Gymnasieutredningen har nu överlämnat sitt gedigna och omfångsrika betänkande till regeringen. Gymnasieutredningens direktiv och tilläggsdirektiv (dir. 2015:31, 2015:82 och 2015:141) är omfattande och spänner över drygt 20 olika delområden som rör gymnasieskolan. Regeringens mål enligt direktiven är att alla ungdomar ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning. Detta har utgjort en utgångspunkt för utredningens arbete och innebär ett fokus på ungas deltagande i gymnasieutbildning och på genomströmningen i gymnasieskolan. Utredningen har utifrån ovan nämnda mål gjort en bred genomlysning av olika frågor och områden inom gymnasieskolan.

Förslag som rör nyanlända elever

Utredningen lägger i huvudsak generella förslag som ska gagna alla elever. Vissa av förslagen avser dock särskilt utbildningen för nyanlända elever, eller kan förväntas gynna dessa elever i särskilt hög grad. Här är några av de förslagen varav en del kommenteras nedan:

1. En elev som går på ett introduktionsprogram och som vid utgången av det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 19 år eller senare saknar godkänt betyg i ett eller två ämnen men i övrigt uppfyller behörighetskraven till ett nationellt program ska ändå anses behörig om eleven bedöms ha förutsättningar att klara studierna på programmet. Eleven har i sådana fall möjlighet att påbörja ett nationellt program senast det första kalenderhalvåret det år eleven fyller 20 år.
2. Elevens rätt till heltidsstudier på introduktionsprogram ska förtydligas så att eleverna har rätt till minst 23 timmars garanterad undervisningstid i veckan.
3. Innehållet i utbildningen breddas för elever på språkintroduktion. Undervisningen på språkintroduktion får bedrivas i enbart svenska eller svenska som andraspråk i högst två månader om det inte finns synnerliga skäl.
4. Det tydliggörs att arbetsplatsförlagt lärande (APL) får ingå på språkintroduktion. Förslaget tydliggör möjligheten att inrätta olika utbildningsspår inom språkintroduktion.
5. Eleven ska ha rätt att fullfölja utbildningen hos huvudmannen enligt utbildningsplanen och den individuella studieplanen. Detta ska även gälla i den nya hemkommunen om eleven flyttar till en annan kommun.
6. Det ska vara obligatoriskt för huvudmän att bedöma nyanlända elevers kunskaper även i gymnasieskolan.
7. Stödmaterial för bedömning av utländsk utbildning ska tas fram av Skolverket i samråd med Universitets- och högskolerådet.

Garanterad undervisningstid

NC ställer sig positiva till alla dessa förslag men vill särskilt lyfta fram utredningens förslag om garanterad undervisningstid som något oerhört viktigt. Det är väldigt positivt att elevens rätt till heltidsstudier på introduktionsprogram förtydligas så att eleven får rätt till minst 23 timmar garanterad undervisningstid i veckan. Tillsammans med förslaget om att det ska bli mer restriktivt att minska omfattningen av elevens studier kan det leda till att fler elever får den nödvändiga undervisning de behöver och har rätt till. Värt att notera är dessutom förändringen i skollagen 17 kap. 12 § där föreslagen lydelse är:

Språkintroduktion står öppen för nyanlända ungdomar som inte har de godkända betyg som krävs för behörighet till ett nationellt program" där nuvarande lydelse är behörighet till yrkesprogram.

Asylsökandes rätt till gymnasieutbildning

Asylsökande och s.k. gömda barn har rätt till utbildning i gymnasieskolan endast om de har påbörjat utbildningen innan de fyllt 18 år. Om asylsökande påbörjat sin gymnasieutbildning innan de fyllt 18 år har de rätt att gå kvar på utbildningen även efter 18 års ålder oavsett om eleven går ett nationellt program eller ett introduktionsprogram. Av skollagen framgår samtidigt att asylsökande inte har rätt till utbildning i kommunal vuxenutbildning, särskild utbildning för vuxna eller utbildning i svenska för invandrare. Detta innebär att unga asylsökande över 18 år, som inte hunnit påbörja sin gymnasieutbildning innan de fyller 18 år, inte har rätt till utbildning. NC anser att alla ungdomar i Sverige bör ha likvärdig rätt till gymnasieutbildning. Därför menar vi att även asylsökande, liksom alla andra ungdomar, ska ha rätt att påbörja gymnasiet fram till och med det första kalenderhalvåret det år den unga fyller 20 år.

Obligatorisk kartläggning

NC välkomnar förslaget att det ska bli obligatoriskt att bedöma nyanlända elevers kunskaper även i gymnasieskolan men vill poängtera vikten av ett nationellt framtaget kartläggningsmaterial gällande den inledande bedömningen av nyanlända elevers kunskaper. Detta anser NC vara nödvändigt för ökad likvärdighet och för bättre transparens i kommunikationen mellan skolor och kommuner.

Validering

Även förslaget att ett stödmaterial för bedömning av utländsk utbildning ska tas fram är glädjande. Med tanke på att valideringen av elevers betyg varierar stort i olika kommuner beroende på kommunernas resurser och kompetens betonar NC vikten av skapandet av en nationell valideringsenhet, där betyg från utländsk utbildning kan valideras  likvärdigt och snabbare.

Ämnesbetyg

Glädjande, kanske särskilt för flerspråkiga elever, är vidare utredningens slutsats att ämnesbetyg är att föredra och att ett sådant system bör bygga på en ämnesutformad gymnasieskola. NC välkomnar dessutom det helhetstänkande som utredningen bygger på; elever ska stödjas att komma in på gymnasiet, ges stöd under studierna och även stödjas för att nå aktiv delaktighet i samhälls- och arbetsliv. Det är även positivt att alla yrkesprogram ska ge högskolebehörighet i sitt grundupplägg.

Breddat innehåll på språkintroduktion

NC anser det vara positivt att innehållet i utbildningen för elever på språkintroduktion breddas och att undervisning får bedrivas i enbart svenska eller svenska som andraspråk i högst två månader om det inte finns synnerliga skäl. Genom detta förslag kan nyanlända elever få nödvändig undervisning i fler ämnen.

Relevant utbildning och kompetensutveckling är förutsättningar för en framgångsrik gymnasieskola

NC noterar dock att utredningen inte lägger fram konkreta förslag rörande lärarutbildning och kompetensutveckling av lärare på gymnasiet. Vi menar att en översyn av innehållet i lärarutbildningar och relevant kompetensutveckling är en avgörande förutsättning för att ett antal av de goda förslag som utredningen lägger fram ska kunna bidra till att fler elever inte bara påbörjar utan även fullföljer gymnasieskolan och går vidare med godkända betyg. Här nedan ger vi förslag på insatser som behövs:

• Fortbildning, och en förändrad lärarutbildning, för lärare som undervisar nyanlända elever.
• Kompetensutveckling i språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för lärare inom nationella program för att bättre kunna undervisa elever med svenska som andraspråk och för att kunna överbygga den många gånger känsliga och svåra övergången från introduktionsprogram till nationellt program.
• Kompetensutveckling för studie- och yrkesvägledare vad gäller gruppen nyanlända elever då eleverna inte alltid förstår det svenska skolsystemet. Studie- och yrkesvägledare behöver tydligare redskap för att, för elever med kort utbildningsbakgrund, förklara den långa vägen till universitets- och högskolestudier respektive yrkesutbildningar. Dessutom behövs för vägledare riktade kompetensutvecklingsinsatser gällande förhållningssätt och mångkulturella teorier och synsätt.
• Utbildning och fortbildning för studiehandledare för att stärka professionen både i undervisningen och på arbetsmarknaden.
• Kompetensutveckling för modersmålslärare vad gäller språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt samt om skolans styrdokument.

Läs mer om En gymnasieutbildning för alla – åtgärder för att alla unga ska påbörja och fullfölja en gymnasieutbildning SOU 2016:77

Yttrande avseende SOU 2016 77 (247 Kb)