I början av december 2023 presenterade Skolverket sin rapport över PISA 2022. I rapporten framgår att svenska elevers resultat i de tre undersökta områdena, matematik, läsförståelse och naturvetenskap åter sjunker. Jämfört med 2018 har andelen lågpresterande elever i läsförståelse ökat samtidigt som andelen högpresterande elever har minskat. Skolverket pekar i sin sammanfattning på att de svenska resultaten i matematik och läsförståelse nu är tillbaka på samma låga nivåer som 2012, då Sverige uppnådde sina hittills sämsta resultat i dessa ämnesområden. I naturvetenskap ligger Sverige kvar på samma nivå som PISA 2018.

Klyftorna mellan högpresterande och lågpresterande elever fortsätter att öka

Särskilt nedslående resultat är att skillnaderna mellan elever med olika socioekonomisk bakgrund har ökat samt att skillnader mellan elever med migrationsbakgrund och inhemsk bakgrund fortsätter att öka. 

För att minska dessa klyftor behöver skolorna skickliga pedagoger och adekvata resurser. Dessvärre framkommer det i rapporten att rektorer som arbetar på skolor i socioekonomiskt svagare områden upplever en större brist på såväl lärare som övrig skolpersonal, jämfört med rektorer på skolor med en mer gynnsam socioekonomisk sammansättning. Detta trots en viss grad av kompensatorisk resursfördelning. Andelen behöriga lärare är dessutom lägre, liksom annan adekvat utbildad personal.

Större skillnader i Sverige mellan elever med inhemsk och utländsk bakgrund

I rapporten framgår att skillnaderna i resultat mellan elever med inhemsk bakgrund och elever med utländsk bakgrund (såväl de som är födda i landet som de som är födda utomlands) är större i Sverige än i övriga OECD. I rapporten diskuteras resultaten mot bakgrund av att elever med utländsk bakgrund i större utsträckning kommer från hem med en mindre fördelaktig socioekonomisk bakgrund.

I rapporten menar Skolverket att resultatnedgången i PISA 2022 inte kan förklaras av de senaste årens invandring. Dock pekas på att resultaten ”skulle kunna bero på att skolsystemen i Sverige och i många andra länder inte är tillräckligt bra på att ge en kompensatorisk utbildning till elever med utländsk bakgrund” (Skolverket, 2023, s. 32).

Nödvändiga åtgärder för ökad likvärdighet

Med denna kommentar vill vi på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) peka på några åtgärder som vi ser som avgörande för ökad likvärdighet.

Vikten av undervisning i svenska som andraspråk

NC vill här ta tillfället i akt och särskilt peka på vikten av att undervisningen i ämnet svenska som andraspråk fungerar i enlighet med förordningar och kursplan. Förutsättningarna för lärare att erbjuda kvalitativ undervisning i ämnet svenska som andraspråk är idag begränsade och lärare med adekvat utbildning i ämnet är alldeles för få. Detta framgår med stor tydlighet i Skolverkets översyn av svenskämnena (Skolverket, 2022).

I översynen presenterar Skolverket (2022) flera viktiga förbättringsförslag, och NC vill i denna kommentar lyfta fram vikten av att dessa förslag blir till verklighet. Att elever med ett andraspråk i utveckling ges likvärdiga möjligheter att utveckla såväl ämneskunskaper som läs- och skrivförmåga är avgörande för skolframgång. Där är kvalitativ undervisning i ämnet svenska som andraspråk viktigt likväl som tillgång till lärare med goda kunskaper om flerspråkig läs- och skrivutveckling och lärande av och på ett andraspråk.

Stötta lärare att använda och utveckla sin kompetens

Redan i samband med PISA 2012 betonade vi på NC vikten av att lärare i skolans alla ämnen arbetar medvetet med elevers läs- och skrivutveckling. I vår kommentar pekade vi också på vikten av att satsa på lärarutbildningen och inte enbart på enstaka ”lyft” och kompetensutvecklingssatsningar för redan verksamma lärare. Detta gäller fortfarande. Men vi vill påpeka att PISA 2022 indikerar att problemen i svensk skola i första hand inte kan förklaras mot bakgrund av lärares bristande kompetens, utan istället mot bakgrund av bristande förutsättningar för lärarna att använda och utveckla den kompetensen så att den kommer eleverna till del.  

NC vill särskilt betona hur avsaknad av adekvata förutsättningar och tillräckliga resurser för lärare inte bara inverkar på vad lärarna kan göra utan också på möjligheterna att dra nytta av kompetensutvecklande insatser.

Mot bakgrund av de nedslående resultaten i PISA 2022 vill vi på NC peka på vikten av att kompetensutvecklande insatser och förbättrad lärarutbildning också behöver kombineras med medvetet arbete som skapar förbättrade förutsättningar för lärare att bedriva och utveckla sin undervisning. Svensk skola behöver professionellt kunniga lärare, men dessa lärare behöver också adekvata förutsättningar för att kunna omsätta sin kunskap i praktiska handlingar som gör skillnad för våra elever.

Ge adekvata förutsättningar till skolans professionella

Med utgångspunkt i PISA 2022 ser NC ett behov av tydligare regleringar av skolans verksamhet. Ökade regleringar behöver dock kombineras med en adekvat resurstilldelning som gör det möjligt för rektorer att organisera för den undervisning som eleverna på skolan behöver och för lärare att anpassa sin undervisning efter olika elevers förutsättningar och behov. NC lyfter här fram några viktiga förändringar som kan göra skillnad:

• Återinför reglerad undervisningstid för lärare.
• Elevers rätt till läs- och skrivundervisning samt grundläggande matematikundervisning i mindre grupper (det vill säga möjlighet till undervisning i ”halvklasser” eller andra flexibla grupperingar måste återinföras).
• Elevers rätt till specialpedagogiskt stöd måste regleras. Det kan exempelvis göras genom att reglera en lägsta nivå avseende tillgång till speciallärare (till exempel en speciallärare på 100 elever).
• Gör verklighet av de förändringar som föreslås i Skolverkets översyn av svenskämnena.
• Tydligare regleringar kring och förbättrade förutsättningar för skolor att erbjuda en kvalitativ undervisning i ämnet svenska som andraspråk, där nybörjarundervisning såväl som undervisning för elever som kommit långt i sin andraspråksutveckling ryms.     
• Förbättra förutsättningarna för huvudmän att erbjuda lärare som är behöriga att undervisa i svenska att läsa in behörighet i ämnet svenska som andraspråk.

Länkar

Skolverkets rapport för PISA 2022

Skolverkets översyn av svenskämnena (2022)

NC kommenterar Skolverkets översyn av svenskämnena

NC kommenterar reultaten i PIRLS 2021

Fler kommentarer från Nationellt centrum för svenska som andraspråk