I Sva-luppen zoomar man in på andraspråksdrag för att göra behovsbedömningar i svenska som andraspråk. Materialet är skapat av Malmö stad. Foto: Maria Wiksten

Som ett resultat av det utvecklingsarbete som Malmö stad bedrivit kring ämnet svenska som andraspråk har de nu skapat ett stödmaterial för behovsbedömning i svenska som andraspråk för årskurserna F–9. Materialet har tagits fram i samarbete med rektorer, sva-lärare samt utbildare i svenska som andraspråk vid Malmö och Lunds universitet. Till materialet finns också en lärarhandledning, resurser för implementering och jämförelser mellan svenskämnet och svenska som andraspråk. Materialet ska användas i Malmö stad men det är fritt tillgängligt för alla som vill använda det.

Många lärare och rektorer har länge efterfrågat ett stödmaterial för behovsbedömningar. En av anledningarna till att ett sådant material, eller det snabba test som ibland önskas, inte har tagits fram är att det är komplext att bedöma ett andraspråk i utveckling. Ett förenklat material riskerar att förringa denna komplexitet samtidigt som det också kan komma att påverka undervisningen på oönskade sätt.

Fokus på andraspråksdrag 

I Sva-luppen har man valt att utgå ifrån de aspekter med andraspråksdrag som presenteras i Skolverkets kommentarmaterial till ämnet svenska som andraspråk. Med hjälp av dessa vill man synliggöra att det rör sig om ett andraspråk i utveckling och en elev som har behov av undervisning i svenska som andraspråk. Man ska bland annat avgöra om det finns begränsningar i ordförrådet, avvikande grammatiska drag eller prosodi- och uttalsavvikelser. Det är sammanlagt åtta punkter i observationsprotokollet som ska graderas från inte alls, i låg utsträckning, i viss utsträckning och i hög utsträckning. Utifrån det ska man sedan titta på kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk och rekommendera vilken av kursplanerna som ger eleven bäst förutsättningar att utveckla det svenska språket.

Jämfört med till exempel Bygga svenska eller performansanalys har bedömningsfokuset i Sva-luppen främst fokus på språkliga avvikelser vilket kan signalera ett bristperspektiv. Problematiken med ett bristperspektiv är något som många elever med svenska som sitt andraspråk känner väl till i flera sammanhang. Därför tänker vi att det är extra viktigt att man är medveten om risker med och konsekvenser av ett sådant bristperspektiv vid användning av materialet. Inte minst i kommunikation med elever och vårdnadshavare. Det är också viktigt att bristperspektivet inte följer med eleven i undervisningen. Där rekommenderar vi istället att man använder Bygga svenska som ett stöd för att följa elevers andraspråksutveckling.

Fokus på produktiva förmågor

I Sva-luppen görs ingen bedömning av elevens perceptiva förmågor. Man undersöker varken elevens hörförståelse eller läsförståelse. Elevens kommunikativa förmåga nämns, men med fokus på eleven som sändare. Det skulle kunna vara så att det räcker med att titta på elevens produktiva förmågor för att göra en behovsbedömning. Vid vår läsning av Sva-luppen funderade vi över om detta fokus skulle kunna leda till att elever faller mellan stolarna. Vi ser fram emot att Malmö stad följer upp just den här aspekten när man så småningom utvärderar materialet. Kanske har man här hittat den minsta gemensamma nämnaren som räcker för att sortera fram vilket ämne eleven ska läsa?

Kvalitativ sva-undervisning den viktigaste faktorn

Huvudsyftet med Sva-luppen är att avgöra om en elev har behov av undervisning i svenska som andraspråk. Om svaret är ja behöver eleven således undervisas av kompetenta och behöriga lärare i svenska som andraspråk. Vad är annars vitsen med att genomföra behovsbedömningen? När vi läste och diskuterade materialet pratade vi mycket om detta, och om behovet av sva-lärare som kan forma en undervisning som stärker och stödjer elever med ett andraspråk i utveckling. Vi pratade också om risker med ett bedömningsmaterial som används av lärare som saknar kunskaper om de aspekter som spelar in i andraspråksinlärning och utvecklingen av ett andraspråk. NC ser att det är här som krafttag behöver tas, bland annat genom att kompetensutveckla lärare i svenska och speciallärare i svenska som andraspråk.

Ytterligare en sak som vi på NC talade mycket om när vi läste Sva-luppen var hur materialet  kan komma att påverka undervisningen. Vi vet sedan gammalt att bedömningsstöd, i synnerhet sådana som lärare är ålagda att använda, ofta har en stor genomslagskraft.  Vi diskuterade därför frågan om ett bedömningsmaterial som fokuserar på andraspråksdrag i termer av avvikelser riskerar att leda till ett sva-ämne som fokuserar på att rätta till dessa avvikande språkliga drag, och därmed också tappar en del av både den bredd och det djup som våra båda svenskämnen rymmer. Om man ser Sva-luppen som enbart ett sorteringsinstrument så är risken mindre, men i materialet talas det också om att man ska relatera observationspunkterna till kursplanen och om att resultatet ska ligga till grund för undervisningen. Här gäller det för undervisande lärare att vara medvetna och vaksamma.

Ett stöd för behovsbedömningar behövs

Vi håller med om att det behövs ett stöd för att göra behovsbedömningar i svenska som andraspråk och vi blir inspirerade av Malmö som har tagit sig an den här uppgiften! De tar tag i frågan och gör något åt ett problem som de har identifierat på sina skolor.

Vi skulle dock vilja uppmana Skolverket att själva ta sig an uppgiften. Det ska inte behöva vara upp till kommunerna att skapa sina egna material. Hur går det då med en likvärdig och rättssäker behovsbedömning? Artiklarna ”Svenska som andraspråk – ett behovsprövat ämne” var ett steg i rätt riktning som har blivit mycket väl mottaget runt om i landet. Nu vill vi efterfråga ytterligare stöd för behovsbedömningar. Kanske kan man undersöka om Bygga svenska kan vara en väg att gå och hur det i sådana fall skulle kunna göras?