NC har samtalat med Therese Mouchard, sva-lärare i kombinationsutbildning inom ramen för ett projekt som heter Helhetslyftet. Där är Therese också både projektledare och lärledare vilket bland annat innebär ansvar för att ta fram material för alla lärare inom kombinationsutbildningarna. Therese valde NC:s material eftersom det täckte alla kompetensutvecklingsbehov hos lärarna som identifierades. Ett visst urval av NC:s material har gjorts utifrån vad som är mest relevant för lärargruppens behov och utifrån de utmaningar lärarna möter i sitt samarbete med yrke och språk. 

– Det har varit mycket givande kollegialt lärande mellan olika lärargrupper och alla deltagande lärare är mycket nöjda med materialet, berättar Therese.

Materialet har gett nya insikter

Syftet med projektet Helhetslyftet är att samordna parallellt pågående insatser och att samarbeta runt olika innehåll och frågor som uppstår, förklarar Therese. Hon fortsätter:

Therese Mouchard. Foto: Privat.

– Jag fick tillsammans med en kollega ansvaret att leda våra kollegor inom kombinationsutbildningarna och där har vi regelbundna utbildningstillfällen. Inför ett tillfälle ser alla någon av de inspelade föreläsningarna och när vi träffas diskuteras filmen utifrån NC:s framtagna frågor som finns i materialet. 

– Det har varit mycket givande både att se filmerna och att samtala med kollegor som är både yrkes- och sfi/sva-lärare. Många deltagare säger att materialet gett både aha-upplevelser och många nya insikter. Så kallade dialogmöten organiseras också tillsammans för de sju deltagande kommunerna med kombinationsutbildningar. Då deltar rektorer också. 

– Vi utvärderar naturligtvis kombinationsutbildningarna med deltagande elever. Vi samlar våra erfarenheter och håller på att bygga upp en digital kompetensutvecklingsbank, som alla lärare som deltar i Helhetslyftet ska ha tillgång till. Detta för att sprida kunskapen om vad som fungerar väl inom kombinationsutbildningar, ta del av varandras material och fortsätta utbyta tankar och idéer.

Det går bra att kombinera yrkeskunskap med sva – men det finns också utmaningar

I kombination med att leda delar av projektet arbetar Therese som sva-lärare på komvux i Lidköping med kombinationsutbildningen vård och omsorg. NC passar på att fråga Therese om utmaningar som hon har mött i kombinationsutbildningar.

– Jag har nu deltagare som befinner sig på de fyra olika delkursnivåerna inom sva grundläggande och även elever som läser mot sva1 gymnasial nivå i samma komboutbildning. Det är en utmaning! Jag ska möta de språkliga behoven utifrån målen i yrkesutbildningen och samtidigt undervisa sva på olika nivåer. Jag använder ett till stor del yrkesrelaterat innehåll som samtidigt leder fram till målen för kursplanerna i sva på de olika nivåerna.

Hur gör du för att undervisa så olika nivåer samtidigt?

– Jag samarbetar nära yrkeslärare och vissa sva-mål går utmärkt att kombinera med yrkeskunskaperna och målen där. Att utveckla språkliga strategier för att förstå och göra sig förstådd i olika situationer samt att medverka i olika typer av samtal kan kombineras på olika kreativa sätt mot yrkesinnehållet. Även muntliga presentationer med olika lika hjälpmedel fungerar fint att göra inom yrkesområdet. Dock har att tala och samtala ingen större progression framskriven i kursplanen för sva grundläggande, medan den muntliga språkutvecklingen är mycket viktig inom yrket. Här skulle jag önska mer stöd i kursplanen. Sakprosa, speciellt instruktioner och debattartiklar, hämtar jag från olika källor med ett innehåll som rör vård ur olika aspekter. Även skönlitteratur kan väljas med olika teman som berör vård och omsorg. 

– Men visst finns det utmaningar! Eleverna måste få möta ett innehåll som ger förutsättningar för dem som läser grundläggande sva att sedan klara sig vidare på gymnasial nivå. De som läser sva 1 på gymnasial nivå har ett nationellt prov som inkluderar många olika teman, och de måste få en undervisning som gör det möjligt för dem att klara ett prov som i teman och innehåll ligger långt ifrån de texter och det vokabulär eleverna utvecklar i relation till valt yrke.

Har du något råd till andra lärare?

Therese poängterar att det är mycket viktigt att ge förutsättningar att processa ett yrkesinnehåll i text och tal, vilket eleverna har svårt att göra själva. De behöver rikliga tillfällen till litteracitetsutveckling. 

– Att eleverna blir medvetna om strategier för att ta sig an muntlig och skriftlig text, att gå från det abstrakta teoretiska i ämneslitteraturen till att konkret samtala om samma innehåll och till eget skrivande för lärande är ett undervisningsområde där även jag och mina kollegor har utvecklats, berättar Therese.

Lidköpings kombinationsutbildningar är en del av en större satsning

Helhetslyftet är ett treårigt projekt som finansieras av EU:s Asyl-, migrations- och integrationsfond (AMIF). Helhetslyftet erbjuder insatser för så kallade tredjelandsmedborgare, för att stärka språkutveckling i svenska, förbereda för inträde på arbetsmarknaden och öka känslan av delaktighet i samhället. Målgruppen är vuxna som kommit till Sverige från länder utanför EU och som står långt från arbetsmarknaden. De behöver mycket stöd i sin språkinlärning. Språk och arbete behöver gå hand i hand, konstaterar Therese och fortsätter:

– Kombinationsutbildningarna är en del av många olika delar i Helhetslyftet, där sju kommuner deltar vad gäller kombinationsutbildningarna: Lidköping, Skövde, Tibro, Falköping, Vänersborg, Trollhättan och Strömstad. Olika yrkesinriktade kombinationsutbildningar finns i de sju kommunerna utifrån lokala behov exempelvis kock och inom industriyrken. Förutom sfi- sva- och yrkeslärare är också rektorer, studie- och yrkesvägledare samt studiehandledare inblandade. 

Helhetslyftet, som drivs av Folkhögskoleförvaltningen Västra Götalandsregionen tillsammans med 30 olika partners, bland annat komvux och folkhögskolor, bedriver inte bara kombinationsutbildningar utan flera olika integrationsinsatser ingår. Fokus i Helhetslyftet är att varje insats, oavsett om det är kombinationsutbildningar eller någon annan insats, ska leda till högre grad av självbestämmande för den enskildes utveckling, ökade kunskaper i svenska och vara en väg mot studier eller arbete. Totalt ska 2400 tredjelandsmedborgare nås i projektets insatser fram till hösten 2025.  All personal som deltar får löpande kompetensutveckling.

Läs om NC:s stödmaterial för kombinerade språk- och yrkesutbildningar inom komvux

Läs om EU:s fond AMIF