Fyra komvuxlärare tar till storsläggan i en debattarikel i DN den 30 september. Till exempel påstås att utbildningen i svenska för invandrare (sfi) är dyr och ineffektiv, att många elever är omotiverade och utbildningar som påstås vara ”vansinniga experiment” omedelbart borde läggas ner.

Vår replik rör kombinationsutbildningar

Vår replik fokuserar artikelförfattarnas synpunkter om omotiverade elever och så kallade kombinationsutbildningar, det vill säga där sfi och/eller svenska som andraspråk studeras samtidigt som yrkeskurser på gymnasial nivå.

Vi har i dag inte tillräckliga kunskaper om hur optimal organisation och utformning av kombinationsutbildningar bör se ut. Frågan blir då om vi därför direkt ska lägga ner dem eller om vi genom systematiskt utvecklingsarbete kan lära mer om hur vi kan erbjuda eleverna relevant undervisning.

Kombinationsutbildningar kommer ur arbetsmarknadens behov av kvalificerad arbetskraft och utlandsfödda medborgares behov av utbildning för att få jobb. Vi menar att vi snarare behöver utveckla våra sätt att organisera och undervisa för att bättre möta dessa behov.

Undervisningen behöver anpassas utifrån elevernas förutsättningar

Vi har arbetat i flera år med kombinationsutbildningar. Många rektorer, lärare och elever tycker att det är svårt och många är frustrerade över bristande förutsättningar och stöd från stat, huvudman och enskild anordnare. 

Vi möter också rektorer och lärare som genomför undervisning som ser ungefär likadan ut som den som erbjuds elever som gått i svensk grundskola och har svenska som modersmål, trots att styrdokumenten inte kräver det. Styrdokumenten anger att vi ska anpassa undervisningen utifrån elevernas olika förutsättningar, behov och kunskapsnivå. Styrdokumenten anger också att eleverna ska ha förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen.

Vi håller inte med om att elever i ”vanlig” sfi eller i kombinationsutbildningar generellt är omotiverade och finner inte heller stöd för det i studier. Det finns dock en stor risk att elever som i undervisningen ställs inför alltför stora utmaningar utan tillräckligt stöd och tid att lära tappar den motivation man hade inför utbildningen.

Kommunikativ undervisning motiverar

Undervisning i kombinationsutbildningar förläggs ofta under heldagar, vilket erbjuder kommunikativ träning i varierade yrkesrelevanta situationer tillsammans med studiekamrater och lärare. Baserat i forskning om vuxnas andraspråkslärande menar vi att detta innebär bättre möjligheter till språk- och kunskapsutveckling – och är mer motiverande – än att sitta ensam hemma och läsa läxor.

Självklart måste elever ha en viss färdighet i det språk som undervisningen sker på. Den språkliga nivå som behövs kan dock vara olika för olika utbildningar.

Förutsatt att undervisningen anpassas till eleverna kanske eleverna för att gå en undersköterskeutbildning minst bör ha klarat kurs D på sfi och dessutom få förlängd tid? Men kanske kan man klara en restaurangutbildning från kurs C på sfi med studiehandledning? Eller kanske behövs en förberedande kurs eller komplettering i form av en lärlingsutbildning så eleverna får möjlighet att utveckla de språkliga och yrkesmässiga kunskaper som behövs i arbetslivet? Och hur kan antagningsprocessen bli bättre? Detta är autentiska exempel på det utvecklingsarbete som pågår i landet utifrån elevers och arbetsmarknadens behov.

Förutsättningarna behöver diskuteras med väl underbyggda argument

Vi behöver diskutera förutsättningarna för komvux olika utbildningar. Men debatten måste föras med väl underbyggda argument, nyfikenhet och respekt för var och en som sliter för att stödja elevernas strävan att bli aktiva i samhälle och arbetsliv – inte med generaliserande storsläggor som berövar elever och lärare det handlingsutrymme och de förutsättningar som behövs för fortsatt utveckling.

Läs debattartikeln "Därför är sfi-undervisning både dyr och ineffektiv” i DN 210930

Läs repliken på DN:s webb