Enligt kursplanen i ämnet modersmål i grundskolan ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

• formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
• använda sitt modersmål som ett medel för sin språkutveckling och sitt lärande,
• anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
• urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
• läsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, och
• reflektera över traditioner, kulturella företeelser och samhällsfrågor i områden där modersmålet talas utifrån jämförelser med svenska förhållanden.

Modersmålsämnet etablerades i samband med Hemspråksreformen 1977. Även om modersmålsundervisningen har varit eftersatt och dragits med tillämpningsproblem (se Ganuza & Hedman, 2015), har politiska förslag om att slopa ämnet inget stöd i forskning eller praktik. Istället stöder forskningen ett utökat utrymme och utveckling av ämnet, vilket också är vad den statliga utredningen från 2019 (SOU 2019:18) kommit fram till.

Anledningen är att modersmålsämnet har betydelse för såväl individ, skola som samhälle, vilket exempelvis innebär följande:

Utveckling av modersmålet

Att enbart tala ett språk i hemmet innebär inte att färdigheterna ovan per automatik utvecklas på modersmålet. På samma sätt som svenskundervisningen avser modersmålsämnet att ge läs- och skrivfärdigheter, ett skolmässigt, breddat och avancerat språkbruk och möjlighet att kunna tillägna sig en utökad repertoar av texttyper, även skönlitterär läsning. Inget av detta får man nödvändigtvis med sig hemifrån. Forskning visar att läsfärdigheter utvecklas i modersmålsundervisningen trots modersmålsämnets begränsade undervisningstid (se t.ex. Ganuza & Hedman, 2019), vilket indikerar att ytterligare lärande skulle möjliggöras med ett utökat utrymme för ämnet.

Samhällets behov av avancerad språklig och mångkulturell kompetens

Utvecklad och avancerad flerspråkig kompetens har betydelse inte bara för den flerspråkiga individen utan också för samhället, vilket är rådande synsätt inom dagens språklagstiftning och språkpolicy i Sverige och EU. En nation och union har inte bara nytta av avancerad språklig kompetens utan även mångkulturell kompetens, som modersmålsämnet medverkar till att utveckla.

Gynnsamma förutsättningar för lärande

Ämnet är inrättat i sin egen rätt, för att utveckla modersmålet. En hög kompetens i ett språk ger dock ökade möjligheter att tillägna sig motsvarande kompetens i ett annat språk (i linje med interdependenshypotesen, t.ex. Cummins, 1979, som stipulerar att det finns ett ömsesidigt beroendeförhållande mellan språk hos människan). En större studie i USA illustrerar detta: Resultaten i den studien visar att de 40 000 elever som fick ämnesundervisning både på engelska och spanska under hela skolgången uppnådde bättre skolresultat jämfört med de som genomförde sin skolgång enbart på spanska eller engelska (där samtliga elever hade samma typ av socioekonomisk bakgrund, Thomas & Collier, 1997, 2002).

En mindre svensk studie omfattade 36 somalisk-svensktalande elever i årskurs 5 och 6 som alla gått i modersmålsundervisning hela sin skolgång. Ett positivt samband gick att fastställa mellan elevernas prestationer på läsförståelse i somaliska i årskurs 5 och 6 och deras betyg två år senare, avseende genomsnittligt betyg och betyg i svenska som andraspråk, matematik och modersmål. Särskilt starkt var det positiva sambandet mellan läsförståelse i somaliska och betyg i svenska som andraspråk (ju bättre resultat på läsförståelse på somaliska desto bättre betyg i svenska som andraspråk, Ganuza & Hedman, 2018). Den här typen av resultat kan dessutom inverka positivt på elevers psykosociala utveckling. Dessa studier visar även att undervisning i modersmålet är gynnsamt över tid och inte enbart för nyanlända elever. I den senare studien var de flesta eleverna födda i Sverige.

Integration i samhället

Modersmålslärare har ofta en helt avgörande roll i skol-hem-samverkan och bidrar även som ledare i föräldrautbildning för nyanlända föräldrar. Dessutom är det ofta modersmålslärare som arbetar som studiehandledare i skolorna. Modersmålslärarna har således en viktig – och i flera fall omistlig – roll för integrationen av nyanlända elever och deras familjer. 

Politiska förslag som misskrediterar det goda pedagogiska arbete som pågår för att utveckla elevers flerspråkighet inom ramen för modersmålsundervisning tas, enligt vad vi fått erfara, emot med stor sorg och bestörtning av fältet och ämnets avnämare. Fältet består här även av de modersmålsenheter som i regel anställer modersmålslärare och som regelbundet bidrar med pedagogisk fortbildning av lärarna. Vi betraktar förslag om slopad modersmålsundervisning som ett infamt och oinitierat påhopp på en pedagogisk praktik som levererar goda resultat trots att de bristande förutsättningarna saknar motstycke inom svensk skola. 

Sofia Engman, föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Christina Hedman, professor i svenska som andraspråk med didaktisk inriktning vid Stockholms universitet.

Källor

Ovan angivna och andra relevanta källor finns i forskningsöversikten i SOU 2019:18:

SOU 2019:18 För flerspråkighet, kunskapsutveckling och inkludering. Modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål. Betänkande av Utredningen om modersmål och studiehandledning på modersmål i grundskolan och motsvarande skolformer. Stockholm: Utbildningsdepartementet.

Utredning SOU 2019:18 vid Utbildningsdepartementet

Cummins, J. (1979). Linguistic interdependence and the educational development of bilingual children. Review of Educational Research, 49, 222–51.

Thomas, W., & Collier, V. P. (1997). School effectiveness for language minority students. Washington, DC: National Clearinghouse for Bilingual Education.

Thomas, W., & Collier, V. P. (2002). A national study of school effectiveness for language minority students’ long term academic achievement: Final Report.

Länkar till artiklar

Ganuza & Hedman, 2015

Ganuza & Hedman, 2018

Ganuza & Hedman, 2019