Onsdagen den 30 mars mottog utbildningsminister Anna Ekström betänkandet En modell för att mäta och belöna progression inom sfi (SOU 2022:17). Betänkandet föreslår i enlighet med uppdraget hur en ersättning till utbildningsanordnare för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare (sfi) kan utformas baserat på uppnådda språkresultat (dir. 2020:138). Vi menar att utredningens förslag om ersättning till utbildningsanordnare baserat på ett testresultat inte kommer att göra det. Utredaren har inte tillräckligt analyserat problembilden i relation till direktivet och det är mycket otydligt huruvida förslaget om ersättning bidrar till att lösa de stora och varierade utmaningar som sfi-verksamheter har.

Negativ inverkan på språkutvecklande undervisning

Förslaget bygger på att en ersättning till anordnare ska baseras på elevernas språkutveckling. För att mäta språkutvecklingen föreslås ett progressionstest med tillhörande digitalt lärverktyg. Progressionstestet och lärverktyget påstås kunna bidra till större måluppfyllelse och bättre genomströmning. 

Vad som kan prövas i ett test är alltid begränsat, och i ett digitalt format begränsas ytterligare vilka aspekter av språkförmågan som kan prövas, vilket utredaren också belyser. Vi ser positivt på att elever ges möjlighet till att utveckla sin digitala förmåga men ser samtidigt risker med ett verktyg vars huvudsakliga syfte är att träna till test, i synnerhet som en stor del av undervisningen i sfi redan ägnas åt träning inför och återkoppling på de obligatoriska nationella proven i sfi. Ett starkt fokus på test tenderar att styra och begränsa undervisningen, påverka lärarens möjligheter att utgå från elevens behov och inskränker därmed utrymmet för att skapa en individanpassad undervisning. Här saknar vi en djupare analys av de konsekvenser som införandet av ytterligare ett prov kommer att innebära för en redan “testtung” och “testtrött” verksamhet. Vi saknar också en analys av hur elever, undervisning och lärare kommer att påverkas. 

Att sfi-elever förväntas arbeta enskilt med ett digitalt lärverktyg och lösa standardiserade testuppgifter utan kontext står i bjärt kontrast till vad som i all relevant forskning lyfts som framgångsfaktorer i en språkutvecklande undervisning. Där betonas vikten av samarbete och interaktion för en snabbare och mer effektiv språkinlärning. En undervisning som ger elever rika tillfällen till samarbete, kommunikation och ömsesidig stöttning innehåller nämligen automatiskt mer individanpassade arbetsformer som utgår från de enskilda elevernas förmågor, förutsättningar och behov.

Lärarens roll reduceras

Betänkandets förslag är att progressionstestet ska bedömas externt och att det därmed inte kommer att innebära ökad bedömningsbörda för undervisande lärare. Enligt utredningen kommer läraren dock att behöva sköta administrationen kring testet. Vi är helt överens med utredningen om att för få behöriga lärare innebär en utmaning för sfi-utbildningen men saknar en förklaring till hur ett oberoende progressionstest skulle bidra till ökad kompetens bland sfi-lärare. Istället för att i ännu högre grad involveras i bedömning och på så sätt långsiktigt stärka sin kompetens, reduceras de här till ett verktyg i en omfattande provadministration.

Svårt koppla testresultat till kvalitet i undervisning

Vi ifrågasätter också hur testresultaten ska användas och vad dessa egentligen kan säga om undervisningens kvalitet. Sfi-elever utvecklar sin svenska i många olika sammanhang varav undervisning endast är ett. Andra exempel på sammanhang är arbete, praktik, språkkafé, partner, barn, vänner. Språklig progression kan delvis vara en effekt av en kvalitativ sfi-undervisning, men den kan också vara ett resultat av individens egen strävan och motivation eller av en infrastruktur i närsamhället som främjar snabb språkinlärning och liknande. Omvänt kan det finnas faktorer hos den enskilda individen, t.ex. inlärningssvårigheter på grund av trauma eller stress, som kan leda till sämre progression, oavsett hur kvalitativ undervisningen har varit. Utredningen menar att modellen för ersättning tar hänsyn till faktorer som ligger utanför vad utbildningsanordnaren kan påverka men även om mått på progression kan justeras i relation till vissa bakgrundsfaktorer visar inte utredaren på ett övertygande sätt hur resultatet kan ge underlag som med säkerhet kan kopplas till kvaliteten i undervisningen. Därför bör förslag om ersättning till utbildningsanordnare baserat på ett progressionstest inte genomföras.

Konsekvenser för elever med kort eller ingen tidigare skolbakgrund

Vi saknar också en grundlig konsekvensanalys av vad införandet av progressionstestet kommer att innebära för elever med kort eller ingen tidigare skolbakgrund. Dessa elever arbetar i stor utsträckning med digitala verktyg redan idag, men vi menar att det finns en avgörande skillnad i att använda digitala verktyg för autentiska syften och i undervisningen, jämfört med att göra ett test. Som nämns i betänkandet finns det idag inget nationellt standardiserat prov för kurs A inom sfi och en omfattande anpassning av progressionstestet skulle behöva göras för att möta dessa elevers förutsättningar och behov. Utredaren har inte visat vilket mervärde ett progressionstest kommer att ha för elever i synnerhet på kurs A. Vi menar att den omfattande tid som förberedelserna till  testet kommer att ta istället bör användas för en meningsfull och relevant undervisning.

Kvalitet genom verksamhetsutveckling

Vi har en stark åsikt om att ekonomiska resurser inte bör läggas på ytterligare ett test utan snarare riktas in på andra sätt att utveckla kvaliteten i sfi-utbildningen. Baserat i utredarens analys och förslag menar vi att förslaget till modell att mäta och belöna progression inte kommer att öka kvaliteten och genomströmningen i sfi. Snarare visar utredarens förslag på en allvarlig brist på förståelse för sfi-verksamheter, dess rektorers, lärares och elevers villkor och inte minst för forskningsområdet vuxnas andraspråkslärande. Vilken påverkan test har och vilka slutsatser som kan dras utifrån testresultat problematiseras inte heller. Vi menar att det vore orimligt och oansvarigt att satsa omfattande medel på åtgärder som närmast kan betecknas som mindre plåster istället för att åtgärda de utmaningar sfi-verksamheter har idag.

Sofia Engman, föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk
Margareta Majchrowska, föreståndare Nationella prov i sfi

En modell för att mäta och belöna progression inom sfi (SOU 2022:17).