Sannolikheten att införandet av språkkrav för att beviljas permanent uppehållstillstånd leder till en främjad integration är liten. Negativa konsekvenser, som exempelvis exkludering och utanförskap är däremot en högst trolig följd av förslaget. 

Vill man faktiskt främja integrationen bör satsningar på exempelvis sfi-utbildningen och utbildningar som kombinerar språk- och yrkesutbildningar prioriteras. 

Oklart om språkkrav leder till en ökad integration

Mot bakgrund av en gedigen forskningsgenomgång och redogörelser för uppföljande studier från andra länder där liknande krav finns drar utredningen följande slutsatser:

• ingen evidens finns för att införandet av språkkrav leder till att fler lär sig ett språk, eller till en ökad motivation att lära sig språket 
• det är oklart om införandet av språkkrav leder till en ökad integration.
• det är oklart om förslaget om samhällskunskapskrav kommer att främja integrationen.

Däremot menar utredningen att förslaget kan leda till exkludering, särskilt för vissa grupper, exempelvis nyanlända kvinnor, äldre och invandrare från utomeuropeiska länder och invandrare med kort eller ingen tidigare formell skolbakgrund. De tydligaste konsekvenserna som utredningen förutspår är att färre permanenta uppehållstillstånd förväntas beviljas. Det är dessutom kostsamt att utveckla och administrera ett testsystem. Inte minst då utredningens förslag förutsätter samverkan mellan flertalet myndigheter.

Förslaget utredningen lägger fram är mot den bakgrunden högst anmärkningsvärt. NC menar att satsningar som görs bör läggas på att exempelvis förbättra sfi-undervisningen eller på andra insatser som har förutsättningar att faktiskt främja integrationen.  

Satsa rätt – utveckla sfi

NC menar att en satsning på sfi-utbildning borde vara det primära för individen och för samhället om man vill bidra till inkluderande processer. Det är väl känt, inte minst genom KLIVA-utredningen att det idag finns stora brister i huvudmannaskap och kvalitet vad gäller sfi. Lärares förutsättningar att bedriva kvalificerad undervisning är begränsad och ytterligare ett stort bekymmer är bristen på kvalificerade sfi-lärare. Kraven för att undervisa på sfi och grundläggande komvux är dessutom orimligt låga givet undervisningsuppdragets komplexitet. Att sfi- utbildningen behöver utvecklas bekräftas i en nyligen släppt rapport från skolinspektionen. Där framgår att kvaliteten i varierar stort mellan verksamheterna deltagarna ges olikvärdiga och ibland inte tillräckligt goda möjligheter att lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk.

Alla behöver ges goda förutsättningar att utveckla kunskaper i språk- och yrke

Den som kommer som nyanländ till Sverige behöver lära sig svenska. För att kunna vara en del av samhället och för att kunna arbeta. Genom utbildningar som kombinerar sfi eller svenska som andraspråk med yrkesutbildning på gymnasial nivå har många kommuner och regioner utvecklat former av yrkesinriktade utbildningar där språk- och yrkesutbildning integreras. Utbildningar som dessa har möjlighet att mer kostnadseffektivt kunna möta individens och samhällets behov. NC menar att det är ett exempel på satsning som mer träffsäkert kan uppnå det syfte som utredningen säger sig vilja uppnå. 

Språkkunskaper som inkluderar istället för krav som exkluderar

Om regeringen beslutar att genomföra utredningens – uppenbart mycket kostsamma och riskabla förslag – måste det tydligt framgå i motiveringstexten att det är högst oklart om det tänkta syftet går att uppnå liksom att de krav som föreslås riskerar att utesluta många, i synnerhet personer med kort formell studiebakgrund.

I förlängningen riskerar förslaget att leda till en typ av indirekt strukturell diskriminering knutet till kön och ursprungsland, eftersom kort formell utbildning hos invandrade på gruppnivå kan kopplas till vissa länder samt att tillgången till skolgång kan vara väldigt olika för män och kvinnor i många länder. 

Den bedömning utredningen gör är att det är oklart om föreslaget främjar integration. Man bedömer dock att kraven kan ge ett visst signalvärde och påverka Sveriges attraktionskraft negativt. NC anser att de signaler som regeringen önskar sända inom detta område inte får kosta samhället i pengar och mänskliga resurser.

NC menar därför att förslaget inte bör genomföras. Rimligare vore istället att arbeta för att stärka och utveckla vuxenutbildningen så att den kan bli en verklig resurs för inkludering.

Länkar

Betänkande av Utredningen om språk- och samhällskunskapskrav för permanent uppehållstillstånd (SOU 2023:25)

Utredningen om språk- och samhällskunskapskrav för svenskt medborgarskap och andra frågor om medborgarskap (USSMA) (SOU 2021:02)

KLIVA-utredningen: Samverkande krafter – för stärkt kvalitet och likvärdighet inom komvux för elever med svenska som andraspråk

Skolinspektionens rapport: Undervisning inom kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare Att lära sig och utveckla ett funktionellt andraspråk