Lär dig mer om translanguaging

Translanguaging, översatt till transspråkande, handlar om både hur flerspråkiga talare använder sina olika språk i vardagen och hur lärare och elever kan använda flerspråkighet som en resurs i klassrummet. Kärnan är att medvetet växla mellan elevernas olika språk i undervisningen.

Transspråkande är inte detsamma som kodväxling. Att använda ord från olika språk för att göra sig förstådd och komma över språkliga barriärer kallas kodväxling. Transspråkande däremot är att medvetet välja det språk som bäst fungerar för lärande och kommunikation i en viss situation.

 

Transspråkande i klassrummet

I det transspråkande klassrummet finns inga strikta gränser mellan språken. Användningen av språken är istället flytande utifrån vad som bäst stöttar förståelse och meningsskapande. Elevernas språk används växelvis i undervisningen när de läser, lyssnar, talar och skriver.

Transspråkande i klassrummet kännetecknas av:

  1. Att flerspråkiga elever använder alla sina språk som resurs för lärande
  2. Att flerspråkiga elever utvecklar alla sina språk genom interaktion med andra
  3. Att elevernas språkpraktiker i och utanför skolan används i undervisning och bedömning
  4. Att det finns flerspråkiga uppgifter/läxor som även engagerar föräldrar och syskon
  5. Att det finns böcker och annat material på flera språk
  6. Att det finns en flexibilitet och villighet att stötta elevernas flerspråkiga röster

Se två klipp där Anna Kaya från Nationellt centrum för svenska som andraspråk, respektive Gudrun Svensson från Linnéuniversitet berättar om hur transspråkande kan se ut i undervisningen. Filmerna kommer ifrån Lärarförbundets lärarmöte 2016 och är en del av en längre film som nås via deras webbplats.

 
Anna Kaya intervjuas om hur translanguaging kan se ut i undervisningen. Klippet kommer ifrån filmen Lärarmötet 2016: Lärare i förskoleklass tipsar om språkutveckling och föräldrakontakter från Lärarförbundets lärarmöte 2016.
 
 
Gudrun Svensson från Linnéuniversitetet berättar om utvecklingsarbetet kring translanguaging på Centrumskolan i Växjö. Filmen är ett klipp från Lärarförbundet, Lärarmötet 2016: Flerspråkighet som resurs.
 

Flerspråkighet och transspråkande i svensk skola

I svenska skola finns idag en stor andel elever som har ett eller flera förstaspråk som inte är svenska. Denna elevgrupp, som ofta kallas flerspråkiga elever, ökar och idag är de flesta klassrum flerspråkiga. Denna språkliga mångfald behöver lärare förhålla sig till i sin undervisning. Lgr 22 understryker att undervisningen ”ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper”. Samma andemening finns även i övriga läroplaner. I undervisningen behöver elevernas alla språkliga resurser användas.

Transspråkande i klassrummet syftar till:

  • Att ge ökade möjligheter för elevernas språk- och kunskapsutveckling
  • Att skapa likvärdighet
  • Att stärka elevernas identitetsutveckling

Genom transspråkande kan alla elever få mer likvärdig tillgång till undervisningens innehåll och mål. Elevernas flerspråkiga praktiker är både en resurs och en rättighet.

Transspråkandets språksyn och ideologi

Språksynen inom transspråkande bygger på hur människor använder sina språk i vardagen. Inom transspråkande ses alla språk som en gemensam resurs för kommunikation. Språken ses inte som fristående system, utan som en helhet där språken förstärker och anknyter till varandra.

Transspråkande bygger på två ideologiska principer:

  1. Social rättvisa - Alla språk har lika värde och är likvärdiga källor till kunskap.
  2. Social praktik - Flerspråkiga elever använder naturligt sina språk på ett flexibelt sätt utanför skolan. Det behöver de också få göra i skolan.
 
Vad är translanguaging? Gudrun Svensson från Linnéuniversitetet svarar på frågan. Filmen är ett klipp från Lärarförbundet, Lärarmötet 2016: Flerspråkighet som resurs.
 
Vad är translanguaging? Anna Kaya från Nationellt centrum för svenska som andraspråk besvarar frågan. Filmen är ett klipp från Lärarförbundet, Lärarmötet 2016: Flerspråkighet som resurs.

 

 

Hur kan man börja transspråka?

Man behöver inte själv vara flerspråkig för att öppna sitt klassrum för transspråkande. Alla kan ta något steg mot en praktik där alla språk används som självklara resurser i klassrummet.

 
Hur kan man börja om man vill jobba med translanguaging? Anna Kaya från Nationellt centrum för svenska som andraspråk svarar på frågan. Klippet kommer från filmen Lärarmötet 2016: Lärare i förskoleklass tipsar om språkutveckling och föräldrakontakter från Lärarförbundets lärarmöte 2016.
 
Hur kan man börja om man vill jobba med translanguaging i undervisningen? Gudrun Svensson från Linnéuniversitetet besvarar frågan. Filmen är ett klipp från Lärarförbundet, Lärarmötet 2016: Flerspråkighet som resurs.

 

 

Transspråkande och multimodalitet

Sedan en förändrad syn på litteracitet slog igenom på 1990-talet innefattar begreppet multilitteracies både flerspråkiga och multimodala praktiker. Fokus är att alla tecken i kommunikation bidrar till förståelse. Tecken kan vara tal och skrift på olika språk, men även multimodala resurser som gester, bilder och musik. En undervisning som utgår från elevernas tidigare erfarenheter, språk och kunskap behöver inkludera både flerspråkiga och multimodala resurser.

 

Kritik mot transspråkande

Kritiska röster mot transspråkande hörs ibland som “de måste ju lära sig svenska” eller “här pratar vi bara svenska”.  Syftet med all språkundervisning är att eleverna ska bli flerspråkiga till skillnad från enspråkiga. Det finns alltså ingen motsats mellan att använda transspråkande och att utveckla det svenska språket. I centrum för transspråkande står den meningsskapande processen, det vill säga processen för att förstå ett nytt innehåll och att uttrycka det genom språk. Då fungerar alla elevens språk som verktyg för att tänka och för att formulera ett innehåll.

I filmerna ser du Gudrun Svensson, en erkänd forskare kring translanguaging, bemöta fyra vanliga myter kring transspråkande. Filmerna kommer ifrån Lärarförbundets lärarmöte 2016 och är en del av en längre film som nås via deras webbplats.

 
Gudrun Svensson från Linnéuniversitetet bemöter myten om att man bör hålla sig till svenska. Filmen är ett klipp från Lärarförbundet, Lärarmötet 2016: Flerspråkighet som resurs.
 
Gudrun Svensson från Linnéuniversitetet bemöter myten om att alla måste förstå allt som sägs i klassrummet. Filmen är ett klipp från Lärarförbundet, Lärarmötet 2016: Flerspråkighet som resurs.
 
Gudrun Svensson från Linnéuniversitetet bemöter myten om barn blir förvirrade av att använda och lära flera olika språk. Filmen är ett klipp från Lärarförbundet, Lärarmötet 2016: Flerspråkighet som resurs.
 
Gudrun Svensson från Linnéuniversitetet bemöter myten om att det inte är någon idé att använda flerspråkigheten som resurs om eleverna inte har ett utvecklat förstaspråk. Filmen är ett klipp från Lärarförbundet, Lärarmötet 2016: Flerspråkighet som resurs.

 

 

Lär dig mer om transspråkande i undervisningen

Här följer ett antal förslag på böcker och annan media där du kan lära dig mer om translanguaging. Vi rekommenderar även några titlar om språktypologi eftersom kunskap och framför allt nyfikenhet kring olika språks grammatik är en tillgång i ett transspråkande klassrum.

Flerspråkiga elever - Effektiv undervisning i en utmanande tid

Boken visar både teoretiskt och praktiskt hur användning av transspråkande kan hjälpa flerspråkiga elever att lyckas i skolan. Boken vänder sig till lärare och skolledare.

Cummins, J. (2017). Flerspråkiga elever - Effektiv undervisning i en utmanande tid. Natur & Kultur.

Translanguaging – Flerspråkighet som resurs i lärandet

Boken förklarar teorierna bakom transspråkande i relation till andra teorier om språkutveckling och flerspråkighet. Boken som vänder sig till lärare visar också praktiskt hur transspråkande kan användas för undervisning och lärande.

García, O. & Wei, L. (2018). Translanguaging – Flerspråkighet som resurs i lärandet, Natur & Kultur

Transspråkande i svenska utbildningssamanhang

Denna antologi utforskar villkor för transspråkande i Sverige med utgångspunkt i styrdokumenten. Utifrån ideologi, teori och pedagogik ger boken en grund för den praktiska undervisningen. Boken vänder sig främst till lärare.

Paulsrud, B-A., Rosén, J., Straszer, B. & Wedin, Å. (2018). Transspråkande i svenska utbildningssamanhang. Studentitteratur

New Perspectives on Translanguaging and Education

Denna bok skriven på engelska utforskar potentialen i transspråkande utifrån både skola och vardagsliv. Boken som bygger på forskning från förskola till vux ger en förståelse för hur och varför transspråkande kan tillämpas i undervisningen. Boken vänder sig till lärare såväl som till skolledare och politiker.

Paulsrud, B-A., Rosén, J., Straszer, B. & Wedin, Å. (2017). New Perspectives on Translanguaging and Education. Multilingual Matters

Transspråkande i praktik och teori

Utifrån forskning och klassrumspraktik ger boken en bild av hur det transspråkande klassrummet kan stärka identitet och skapa möjligheter till lärande. Boken vänder sig till lärare.

Gudrun Svensson, lektor i svenska som andraspråk vid Institutionen för svenska språket vid Linnéuniversitet, föreläste också på Symposium 2015 om translanguaging för elevernas kunskaps-, språk- och identitetsutveckling.

Svensson, G. (2017) Transspråkande i praktik och teori. Natur & Kultur

Svenska i kontrast: Tvärspråkliga perspektiv på svensk grammatik

Svenska i kontrast tar upp grammatiska strukturer i svenska samt fjorton andra språk som är vanliga förstaspråk i Sverige i dag. Genom systematiska språkjämförelser och språktypologiska förklaringar belyser författaren svenskan och dess egenheter i ljuset av hur andra språk är beskaffade.

Källström, R.(2012) Svenska i kontrast: Tvärspråkliga perspektiv på svensk grammatik. Studentlitteratur

Sveriges språkflora: handbok för ett flerspråkigt samhälle

I boken presenteras fakta om cirka 50 av de språk som talas i Sverige, tillsammans med information om översättning, tolkning, flerspråkighet och språkpolitik. Det handlar förstås om invandringsspråken, men också om de främmande språk vi lär oss i skolan och om de nationella minoritetsspråken. Det finns många goda skäl att öka sina kunskaper om språken.

Malmgård, S. & Schmidt, M.A. (2021). Sveriges språkflora: handbok för ett flerspråkigt samhälle. Morfem

Under temat "Flerspråkighet som resurs" samlades ett 60-tal presentatörer kring frågor om hur vi som arbetar för flerspråkiga elevers skolframgång kan utgå från och ta vara på elevernas erfarenheter, tankar, kunskaper och språkliga förmågor såväl som våra egna och kollegornas styrkor. Konferensen finns dokumenterad både med inspelade föreläsningar och en antologi.

Symposium 2015: Flerspråkighet som resurs

I Lgr22 återkommer “andra språk eleven kan” på flera ställen i kursplanen för svenska som andraspråk. Läs mer om vad det kan innebära i undervisningen och hur du som lärare kan använda dig av elevernas flerspråkighet som en resurs för lärande.

Vad menas med "i jämförelse med andra språk eleven kan"?

Skolverket har tagit fram ett antal intressanta artiklar med tillhörande reflektionsfrågor som rör flerspråkighet och undervisning av nyanlända elever på olika sätt. Exempel på teman är flerspråkighet ur ett samhälleligt och individuellt perspektiv, flerspråkiga arbetsformer för nyanlända elever, flerspråkighet som resurs i förskoleklassen, flerspråkighet i klassrummet och konkreta exempel på hur man kan förbättra undervisningen för flerspråkiga elever.

Flerspråkighet som resurs - Skolverket

Lärarmötet - Flerspråkighet som resurs

Lärarförbundets Lärarmötet har under 2016 och 2017 flerspråkighet som tema och de har tagit fram ett antal olika filmer som exemplifierar och förklarar translanguaging.

 
Ett klipp från filmen Lärarmötet 2016: Lärare i förskoleklass tipsar om språkutveckling och föräldrakontakter från Lärarförbundets lärarmöte 2016.

 

Film där Agneta Pettersson och Brita Karlsson som är lärare i förskoleklass på Centrumskolan i Växjö tipsar om enkla medel för att få en god föräldrakontakt och språkutveckling i förskoleklass.

 
Från Lärarförbundets lärarmöte 2016. Lärare i förskoleklass tipsar om föräldrarkontakt och språkutveckling

Tips om läromedel och läxor för flerspråkiga elever med Anna Kaya från Nationellt centrum för svenska som andraspråk.

 
Tips om läromedel och läxor för flerspråkiga elever med Anna Kaya från Nationellt centrum för svenska som andraspråk

Anna Kaya, Nationellt centrum för svenska som andraspråk och Lisa Heino, Lärarförbundet poängterar vikten av att skolledare och huvudmän ser sin viktiga roll när gäller arbetet med flerspråkighet. Lisa Heino berättar även om hur Lärarförbundet driver dessa viktiga frågor.

 
Intervju med Lisa Heino och Anna Kaya.
På denna sida