Utredningen En bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner ska lämna förslag som syftar till att ge bättre förutsättningar för lärare, förskollärare, rektorer och förskolechefer att utföra sina uppdrag och bl.a. se över behörighets- och legitimationsreglerna. I delbetänkandet Utbildning, undervisning och ledning - reformvård för en bättre skola (SOU 2017:51) redovisas de delar av uppdraget som rör justeringar av dessa regler, att utreda om förskolechefer i förskolan bör benämnas rektorer i skollagen samt att se över hur en god introduktion i lärar- och förskolläraryrkena kan säkras. Uppdraget i övrigt ska redovisas senast den 1 december 2017.

Grundprincipen i legitimationsreformen, att en behörighetsgivande examen krävs för legitimation ska enligt utredningen även fortsatt gälla. Utredningen betraktar flertalet av sina förslag som reformvård och lösningar på problem som följer av hur reglerna för legitimation och behörighet är utformade.

Utredningen har övervägt om en större revidering borde göras men bedömer att det i dag inte kan anses motiverat. Den i dagsläget stora bristen på lärare har här varit avgörande. Man påpekar dock vikten av att regleringen successivt och återkommande ses över.

När den huvudsakliga strategin för att säkra undervisningens kvalitet, dvs. att ställa krav på legitimerade och behöriga lärare och förskollärare, inte är möjlig att tillämpa, har en utgångspunkt för utredningen varit att lägga förslag som ger förbättrade förutsättningar för att steg för steg förstärka en obehörig lärares kompetens. Man menar att denna strategi också kan ligga till grund för hantering av den omfattande generella lärarbristen.

NC kommenterar här tre av förslagen som gäller:

1. justeringar av legitimations- och behörighetsreglerna rörande modersmål och studiehandledning på modersmålet
2. förslag rörande sfi
3. introduktionsperioden för

Förslag rörande modersmål och studiehandledning på modersmålet

Undantaget från kravet på legitimation och behörighet för lärare i modersmål föreslås vara kvar.
Skolverket ska utforma statsbidragsfinansierad fortbildning på 30 hp för obehöriga yrkesverksamma modersmålslärare och därutöver ytterligare stödmaterial.
Ämnet modersmål och möjligheten till studiehandledning på modersmålet bör utredas i särskild ordning bl.a. vad gäller innehåll, mål och organisering.

Utredningen bedömer att det i dag inte finns någon praktisk möjlighet att ställa skarpa krav på legitimation och behörighet även för modersmålslärare, men påpekar att på sikt bör det nuvarande undantaget förändras och krav på viss utbildning ställas. För att snarast förbättra kvaliteten i undervisningen föreslår man att Skolverket får dessa två uppdrag.

NC kommenterar

Att endast var fjärde yrkesverksam modersmålslärare har en pedagogisk högskoleexamen och att andelen har halverats sedan 2010/11 är ytterst allvarligt och riskerar att negativt påverka nyanlända och flerspråkiga elevers möjligheter till skolframgång eftersom ett väl utvecklat modersmål stödjer kunskapsutveckling. Utbildningsmöjligheterna för modersmålslärare är mycket begränsade och man har ofta en utmanande praktisk arbetssituation med undervisning utanför skoltid, undervisning på flera olika skolor, bristande samarbete och gemenskap med andra lärare och ofta begränsat deltagande i skolornas övriga arbete. NC välkomnar därför förslaget om statsbidragsfinansierad fortbildningsinsats via Skolverket. Vi menar att det dessutom behövs incitament för lärosäten att utforma en kvalificerad reguljär och på sikt behörighetsgivande utbildning för denna lärargrupp. Utredningen återkommer i slutbetänkandet om möjligheten att läsa modersmål inom ramen för fler lärarexamina och om utbildningsvägar för legitimerade med obehöriga modersmålslärare.

NC välkomnar en utredning om ämnet modersmål och möjligheten till studiehandledning på modersmålet och betonar att denna brådskar.NC menar vidare att stödmaterial visserligen kan vara en viktig konkretisering av styrdokument, forskning och beprövad erfarenhet och utgöra ett komplement till lärares och skolledares utbildning, men vi betonar att sådant material inte kan utgöra en huvudsaklig grund för den kompetens som behövs för den kvalificerade och individanpassade undervisning som elever har rätt till.

Förslag rörande sfi

• Nuvarande krav på legitimation och behörighet för att undervisa i sfi kvarstår.
• Möjlighet till förlängd visstidsanställning för sfi-lärare.
• Skolverket ska ta fram ytterligare stödmaterial för sfi.

Utredningen betonar att samtliga lärare i sfi på lång sikt ska vara legitimerade och behöriga. Men för att snabbt öka antalet lärare i sfi och för att snabbt stärka undervisningens kvalitet och den samlade lärarkompetensen i sfi bör enligt utredningen lärarna ges förbättrade förutsättningar att steg för steg utbilda sig samtidigt som de är kvar i verksamheten i stället för att som i dag anställas under ett år i taget. Utredningen föreslår därför att en sfi-lärare ska få anställas under högst tre år även om läraren saknar legitimation och behörighet. Detta gäller endast om läraren samtidigt deltar i utbildning i svenska som andraspråk.  Förändringen föreslås gälla till och med 30 juni 2023. Utredningen betonar även att det bör finnas goda möjligheter till kompetensutveckling för alla verksamma sfi-lärare.

Alternativt förslag

Utöver ovanstående lägger utredningen fram ett alternativt förslag till förslaget om visstidsanställning:

• En lärare som under minst fyra av de senaste tio åren har varit yrkesverksam som lärare på minst halvtid i utbildning som avser svenska som nybörjarspråk för vuxna, bör kunna anställas utan tidsbegränsning. Detta bör dock endast vara möjligt om läraren har ämneskunskaper i svenska som andraspråk som motsvarar minst 30 högskolepoäng. Utredningen föreslår att det ska vara huvudmannen som ska bedöma om en lärare har den erfarenhet och de ämneskunskaper som krävs för en anställning – inte Skolverket.

NC kommenterar

Även inom sfi-utbildningen är behörigheten mycket låg; endast ca en tredjedel av de tjänstgörande lärarna hade legitimation och behörighet trots att endast 30 högskolepoäng (hp) krävs i ämnet. Utredningen menar att skärpta behörighetskrav behövs på längre sikt. NC instämmer självfallet i denna bedömning och menar att 90 hp (såsom behörighet för gymnasienivå) är relevant på sikt för dessa lärare som arbetar med skolväsendets mest heterogena elevgrupp och med med språkfärdighet riktad mot såväl vardags-, samhälls- och arbetsliv som för vidare studier.

Utredningen menar att det ”bör övervägas” om en lärarexamen med inriktning mot arbete i sfi och svenska som andraspråk på komvux ska införas. NC hoppas att utredningen återkommer med ett skarpt förslag i denna fråga i december. Vi menar sådan inriktning, omfattande 90 hp i svenska som andraspråk, är avgörande för att på längre sikt leda till kvalitetsutveckling inom komvux och därmed till elevernas möjligheter till aktiv delaktighet i samhälls- och arbetsliv och till fortsatta studier.

NC vill även inför utredningens höstliga arbete påpeka att de flesta kurser i svenska som andraspråk på landets lärosäten i mycket begränsad omfattning behandlar vuxnas förutsättningar och behov av andraspråk. Att enbart utöka antalet platser i dessa kurser är därmed inte relevant för vux-lärare – en möjlighet att fokusera vuxnas lärande inom ramen för dessa kurser måste skapas för att kurserna ska bli relevanta. Vår bedömning är att lärosäten behöver samverka kring såväl innehåll som former (t.ex. distans och studietakt) och att det för samverkan behövs incitament från statligt håll.

Utredningen menar vidare att stödmaterial och det digitala språkinlärningspaket som Länsstyrelsen har i uppdrag att ta fram ”bör kunna ge den nya sfi-läraren tillräckligt goda förutsättningar för att kunna bedriva undervisningen på ett ändamålsenligt sätt” (s. 267). NC påpekar att språkinlärningspaketet enligt vad vi vet inte är relaterat till sfi-utbildningens styrdokument och vi påminner om stödmaterials begränsade möjligheter att stödja obehöriga och/eller icke legitimerade lärares undervisning.När det gäller det alternativa förslaget vill NC även uppmärksamma den stora risk det kan innebära att huvudmannen avgör om de egna lärarna ska få behörighet. Här finns det en stor risk för ”glädjebetyg”. Vi menar dessutom att sammanlagt två års arbete i verksamheter, t.ex. för asylsökande, där läraren kanske sällan arbetar i enlighet med styrdokumenten för sfi, inte kan ersätta en lärarutbildning. Det finns alltså en risk för en devaluering av sådan behörighet utan legitimation.

Förslag rörande introduktionsperioden för lärare och förskollärare

• Introduktionsperioden ska genomföras vid första anställningen för lärare eller förskollärare med behörighetsgivande examen.
• Huvudmannen ska sträva efter introduktionsperioden genomförs inom undervisning som i huvudsak svarar mot behörigheten.

NC kommenterar

Långt ifrån alla lärare och förskollärare får genomföra den lagstadgade introduktionsperioden så som regelverket föreskriver. NC instämmer i att en sådan period är mycket viktig för nya lärares arbete på såväl kort som längre sikt och i att skollagsändringen därmed bör göras omgående även om arbetet utifrån Skolkommissionens betänkande kan komma att påverka introduktionsperioden. Vi menar dock att för att ändringen ska kunna få genomslag i praktiken hade dock utredningens förslag behövt vara tydligare vad gäller huvudmannens ansvar att garantera en relevant introduktionsperiod.

Avslutning

Utredningen skriver att ”Nationellt centrum för svenska som andraspråk har kloka idéer om hur en ämnesutbildning för yrkesverksamma men obehöriga sfi-lärare skulle kunna planeras och genomföras. Utredningen menar att det är viktigt att den kompetens som finns vid det nationella centret, liksom de tankar centret har om hur en sådan utbildning kan planeras, tas tillvara.” Vi är förstås mycket glada för detta påpekande och ser fram emot ytterligare möjligheter till samtal med utredningen under hösten om detta. Viktiga frågor blir då även t.ex. hur svenska som andraspråk (inkl fokus på vuxnas lärande) kan rymmas inom ramen för fler lärarexamina, hur en lärarutbildning i svenska som andraspråk för vuxna kan utformas samt hur behovet av behörighetsgivande fortbildning för olika lärarkategorier rörande nyanlända och flerspråkiga elevers lärande av svenska och på svenska kan tillgodoses.

Utbildning, undervisning och ledning – reformvård till stöd för en bättre skola SOU 2017:51

Bättre skola genom mer attraktiva skolprofessioner  SOU 2016:76