Vi på Nationellt centrum för svenska som andraspråk (NC) har fått ett stort antal oroväckande signaler om att elever i grundskolan och gymnasieskolan inte får den studiehandledning på modersmålet som de enligt styrdokumenten har rätt till. Vi har också fått signaler om att omfattningen av studiehandledning har minskat i tid i jämförelse med tidigare. För att ta reda på mer om dessa signaler valde vi att skicka ut en enkät till verksamma lärare och studiehandledare i syfte att bredda bilden ur ett lärarperspektiv. 

Sammanfattning av enkätundersökningen

NC vill med denna enkätredovisning lyfta frågan om elevers rätt till studiehandledning på modersmålet och huvudmäns och skolors skyldighet att erbjuda densamma samt statens ansvar för att ge huvudmännen stöd. Även om vi inte kan dra några generella slutsatser av enkäten ger det ändå en bild av hur lärare och studiehandledare upplever läget med studiehandledning på modersmålet.

Av de 282 personer som har svarat på enkäten uppger en majoritet att de anser att elever som behöver studiehandledning på modersmålet inte får detta utifrån elevens behov. Svaren bekräftar också bilden av att tillgången till och omfattningen av studiehandledning på modersmålet har minskat. 235 av de 282 respondenterna har intrycket av att det framförallt är ekonomiska nedskärningar som ligger bakom minskningen.

Detta menar vi på NC är allvarliga signaler. Att spara pengar genom att dra ner på studiehandledning på modersmålet innebär i praktiken att skolan och samhället får utökade kostnader i framtiden eftersom studiehandledning på modersmålet är en viktig framgångsfaktor, och en högst nödvändig insats, för att nyanlända och andra flerspråkiga elever ska nå skolframgång.

Skillnader i tillgång till studiehandledning

När det gäller tillgång till studiehandledning på modersmålet visar enkätsvaren att det finns skillnader mellan de olika skolformerna samt skillnader mellan de olika stadierna och programmen. I gymnasieskolan verkar resurser för studiehandledning främst riktas mot nyanlända elever på språkintroduktionsprogrammet trots att elever inom andra program också kan ha behov. Gällande grundskolan verkar det vara större tillgång till studiehandledning på modersmålet för nyanlända elever på högstadiet men samtidigt indikerar enkätsvaren att en del nyanlända elever i lågstadiet inte får någon studiehandledning alls. Ett antagande skulle kunna vara att resurser har omfördelats till nyanlända högstadieelever på grund av att denna elevgrupp numera har en förstärkt rätt till studiehandledning reglerad i Skollagen.

Nyanlända elever prioriteras på andra elevers bekostnad

Många av de lärare som har svarat på enkäten menar att övriga elever i högstadiet, som inte definieras som nyanlända, inte längre får studiehandledning trots att de kan ha behov. Att rätten till studiehandledning förstärks är viktigt men blir problematiskt när denna rätt enbart gäller en viss åldersgrupp av nyanlända elever. Risken är stor att det inte blir en förstärkning i stort utan snarare att resurser tas från vissa elever och fördelas till andra med konsekvensen att olika elevers behov ställs mot varandra.

Den förstärkta rätten till studiehandledning bör gälla alla nyanlända elever

NC påpekade redan i ett remissvar till betänkandet Fler nyanlända ska uppnå behörighet till gymnasieskolan (SOU 2017:54) att den förstärkta rätten till studiehandledning bör gälla alla nyanlända elever (inkl gymnasieelever) och inte enbart nyanlända elever i åk 7-9. Samma förslag läggs även fram i betänkandet För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering – modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål (SOU 2019:18). I enkätsvaren kan vi nu se exempel på negativa konsekvenser av att den förstärkta rätten enbart gäller en viss elevgrupp. Tidiga insatser är viktigt och det är kontraproduktivt att inte erbjuda studiehandledning till elever, framförallt alla nyanlända elever, så tidigt som möjligt oavsett ålder och oavsett vilken skola eleven går i.

Ekonomiska nedskärningar leder till minskning av studiehandledning på modersmålet (141 Kb)

För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering – modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål SOU 2019:18

NC kommenterar Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet

Läs även NC:s artiklar om modersmålsstöd i vuxenutbildningen