Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för nyanlända elever
Det är viktigt att arbeta språk- och kunskapsutvecklande när man undervisar nyanlända elever. I den här artikel får du veta mer om hur du kan göra.
Mycket av det som har producerats om ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (förkortat SKUA) handlar om elever som har kommit en bit på väg i sin språkutveckling på svenska. Många av de metoder, modeller och arbetssätt som beskrivs går även att applicera i arbetet med elever som är nybörjare i svenska språket – men man behöver göra vissa anpassningar.
Denna artikel är en del i en serie om SKUA inom olika skolformer och ämnen. Du hittar länkar till alla artiklar i serien längst ner på sidan.
Checklista för undervisningen
I undervisning med nyanlända elever och elever som utvecklar svenska som ett andraspråk är det extra viktigt att:
- skapa goda relationer med eleverna och se deras resurser istället för brister
- låta eleverna använda alla sina språk som resurser för lärande
- ha höga förväntningar, stötta och utmana istället för att förenkla
- att inventera elevernas styrkor och relevanta förkunskaper även om de kanske inte precis är vad man förväntat sig
- att vara medveten om hur skilda referensramar påverkar lärandet
- att sätta förmågorna i fokus och bredda perspektiven utanför det västerländska
- att stötta vardagsspråkets utveckling parallellt med skolspråk och ämnesspråk
- Planera för interaktion och rika tillfällen för eleverna att använda svenskan, även om den inte räcker till hela vägen
Skapa goda relationer
Lärarens syn på nyanlända elever, förhållningssätt till språk och kultur samt val av undervisningsstrategier påverkar i hög grad möjligheterna för nyanlända elever att nå framgång i skolan. Jim Cummins, en viktig forskare inom andraspråksfältet, lyfter fram att sambandet mellan effektiv undervisning och positiva mänskliga relationer mellan lärare och elev är särskilt viktigt för de elever vars kultur hemma skiljer sig från den dominerande kulturen i skolan.
En del av relationen mellan lärare och elev handlar om hur man som lärare pratar med och om sina elever, och hur eleverna interagerar med varandra. Litteraturen är enig om att andraspråkselever behöver behandlas som vad de kan bli, med fokus på de resurser de har även om dessa inte passar in i vår svenska mall. Tyvärr ser man ibland att eleverna möts av ett bristperspektiv som istället fokuserar på vad elever saknar i förhållande till mallen.
Alla språk är resurser för lärande
Att få möjlighet att i undervisning använda modersmål, och andra språk eleven kan, bidrar till en positiv kunskapsutveckling och samtidigt en utveckling av det nya svenska språket. I forskning finns många positiva samband mellan flerspråkighet och kognitiv utveckling påvisade. Jim Cummins har sammanställt empiriska studier som samtliga visar ett positivt samband mellan utveckling av två- och flerspråkighet och elevernas språkliga, kognitiva och kunskapsmässiga utveckling. Ofelia Garcias och Li Weis forskning om ”translanguaging” ofta kallat transspråkande på svenska, lyfter också fram det positiva i att använda alla språk eleven behärskar – både ur elevers perspektiv för lärande såväl som ur lärares perspektiv vad gäller planering och genomförande av ämnesundervisning.
Läs mer på vår fördjupningssida Lär dig mer om translanguaging?
Läraren behöver inte kunna elevens språk
För att inkludera elevernas flerspråkighet som resurs i klassrummet behöver den undervisande läraren inte vara flerspråkig eller kunna de språk som talas av eleverna. Detta bekräftas i en studie där lärare som inte som inte kunde elevernas modersmål använde sig av elevernas flerspråkighet som resurs i följande aktiviteter:
- Eleverna grupperades utifrån modersmål och använde modersmålet som resurs för att skriva med hjälp av varandra.
- Eleverna grupperades utifrån modersmål och för att muntligt berätta för varandra i gruppen på modersmålet för att sedan översätta och berätta för resten av klassen.
- Elever med gemensamt modersmål fick arbeta i par för att den som kunde mer andraspråk skulle kunna hjälpa den som kunde mindre.
- Eleverna uppmanades att diskutera skolarbete hemma och be familjemedlemmar om hjälp på deras olika modersmål.
- Det fanns tillgång till böcker för elevernas olika modersmål och eleverna uppmuntrades till att läsa dessa.
Eleverna behöver träna på strategier
Det är också viktigt att eleverna får stöd och vägledning av läraren för att utveckla strategier för hur de kan använda sin flerspråkighet som resurs för lärande. Genom att aktivt planera och använda modersmålet som resurs förmedlar skolan att elevernas flerspråkighet har många fördelar, både kunskapsmässigt och för elevens personliga utveckling. När eleven får utveckla strategier för att använda sitt modersmål som resurs för att lära och uttrycka sina tankar ökar deras möjligheter att hålla sig på en högre kognitiv nivå än den språkliga nivån i svenska.
Material på flera språk och bilder
Material på elevens starkaste språk, som inlästa läromedel på exempelvis somaliska, kan vara ett bra för att stötta förståelsen men är oftast inte tillräcklig. Översättningstjänster fungerar som stöd till viss del men det finns inte alltid en–till–en översättning av ord, och även om eleven förstår alla ord är det inte säkert att eleven förstår vad ordet betyder eller vad texten vill förmedla. Bilder, illustrationer, filmer, experiment, demonstrationer och annat konkret material kan användas som samtalsunderlag för att stötta förståelsen hos nyanlända elever.
Studiehandledning behövs tillsammans med SKUA
Ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan inte ersätta studiehandledning. Studiehandledning på modersmålet i olika ämnen är viktigt för att eleven ska kunna bygga vidare på tidigare ämneskunskaper. För att studiehandledningen ska bli språk- och kunskapsutvecklande behöver lärare och studiehandledare fokusera på det språk i ämnet som gör att eleven utvecklar förståelse för innehållet och kan uttrycka sig med ett visst ämnesinnehåll. Det är gynnsamt om även studiehandledaren arbetar enligt de språk- och kunskapsutvecklande principerna.
Ha höga förväntningar, utmana och stötta
Beroende på skolans organisation går nyanlända elever kanske i förberedelseklass och slussas ut successivt, eller så deltar de direkt i den ordinarie ämnesundervisningen. Oavsett hur organisationen ser ut behöver nyanlända elever liksom alla elever, mötas av höga förväntningar och utmanas tankemässigt i sitt lärande, även om nyanlända elevers språkförmåga inte uppnått en fullgod nivå. Istället för att förenkla språk och innehåll, behöver undervisningen innehålla adekvat stöttning. Stöttning gör att eleven kan klara högre kognitiva och språkliga nivåer än vad de skulle klara på egen hand.
Skolspråket ställer höga krav på flerspråkiga elever, speciellt som nyanländ. Att inte förstå språket är frustrerande. Eleven kan börja tvivla på sina kunskaper och möjligheter att lyckas i svenska skolan. Brist på motivation och en dålig självbild påverkar den fortsatta skolgången negativt. Därför har höga förväntningar och stöttning avgörande betydelse för nyanlända elevers skolframgång.
Undvik individuellt arbete
Att undervisning anpassas till varje elevs förutsättningar och behov handlar inte om att eleverna ska arbeta med olika uppgifter individuellt, vilket är en ganska vanlig uppfattning. Däremot behöver all stöttning och graden av stöttning variera och kontinuerligt anpassas för att undervisningen ska utveckla både ämne och språk.
Ta reda på och använd elevernas (för)kunskaper
I en språkutvecklande undervisning söker man hela tiden kopplingar mellan elevernas konkreta erfarenheter och det abstrakta ämnesinnehållet i undervisningen. När innehållet i undervisningen knyter an till något som eleverna känner igen får eleverna kognitiva krokar att hänga upp nya kunskaper på. Det är extra viktigt att ta reda på nyanländas erfarenheter, kunskaper och färdigheter eftersom spridningen mellan nyanlända elevers språk- och kunskapsutveckling är stor. För att ta reda på elevens kunskaper kan ämneslärare i samarbete med studiehandledare använda sig av Skolverkets kartläggningsmaterial i olika ämnen.
Synliggör förkunskaperna i undervisningen
Förutom kartläggning kan undervisningen innehålla uppgifter och moment där eleverna får utrymme att tänka och uttrycka sig kring det ämnesområde/innehåll som de ska arbeta med. Ett arbetsområde kan inledas med uppgifter där elevernas bakgrundskunskaper aktiveras och eleverna får utrymme att tänka och samtala tillsammans om innehållet. Det är viktigt att elevernas tankar och kunskaper får utrymme och synliggörs, oavsett språk och tidigare ämneskunskaper. När nyanlända elever känner att undervisningen tar tillvara på deras kulturer, språk och erfarenheter ger det positiva effekter för elevernas lärande, identitet och studiemotivation. Exempel på uppgifter är att eleverna gissar vad ett föremål skulle kunna användas till, samtalar till en bild, tar ställning till påståenden, sorterar bilder etc. När den nyanlända eleven får uppgiften förklarat på sitt starkaste språk ökar det elevens möjligheter att delta mer aktivt i uppgiften.
Skolverkets kartläggningsmaterial i olika ämnen
Var normkritisk och fokusera på förmågor
Mycket av det innehåll i läromedel och material som eleverna möter i skolan utgår från västerländska referensramar vilket påverkar elevernas lärande. Även om man som lärare stöttar eleverna språkligt, översätter och förtydligar varje ord kan kulturella referensramar påverka förståelsen. Som lärare behöver man vara normkritisk och reflektera över att till exempel texter aldrig är kulturellt neutrala och objektiva och att det som är normalt och bekant i ett svenskt perspektiv kan bli en utmaning elever som är nyanlända.
Välj inte västerländskt av gammal vana
De förmågor som eleverna ska uppnå i skolans olika ämnen är vanligen kulturellt obundna, medan det centrala innehåller kan innehålla både västerländska och mer breddade perspektiv. När det gäller undervisning och bedömning av nyanlända elever är det viktigt att man är uppmärksam på vad som faktiskt krävs utifrån läroplanen. Kanske kan eleverna visa att de har utvecklat ämnesförmågor med ett annat stoff än det som är tradition, men inte regel i undervisningen. Nyanlända elever med en skolbakgrund behöver känna att de kunskaperna är värdefulla även inom vårt skolsystem.
Stötta vardagsspråkets utveckling parallellt med skolspråk och ämnesspråk
En elev med svenska som modersmål har ett ordförråd på ca 8–10 000 ord vid skolstart. Sedan ökar ordförrådet med drygt 3 000 ord per år. Alla elever behöver lära sig nya ord och utveckla sitt ordförråd, men nyanlända elever behöver utveckla basordförrådet i svenska parallellt med skolspråksorden och de ämnesspecifika begreppen. Att komma ikapp med vardagsorden tar tid och är något man behöver vara uppmärksam på även för andraspråkselever som inte längre är nyanlända. Det är också bra att ha i åtanke att flerspråkiga elever ofta använder olika språk i olika sammanhang och att ordförrådet för vardagsorden länge förblir uppbyggt av de språk som delas med familjen.
Planera för interaktion
Att lära är en interaktiv process. Nyanlända elever behöver bearbeta och producera muntligt språk på lektionstid med uppgifter som kräver interaktion. Elevens starkaste språk är stöd för tänkandet och i muntliga samtal kan extra tanketid på några sekunder ha stor betydelse. Eleven hinner formulera sina tankar på modersmålet för att sedan försöka formulera sig på svenska, det nya språket. Genom att språka med andra (även om svenska språket inte alltid räcker till) bearbetar eleven informationen, ”tänker högt”, förstår och organiserar sitt tänkande. Eleven behöver upprepa och använda begrepp och omformulera sig för språk- och kunskapsutveckling ska ske. Meningsinledare, fasta fraser och formuleringar är ett bra stöd för att eleven ska producera ämnesspecifikt språk både muntligt och skriftligt:
Jag vet att…
Det viktigaste i texten är…
Jag tänker att…
Det som förvånade mig…
Berätta mer om…
Förklara hur du menar/tänker…
Jag förstår inte. Kan du säga det en gång till…
Litteraturtips för den som vill lära mer om SKUA för nyanlända elever
Den litteratur om SKUA som lämpar sig bäst för ett nyanländaperspektiv är förmodligen Pauline Gibbons bok, Stärk språket, stärk lärandet – språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. I Björn Kindenbergs och Maria Wikstens Språkutvecklande SO-undervisning respektive Språkutvecklande NO-undervisning finns det ett kapitel som specifikt tar upp undervisning med elever som utvecklar svenskan som sitt andraspråk.
Jim Cummins bok Flerspråkiga elever – effektiv undervisning i en utmanande tid ger läraren kunskaper om vad det innebär att utveckla ett andraspråk vilket lärare behöver i det språk- och kunskapsutvecklande förhållningssättet. Cummins bok har inte fokus på konkreta undervisningsmetoder som så mycket annan litteratur kring SKUA har, men de två sista kapitlen är exempel på hur man kan undervisa nyanlända elever.
I Anna Kayas bok Att undervisa nyanlända – metoder, reflektion och erfarenheter presenteras konkreta arbetssätt, inte minst genrepedagogiken, vilka kan överföras till olika ämnesklassrum likväl som språkklassrum. Exemplen från undervisningen passar bäst upp till åk 6, även om själva arbetssättet går att applicera även på högre åldrar. Exemplen kommer framför allt ifrån undervisning i förberedelseklasser.
Jim Cummins Flerspråkiga elever – Effektiv undervisning i en utmanande tid
Anna Kaya Att undervisa nyanlända – Metoder, reflektioner och erfarenheter
Skolverkets material
Skolverket har publicerat många olika resurser som stöd i arbetet med nyanlända elever vad gäller till exempel regler och lagar, organisation, kartläggningar, studiehandelning med mera. När det handlar om SKUA för nyanlända elever vill vi speciellt tipsa om modulområdet Nyanländas lärande i Lärportalen och modulen Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden.
Nyanländas lärande i Lärportalen
Modulen Språk- och kunskapsutvecklande ämnesundervisning för nyanlända elever den första tiden
Skolspråk – mer än bara ämnessord
Ett digitalt material på Pedagog Stockholm som innehåller strukturstöd, perspektiv, diskussionsfrågor och idéer för dig som tillsammans med dina kollegor vill undersöka hur era flerspråkiga elever kan gynnas av ett mer genomtänkt fokus på språket i respektive ämne. Materialet är framtaget inom ramen för ESF-projektet BLIVA läsåret 2020/2021.
Den andra delen av matrialet handlar specifikt om undervisning av skolspråk för flerspråkiga elever. Du hittar de olika delarna lite längre ned på sidan i den utfällbara listan.
Där finns också en inspelad föreläsning med Hülya Basaran, medarbetare vid Nationellt centrum för svenska som andraspråk, om hur man kan arbeta med flerspråkigheten som resurs.
Du hittar också filmen Undervisning av ord för nyanlända där lärarna Carmen Galián Barrueco och Lena Vilhelmsson samtalar om hur man kan lägga upp undervisningen och en fördjupningstext skriven av Anna-Maija Norberg inom ramen för projektet.
Läs mer om Skolspråk – mer än bara ämnesord på Pedagog Stockholms webb
Läs fördjupningstexten Undervisning av skolspråk för flerspråkiga elever av Anna-Maija Norgberg
Lär mer om SKUA på vår webb
För den som vill lära sig mer om SKUA har vi samlat förslag på litteratur och annat material att lära mer av, ensam eller tillsammans med kollegor.
Lär dig mer om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Centrala teorier, begrepp och arbetssätt i SKUA
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i olika ämnen
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt på fritidshemmet
Andra litterarurtips
Du kanske också är intresserad av att läsa mer om organisation och undervisning av nyanlända och flerspråkiga elever som vi tipsar om här:
Senast uppdaterad: 15 maj 2023
Sidansvarig: Nationellt centrum för svenska som andraspråk