Sammanfattningsvis stödjer NC inte utredningens förslag om en mer flexibel grundlärarexamen och delar inte utredningens bedömning att förändringar gällande språkutveckling eller språkinlärning inte behöver göras av examensbeskrivningarna för de fyra lärar- och förskollärarexamina.

Förslag om en mer flexibel grundlärarexamen

NC menar att utredningens förslag om en mer flexibel grundlärarexamen innebär stora risker och att andra förändringar måste göras innan en flexibel grundlärarexamen kan övervägas.

NC delar utredningens beskrivning att skolväsendets behov av kompetens inom svenska som andraspråksområdet är mycket stort. Vi menar dock att förslaget att behörighetskraven i svenska som andraspråk halveras till 15 hp för blivande grundlärare är förhastat, kortsiktigt och riskerar få stora negativa konsekvenser för nyanlända och flerspråkiga elever.

Behov av utredning av skolämnena svenska och svenska som andraspråk

Innan de föreslagna förändringarna kan göras behöver det förslag som Utredningen om elever som kommer till Sverige under grundskolans senare årskurser lade fram i betänkandet (SOU 2017:54) genomföras. Man föreslog där att en särskild utredare tillsätts för att göra en bred översyn av skolämnena svenska och svenska som andraspråk inom den obligatoriska skolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen innan man förändrar lärarutbildningarna. Även Skolverket menar att en bred översyn av de båda ämnena är nödvändig för att främja en mer likvärdig utbildning i svenska som andraspråk så att undervisningen kan möta elevernas behov. NC anser föreslagna förändringar riskerar att underminera en undervisning som redan idag inte är likvärdig och ändamålsenlig.

Stora skillnader i utbildning till svensklärare och sva-lärare

Den här utredningen (SOU 2018:17) tar likheterna i kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk som intäkt för att utbildningarna till lärare i svenska och lärare i svenska som andraspråk är lika. Detta är fel; lärarutbildningarnas innehåll är till stor del olika eftersom eleverna har olika förutsättningar. Skillnaderna mellan skolämnena svenska och svenska som andraspråk synliggörs alltså inte främst genom styrdokumenten utan i lärarnas utbildning och kompetens. Därför menar NC att en statlig utredning av skolämnena svenska och svenska som andraspråk måste genomföras innan en sänkning av behörighetskraven i svenska som andraspråk. Detta utvecklas nedan.

Att sänka kraven för behörighet i ämnet svenska som andraspråk innebär en halvering av antalet kurser för lärarstudenterna i ämnet svenska som andraspråk. Dessa lärarstudenter kommer – med dagens lärarutbildningskurser – inte alls att vara tillräckligt rustade för att undervisa nyanlända och flerspråkiga elever. Här kan jämföras med de allvarliga konsekvenser för flerspråkiga elever som uppstod efter att svensklärare mot yngre elever, enligt en tidigare behörighetsförordning, automatiskt blev behöriga i svenska som andraspråk utan att ha läst ämnet i sin lärarutbildning.

Svenskämnet ej anpassat till elever i svenska klassrum

Lärarutbildningskurserna i ämnet svenska och kursplanen i skolämnet svenska är i nuläget inte anpassade till de elever som finns i svenska klassrum. Då närmare en fjärdedel av eleverna i grundskolan har utländsk bakgrund och närmare en tredjedel är berättigade till modersmålsundervisning kan man nämligen utgå ifrån att alla svensklärare undervisar flerspråkiga elever. En förändring av lärarutbildningskurserna i svenska och en förändring av kursplanerna i skolämnet svenska skulle innebära att svensklärarutbildningen kan riktas mot denna verklighet, dvs lärarutbildningen skulle kunna omfatta flerspråkiga elevers språk-, läs- och skrivutveckling samt undervisning i ämnet svenska även för denna elevgrupp. Vi menar alltså att det är först när svensklärarutbildningen har alla svenska elever som målgrupp, oavsett vilket modersmål eleverna har, som man kan överväga att sänka behörighetskraven för de lärare som önskar specialisera sig mot undervisning i svenska som andraspråk. Att sänka kraven för behörighet i svenska som andraspråk är således inte en framkomlig väg.

NC anser att den enda möjligheten att upprätthålla/nå en likvärdig och relevant lärarutbildning och undervisning är att lärarutbildningskurserna i svenska förändras innan en minskning av poängen görs. Görs inte förändringar av kurserna i svenska inom grundlärarutbildningen riskerar ett stort antal elever att få undervisning av behöriga lärare i svenska utan tillräcklig kunskap om flerspråkiga elevers språk-, läs- och skrivutveckling och svenska som andraspråk. Med tanke på att grunden i svenska är avgörande för elevernas fortsatta språk- och kunskapsutveckling samt skolframgång får inte förändringar inom lärarutbildningarna riskera att leda till att nyexaminerade lärare får alltför tunn kunskapsbas att bygga vidare på.

Utredningens förslag om språkutveckling och språkinlärning

NC delar inte utredningens bedömning att examensbeskrivningarna för de fyra lärar- och förskollärarexamina inte behöver förändras vad gäller språkutveckling eller språkinlärning.

Genom vårt nationella uppdrag har vi kontakter med ett mycket stort antal skolhuvudmän, skolor och enskilda lärare och bilden är samstämmig: nyexaminerade lärare, liksom många andra verksamma lärare, saknar kunskap om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i allmänhet och kunskap om hur man undervisar flerspråkiga och nyanlända elever i synnerhet. NC menar därför att en uppmaning till lärosätena och en uppmuntran till Skolverket är tandlöst och helt otillräckligt. Skolverket genomför redan idag en mängd insatser inom detta område och kan näppeligen förväntas göra mer eller snabbt förändra sin riktning. Lärosätena kommer inte på uppmaning att ta itu med det stora arbete det innebär att förändra sina olika lärarutbildningar för att möta det stora behov som finns.

Förändring i examensmål nödvändig

Att uppmana lärosätena ”att noga tillse till att studenterna får med sig sådan kunskap och kompetens att de kan arbeta språkutvecklande i sina ämnen och att detta också omfattar ett andraspråksperspektiv” innebär nämligen ett antagande att lärosätena redan har den kompetens och de resurser som krävs. Utifrån skolverksamheternas mycket stora behov anser NC att det krävs starka och tydliga incitament, bland annat i form av förtydligade examensbeskrivningar, för att lärosätena ska välja att satsa på ökad kompetens i frågor som rör flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling samt förändra lärarutbildningarnas kursinnehåll. Vi ser därför en förändring i examensmålen som en helt nödvändig förutsättning för en likvärdig utbildning för nyanlända och flerspråkiga elever som annars riskerar att inte erbjudas reella möjligheter till skolframgång.

Kompetensutveckling är inte ett alternativ till utbildning

NC har stor erfarenhet av genomförande av kompetensutvecklingsinsatser som syftar till att verksamma skolledare, lärare och övrig skolpersonal ska få ökad kompetens i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Utifrån denna erfarenhet menar vi att en kompetensutvecklingsinsats visserligen kan ge viss kunskapsbas att bygga vidare på men att kompetensutveckling aldrig utgöra ett alternativ till utbildning. Ett stort antal verksamma lärare har varken möjlighet till kompetensutveckling inom detta område eller möjlighet att arbeta systematiskt med att pröva sådant arbetssätt. Att Skolverket uppmuntras att se till att relevanta kompetensutvecklingsinsatser finns att tillgå är således inte tillräckligt, framförallt med tanke på att språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt överlag saknas inom lärarutbildningarna.

Relaterade länkar

SOU 2018:17 Med undervisningsskicklighet i centrum – ett ramverk för lärares och rektorers professionella utveckling

SOU 2017:54 Fler nyanlända elever ska uppnå behörighet till gymnasiet