt andra möjligheter att hjälpa sina elever till ett normenligt skriftspråk, säger Mikael.

– Att ha ett metaspråk för att kunna diskutera elevernas språk och behov av undervisning med kollegor underlättar oerhört för lärare på alla nivåer, fortsätter Julia. Även för att snabbt kunna analysera elevernas produktion, för att identifiera behov både på grupp- och individnivå. Det finns vissa saker som typiskt är svåra för en inlärare av svenska, och att ha kännedom om dessa kommer att underlätta undervisningen.

Daria, som själv är flerspråkig med en bakgrund i Ryssland, lägger på ytterligare ett perspektiv för de lärare som undervisar äldre elever:

– De grammatiska begreppen återspeglar och benämner delar av språkets struktur. Kunskaper om och förståelse av hur språket är uppbyggt och fungerar är extremt viktigt för att undervisa i ett språk, särskilt för äldre och vuxna elever. Våra olika modersmål och deras grammatiska struktur påverkar också hur vi tänker och uppfattar livet. Sva-läraren behöver bland annat lära sina elever att tänka på ett annat sätt – med andra strukturer. Och då behöver hen också kunna dem själv.

Vad brukar lärarstudenterna tycka är svårt?

– Det finns flera tröskelbegrepp inom grammatikundervisningen, förklarar Mikael, men jag tror att det viktigaste förmodligen är frasbegreppet. Många lärarstudenter har oerhört svårt att greppa vad en fras är för någonting, och utan denna förståelse blir det svårt att komma vidare. Därför är det bra att vi nu har utmärkta filmer som handlar om frasbegreppet och olika frastyper. Det har hjälpt många av våra lärarstudenter att komma vidare. Ett annat tröskelbegrepp är bisatsen, som många också har problem med. Även här finns det numera en film som kan ge stöd och hjälp att förstå. 

– Att analysera språket kan vara en utmaning för många, fortsätter Julia. Man är inte van vid att vrida och vända på olika konstruktioner. Fraser är, som Mikael säger, nog en av de saker de lärarstudenter vi mött kämpar mest med, kanske framför allt att förstå varför frasbegreppet är viktigt. Här brukar det falla på plats efter hand, när man börjar se relationer mellan de olika språkliga nivåerna – att ordklasser bygger upp fraser, att fraser fungerar som satsdelar, och liknande.

Daria Titarenko ser grammatiken som språkets maskineri och något som alla kan lära sig att behärska.

– Ja, det är definitivt frasbegreppet, instämmer Daria, särskilt utbyggda nominalfraser och vad som skiljer dem från satser, samt bisatser som lärarstudenterna tycker är svårast på de här grammatiska kurserna. Men när jag undervisade (nu arbetar jag istället på Studie- och språkverkstaden här på SU) upplevde jag att många hade väldigt svårt med rätt inställning till ämnet. De brukar komma med en inställning att grammatik är svårt, på gränsen till omöjligt, tråkigt och onödigt. Med en sådan inställning blir allting svårt.

Vad skulle ni säga är särskilt viktigt för sva-lärare att känna till?

– Vuxna sva-elever brukar ha extra svårt med kongruens (attributiv vs predikativ) och ordföljd i huvudsatser och bisatser, samt även ofta med bestämdhet. Och det behöver de extra mycket explicit undervisning om. Då behöver lärarna själva vara förtrogna med dessa kategorier som ett första steg till att kunna lära ut dem. Då kan jag rekommendera filmerna om substantiv, adjektiv, huvudsatser och bisatser i första hand, säger Daria.
 
– Jag instämmer i de filmer Daria tipsar om, och vill även lägga till nominalfrasen, kommenterar Julia. Att som lärare ha en förståelse för den kommer att underlätta arbetet med till exempel kongruens, och även med satsdelar. Att ha god kunskap om fonologi och stavning är också viktigt – vad är det som gör vissa saker svårare att stava än andra? Vad kan man förvänta sig av elever på olika nivåer?

Finns det någon rekommenderad ordning att se filmerna i?

Julia Backelin Forsbergs grammatikintresse kommer från ett intresse för sociofonetik, det vill säga uttal i relation till olika sociala variabler. Foto: Daniel Briander

– Filmerna har en viss inbyggd logisk ordning, även om man kan se dem i vilken ordning man vill, utifrån de behov man själv har. På de grammatikkurser där filmerna används så rekommenderar vi att studenterna börjar med språkets minsta beståndsdelar, fonologi och stavning, fortsätter till ordklasser, fraser, satsdelar och till sist satser och meningar. Varje block av filmer inleds med en film som heter Vad är – Vad är fonologi, Vad är ordklasser, och så vidare.

– Den mest sedda filmen heter “Vad är fonologi?”. Förmodligen ser många den eftersom fonologi är nytt för i princip samtliga studenter på kursen eftersom det inte ingår så mycket (om någon) fonologi i ungdomsskolans svenskundervisning. En annan mycket uppskattad film är den om nominalfraser som också har många visningar, säger Mikael.

Några exempel på de filmer som tillgängliga:

• Vad är en fras?
• Nominalfrasen
• Prepositionsfrasen
• Den finita verbfrasen
• Satsschemat
• Bisatser
• Principer för ordföljd
• Uttalslättnader

Hör gärna av er om ni använder filmerna

Julia avslutar intervjun med en uppmaning:

– Filmerna ligger öppet på SU:s webb, och man får gärna använda dem i olika sammanhang. Jag har hört från gymnasielärare som har använt några av dem med eleverna, vilket är jätteroligt att höra – men man ska som lärare vara medveten om att de inte är utformade för undervisning av skolelever. Om man vill använda dem behöver man först säkerställa att det som tas upp passar ens elevgrupp. Vi vill gärna höra från er om ni använder er av filmerna på olika sätt, enskilt, i kollegialt arbete på skolan, eller på andra sätt!

www.su.se/svefler/grammatikfilmer

Kontakt

Julia Backelin Forsberg

Mikael Kalm

Daria Titarenko