Sätraskolan är en F-9-skola i Skärholmen i sydvästra Stockholm. Skolan har runt 750 elever, varav cirka 230 går i årskurs 1–3. Av dessa läser drygt hälften svenska som andraspråk. Ungefär 20 elever på lågstadiet har varit kortare tid än två år i Sverige.

Förberedelseklass även för de yngre eleverna

Sätraskolans organisation av förberedelseklass (fbk) har varierat i olika perioder utifrån behov. I nuläget har man två förberedelseklasser, en för årskurs 1–5 med 10 elever och en för årskurs 6–9, också med 10 elever. Jenny Krug är en av lärarna som arbetar i förberedelseklassen för de yngre eleverna. Hon är grundskollärare i botten och har tidigare arbetat som klasslärare, men också läst vidare inom ämnet svenska som andraspråk på grund av ett intresse för att undervisa nyanlända elever. NC har bett henne berätta mer om Sätraskolans organisationsmodell med en förberedelseklass för de yngsta eleverna.

– På skolan har vi under en period haft en organisation utan förberedelseklass på lågstadiet. Vi upplevde att det fungerade bra för vissa elever, men att det var svårt för en del av de nyanlända eleverna att komma direkt till en ordinarie klass. Vi har därför valt att ha en förberedelseklass på lågstadiet, men vi anpassar perioden i fbk utifrån elevernas egna behov och förutsättningar.

– Det är viktigt med en flexibel organisation som utgår ifrån de individuella eleverna, betonar Jenny. Det är många olika faktorer som påverkar och olika elever kan gynnas av olika saker. För vissa elever är det mycket positivt att få gå i fbk, medan andra elever gynnas mer av att få gå ut i ordinarie klass tidigt eller direkt. Vi tittar till exempel på faktorer som vilka andra språk eleven kan, och vilka resurser vi har på skolan för att kunna stötta upp med de språken. Tidigare skolgång spelar också in, och blir viktigare ju äldre eleven är.

Jenny Krug är klasslärare i botten och har läst till svenska som andraspråk. Idag undervisar hon i Sätraskolans förberedelseklass och språkstudio. Foto: Olga Suprun

Vilka fördelar ser ni med förberedelseklass?

– Några fördelar som vi ser är att eleverna får en anpassad undervisning med mycket stöttning och stort fokus på språket i olika ämnen. Eleverna vågar försöka prata, kommunicera och ”ta plats” i gruppen. Eleverna får ofta kompisar och känner en gruppgemenskap i fbk, vilket är en trygghet tills eleven har hunnit lära känna kompisar i den ordinarie klassen. En annan fördel är att det ofta fungerar bra att samordna studiehandledningen för elever med samma modersmål i fbk, så att de får så mycket stöttning som möjligt på modersmålet.

Ser ni några nackdelar?

– Vi ser att det ibland kan ta längre tid att komma in i gemenskapen och lära känna elever och personal i den ordinarie klassen. För en del elever kan det också ta lite längre tid att lära sig vissa rutiner och skolregler.

Du talade om att det var viktigt med en flexibel organisation. Kan du ge något exempel på hur det kan se ut hos er?

–    Organisationen och grupperna för fbk och även för den språkstudio som vi har förändras kontinuerligt. Vi behöver kunna göra ändringar av grupperingar utifrån elevernas förutsättningar samt behov av anpassningar och stöd. Det är viktigt att organisationen kan förändras utifrån de elever man har för tillfället.

– Det är också viktigt med samverkan och mycket kommunikation mellan lärare i fbk och personal i ordinarie klasser och på fritids, fortsätter Jenny. Det är en förutsättning för att man tillsammans ska kunna se till så att eleverna inkluderas i olika sammanhang, utflykter, med mera.

Hur har ni tänkt kring förskoleklassen?

– I förskoleklasserna läser de nyanlända eleverna tillsammans med resten av klassen. Inom förskoleklassens ram deltar de nyanlända eleverna vid vissa tillfällen i mindre grupper som arbetar med fokus på svenska språket. Dessa elever går inte över till fbk när de börjar årskurs ett, men en del av dem kommer och arbetar i språkstudion.

Att läsa ämnen i fbk eller med ordinarie klass

I Stockholm tas de nyanlända eleverna emot av enheten Start Stockholm där de obligatoriska kartläggningarna på steg 1 och steg 2 görs. Informationen kommer sedan med eleven till den mottagande skolan. Enligt skollagen får en elev ges undervisning i förberedelseklass i max två år, men inte på heltid.

Hur gör ni för att avgöra om eleven är redo att läsa ämnen med den ordinarie klassen?

– Eleverna får tidigt koppling till en ordinarie klass. Vi anpassar sedan utifrån den enskilda eleven vilka ämnen i den ordinarie klassen som det passar för eleven att delta i. En del elever kan till exempel läsa matematik eller engelska med klassen direkt, om de har en bra grund med sig från tidigare skolgång. För en del elever passar det bra att delta tidigt i musik eller idrott. I slöjd går eleverna ofta ut direkt, men det beror mer på organisatoriska faktorer än att det alltid är enkelt att delta i praktiska estetiska ämnen när man är helt ny i svenska språket. Det beror liksom i andra ämnen mycket på elevernas tidigare kunskaper och erfarenheter och på skolans möjlighet att möta elevens språkliga resurser.

– Det är också viktigt att klasslärarna har förutsättningar att planera undervisningen så att det ska fungera för de nyanlända eleverna när de är tillsammans med klassen. Här på Sätraskolan satsades det på att alla lärare i förskoleklasserna samt i årskurs 1–3, tillsammans gick en ettårig utbildning i att arbeta språkutvecklande och med ett andraspråksperspektiv. Det var verkligen mycket givande! Det var särskilt bra att det var något som vi alla kunde göra tillsammans. På så vis kan vi mötas och ta hjälp av varandra i de här frågorna.

– Eleverna får också studiehandledning. Våra nyanlända elever får oftast en timme studiehandledning per vecka. Vid behov tas beslut av elevhälsoteamet om mer tid. När det gäller några språk har vi studiehandledare som är anställda på skolan och som arbetar med studiehandledning och modersmål som en del av sin tjänst.

Hur länge stannar eleven i fbk?

– Hur länge eleverna stannar i fbk varierar utifrån elevernas förutsättningar, behov och skolbakgrund. Ibland är någon av oss lärare från fbk med vissa elever när de är i den ordinarie klassen, särskilt i början. Eleverna deltar sedan successivt i fler ämnen i den ordinarie klassen.

– Lärare i fbk och i den ordinarie klassen stämmer av med varandra om hur det fungerar i olika ämnen och har en dialog om när det kan bli aktuellt med utslussning på heltid. 

– Beslutet om utslussning till ordinarie klass på heltid fattas av elevhälsoteamet. Om en elev behöver gå längre än 1,5 år delvis i fbk fattas ett särskilt beslut om det.
 

Att undervisa i en heterogen grupp

Förberedelseklassen är vanligen en mycket heterogen grupp. Det är inte bara är en spridning mellan hur långt eleverna kommit i sin språkutveckling på svenska, utan de läser också olika ämnen och följer då olika delar av det centrala innehållet i kursplanerna. Det blir en utmaning att hålla ihop gruppen och göra undervisningsaktiviteter tillsammans. För mycket enskilt arbete riskerar att minska elevernas interaktion, och just den muntliga interaktionen behöver stort utrymme när man undervisar elever som utvecklar ett andraspråk.

Hur gör du för att få till en gemenskap och interaktion mellan eleverna?

– Jag och min kollega Olga Suprun, som också undervisar i fbk för de yngre eleverna tillsammans med mig försöker planera in uppgifter utan tak. Det vill säga uppgifter som eleverna kan arbeta med på flera olika sätt. Om vi till exempel ser en film om istiden i SO-undervisningen så lägger vi mycket tid på elevernas förförståelse så att alla kan hänga med när vi ser filmen. Vi jobbar till exempel med att titta på bilder från och i relation till filmen och samlar ord, faktakunskaper och frågor som eleverna har och behöver. Vi ser filmen tillsammans, pausar och pratar om det vi ser. Vi använder alla språkliga resurser som vi kan. Efter filmen får eleverna bearbeta innehållet på olika sätt. Någon av de yngsta eller mest nyanlända eleverna kanske ritar en mammut medan andra elever kan börja skriva om istiden direkt. En del börjar skriva på sitt modersmål och andra börjar på svenska.

Olga Suprun undervisar också i förberedelseklassen och språkstudion. Dessutom har hon modersmålsundervisning och studiehandledning på ryska och ukrainska. Foto: Jenny Krug

– Vi har dessutom en sådan tur som har Olga, som talar både ryska och ukrainska. Hennes möjlighet att kunna översätta och även jobba direkt med eleverna på flera språk är verkligen en tillgång. Detsamma gäller alla samarbeten med studiehandledare. Studiehandledning är verkligen en förutsättning för att undervisningen ska få kvalitet för de nyanlända eleverna. Vi har också tillgång till olika flerspråkiga resurser på skolan, men samarbete med studiehandledare är verkligen en framgångsfaktor.

En språkstudio för de nyanlända eleverna

På Sätraskolan läser eleverna i årskurs 1–3 svenska och svenska som andraspråk gemensamt, i samma klassrum. Det är klasslärarna som ansvarar för undervisningen och många av dem har behörighet och kompetens i både svenska och svenska som andraspråk. Med fyra lärare på tre klasser har de också möjlighet att dela upp och anpassa undervisningen så att de kan säkerställa att eleverna får det de behöver utifrån de olika kursplanerna. Ytterligare en viktig resurs är ”språkstudion” dit nyanlända elever som behöver extra stöd i sva-undervisningen kommer. 

Berätta mer om språkstudion!

– Det är jag och min kollega Olga som arbetar i språkstudion. Det är samma lokaler som fbk, men här är fokus på elevernas andraspråksutveckling mer än ämneskunskaper. Vi erbjuder här undervisning i ämnet svenska som andraspråk i separat grupp, för de elever som är så pass nya i svenska språket att de behöver det. En del elever kan behöva utveckla något mer specifikt som till exempel att uttrycka sig muntligt, läsa och förstå texter, utveckla vissa grammatiska kunskaper etc.

– Dels kommer en del av våra tidigare utslussade elever och arbetar hos oss, och dels kommer vissa elever som går i ordinarie klass, men som ändå är relativt nyanlända. I språkstudion arbetar eleverna i mindre grupper, ofta tillsammans med några av fbk-eleverna, berättar Jenny. Det är elevhälsoteamet som fattar beslut om vilka elever i åk 1–3 som ska komma och arbeta i språkstudion.

För de nyanlända eleverna som behöver undervisning i separat grupp i svenska som andraspråk finns språkstudion. Foto: Jenny Krug

Elevernas röster

De två första eleverna har varit i Sverige i drygt ett år. Den sista eleven kom för tre månader sedan.

Elev 8 år

– Jag tycker om matematik. Jag tycker att det är roligt på rasterna. Jag har kompisar på Solen. Jag tycker om allt. I min förra skola pratade alla svenska. Här finns flera barn från olika länder som inte kan språket. Det känns bra. Det finns också kompisar från samma land. Då kan jag använda mitt modersmål ibland.

Elev 9 år

– Jag är glad i skolan. Det känns bra på Solen och i den stora klassen.  Det är roligt att jag lär mig svenska. Jag kan prata med kompisar. Det är bra att läsa i skolan. Jag kan fråga och få hjälp i skolan. 

Elev 11 år

– Jag tycker om skolan för det finns pingis och bandy. Eleverna har iPad. Svenska språket liknar engelska, till exempel ord och alfabet. Därför kan jag med baskunskaper i engelska förstå lite svenska. Jag tycker att det är bra att gå i förberedelseklass eftersom det är svårt att lära sig språket med de som redan behärskar språket. Det är mycket som man måste komma ihåg, till exempel en och ett, singular och plural och mycket annat. Därför tycker jag att det är bra att gå i förberedelseklassen.

Avslutningsvis, vad är det bästa med att vara fbk- och sva-lärare på Sätraskolan idag?

– Jag tycker mycket om kontakten med eleverna, säger Jenny och ler stort. Det är roligt att se hur eleverna utvecklas och extra roligt när eleverna själva ser sina framsteg och känner sig stolta och nöjda. Tack vare eleverna får jag lära mig mycket nytt varje dag. Jag tycker att det är spännande att få lära mig nya saker om olika språk och kulturer. Mitt arbete är omväxlande och fullt med både utmaningar och glädje.