Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i olika ämnen

I den här artikeln kan du läsa mer om vad som är centralt i det språk- och kunskapsutvecklande arbetssättet (SKUA) för olika ämnen. Vi tipsar också om material för den som vill lära sig mer.

Mycket av det som skrivits om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt (SKUA) är relevant för alla åldrar och ämnen. Ofta får det att anpassa aktiviteter och stöttning till olika ämnesinnehåll och elever. Men ämnena skiljer sig också åt och här kan du läsa mer om vad som är utmärkande för SKUA i olika ämnen.

Denna artikel är en del i en serie om SKUA inom olika skolformer och ämnen. Du hittar länkar till alla artiklar i serien längst ner på sidan.

Ord- och begreppsförståelse i olika ämnen

I film Ord- och begreppsförståelse i olika ämnen samtalar Kristina Ansaldo från enheten Flerspråkighet och litteracitet, Stockholm stads utbuldningsförvalning med Maria Wiksten, medarbetare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, om vad man kan tänka på när det kommer till att undervisa om ord och begrepp i olika ämnen.

Filmen är framtagen inom projektet ESF-projektet BLIVA läsåret 2020/2021 och är publicerad på Pedagog Stockholm. Den är en del av ett digitalt material på som innehåller strukturstöd, perspektiv, diskussionsfrågor och idéer för dig som tillsammans med dina kollegor vill undersöka hur era flerspråkiga elever kan gynnas av ett mer genomtänkt fokus på språket i respektive ämne.

Bild på Kristina Ansaldo och Maria Wiksten

Filmen "Ord- och begreppsförståelse i olika ämnen" hittar du i den utfällbara innehållslistan under den andra fliken "Individuell läsning och film".

På projektets webbplats kan du också hitta Olika ämnen, olika språkliga världar, en inspelad föreläsning med Kristina Danielsson, professor i svenska med didaktisk inrikting på Stockholms universitet.

Skolspråk – mer än bara ämnesspråk på Pedagog Stockholm

SO-ämnena och NO-ämnena

Mycket av det som skrivits om språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt har exempel från de samhällsvetenskapliga och naturvetenskapliga ämnena från grundskolan och gymnasiet. Därför passar materialet vi tipsar om på den inledande sidan Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? samt exemplen från Centrala teorier, begrepp och arbetssätt i SKUA mycket bra för dessa ämnen.

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

Centrala teorier, begrepp och arbetssätt i SKUA

Foto: Eva Dalin

Språkutvecklande SO- och NO-undervisning

Böcker av Björn Kindenberg och Maria Wiksten som på ett konkret sätt exemplifierar hur ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt kan se ut i SO- respektive NO-undervisningen på högstadiet. Teori varvas med praktik och varje kapitel innehåller en rad metoder och aktiviteter som kan användas direkt i klassrummet.

Även om exemplen i böckerna är hämtade från ämnesundervisningen i SO och NO på högstadiet är böckerna relevanta även för mellanstadiet och gymnasiet, liksom för andra ämnen.

höga förväntningar, stöttning, alignment, språkliga mål, förkunskaper, interaktion och elevaktivitet

6 centrala utgångspunkter för SKUA som presenteras i Kindenberg & Wikstens böcker

I böckerna presenteras sex centrala utgångspunkter för ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. Utgångspunkterna och de olika undervisningsaktiviteterna går att generalisera till så gott som alla ämnen och stadier. Utgångspunkterna går som en röd tråd genom boken där man får lära sig mer om hur man kan stötta eleverna att utveckla skolspråket, samtala, läsa och skriva i de olika ämnena. I ett av kapitel illustreras ett arbetsområde utifrån cirkelmodellen. Särskild stöttning för elever med svenska som andraspråk tas upp i ett eget kapitel då de flesta av aktiviteterna och det som beskrivs även passar elever med svenska som modersmål. Till dessa utgångspunkter bör dessutom "modersmålet som resurs" läggas.

Handledning för kollegialt lärande

Till Språkutvecklande SO-undervisning – strategier och metoder för högstadiet finns en studiehandledning för lärare som vill läsa och lära tillsammans. Upplägget är på åtta träffar och det finns dagordning, material och uppgifter till, och mellan träffarna.

Språkutvecklande SO-undervisning – strategier och metoder för högstadiet

Språkutvecklande NO-undervisning – strategier och metoder för högstadiet

Mer material för SO och NO-ämnena

En guldgruva med fritt tillgängligt material att fördjupa sig i når man via Lärportalen. Läslyftet innehåller flera relevanta moduler som till exempel Främja elevers lärande i NO och Främja elevers lärande i SO där språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt behandlas. Även andra modulområden har intressant material, som till exempel Kommunikation i naturvetenskapliga ämnen och Flerspråkighet. Använd sökfunktionen för att finna relevant material.

Det finns även material hos Utbildningsradion som inriktar sig på språkutvecklande arbetssätt i olika ämnen. Titta till exempel gärna på Lärlabbets filmer om att skriva i SO respektive NO.

Lärportalen

Främja elevers lärande i NO

Främja elevers lärande i SO

Kommunikation i naturvetenskapliga ämnen

Flerspråkighet

UR

Att skriva i SO

Att skriva i NO

Praktiskt inriktade ämnen

En viktig aspekt i SKUA för praktiskt inriktade ämnen som de praktiskt estetiska ämnena i grundskolan eller yrkesämnena i gymnasieskolan är att bygga broar mellan det språk som används i samband med de praktiska inslagen, när eleverna gör något här och nu, eller när läraren pekar, visar och instruerar, och det språk som används i de mer teoretiska inslagen när eleverna läser och skriver.

Öka elevernas språkanvändning

I samband med ett görande krävs det vanligen lite språk, och ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt handlar här om att öka språkanvändningen. Kan eleverna berätta om vad de gör? Kan läraren tänka på att benämna saker trots att hen pekar och visar? Att skriva ned ord och instruktioner på en tavla är en bra idé. Det är också bra att låta eleverna resonera om olika valmöjligheter och konsekvenser. Att skriva loggböcker där man har fokus på att ämnesspråket utvecklas är ytterlige en idé. Om eleverna får tala och skriva om det som de gör praktiskt så tränas de i det ämnesspråk som behövs när man sen ska läsa och resonera om teorierna i ämnet.

Foto: Jens Olof Lasthein

Stötta förståelsen av de teoretiska delarna

Alla ämnen i dagens skola innehåller teorier som detta ämne grundar sig i. I alla ämnen behöver eleverna ta till sig dessa kunskaper – vanligen genom mer eller mindre abstrakta texter. Ämnestexterna är, ju högre upp eleverna kommer i åldrarna, allt mer svårlästa med ämnes- och branschtypiska sätt att uttrycka sig. Det är ofta ett abstrakt språkbruk med många olika termer. Att stötta eleverna i att läsa och förstå ämnestexterna är en central del i SKUA.

Tips på material för praktiskt inriktade ämnen

En bra ingång är Skolverkets läslyftsmoduler Från ämnesspråk till vardagsspråk och Språk i yrkesämnen. En bok som kan passa som ingång är Språkdidaktik för yrkeslärare – utmaningar och möjligheter av Jenny Edvardsson & Barbro Bruce. Utifrån begreppet språklig sårbarhet diskuterar de utbildning och undervisning på gymnasiets yrkesprogram. Ett av bokens kapitel har fokus på hur språkligt tillgänglig undervisning kan se ut i praktiken i olika yrkesämnen.

I Lärlabbets film Att skriva i estetiska ämnen får vi se hur skrivande i estetämnen kan utveckla elevernas skapande.

Yvonne Hallesson och Pia Viséns bok Att arbeta med yrkes- och ämnestexter i gymnasieskolan visar praktiskt hur man som lärare kan stötta elevernas förståelse av ämnestexter. Boken erbjuder både redskap för att undersöka hur yrkes- och ämnestexter är uppbyggda, och beskriver och ger exempel på framgångsrika arbetssätt då man läser texter med elever i olika syften.

Omslag på böckerna som beskrivs i texten.

Två böcker skrivna för yrkeslärare som undervisar på gymnasiet.

Från ämnesspråk till vardagsspråk

Språk i yrkesämnen

Att skriva i estetiska ämnen, film från UR

Att arbeta med yrkes- och ämnestexter i gymnasieskolan

Språkdidaktik för yrkeslärare

Skolspråk – mer än bara ämnessord

Stödmaterial för kollegialt lärande om hur man kan planera undervisning för att möta flerspråkiga elevers språkliga utmaningar. Materialet är framtaget för Stockholms stads grundskolor och gymnasier inom ramen för ESF-projektet BLIVA läsåret 2020/2021 och är till för dig som arbetar i grund- och gymnasieskolan.

Andra delen av matrialet (du hittar de olika delarna i listan under Individuell läsning och film) handlar specifikt om undervisning av skolspråk för flerspråkiga elever. Där hittar du filmen Språket i slöjden i vilken slöjdläraren Sven-Erik Bengtsson berättar hur han arbetar med ord med elever på låg- och mellanstadiet. I filmen får vi bland annat se vilken lärandepotential ett sandpapper har.

Se filmen med Sven-Erik Bengtsson på Pedagog Stockholm.

Läs mer om Skolspråk – mer än bara ämnesord på Pedagog Stockholms webb

Skriftpraktiker i ämnet idrott och hälsa

Anna-Maija Norberg disputerade hösten 2021 med en ammanläggnings-avhandling bestående av fyra artiklar och en kappa. Det empiriska materialet är insamlat från lektioner i idrott och hälsa i en klass som Norberg följde från höstterminen i årskurs åtta till vårterminen i årskurs nio. Avhandlingen handlar om texters funktioner i ämneti idrott och hälsa på högstadiet. Resultatet visar bland annat att texter kan bidra till det kroppsliga lärandet.

Läs hela avhandlingen Skriftpraktiker i idrott och hälsa på högstadiet: En textetnografisk undersökning, eller valfria artiklar av Norberg på DiVA

Matematikundervisningen

I matematik, liksom i andra ämnen, är en hörnsten i SKUA att eleverna får språklig stöttning och att de får träna sig i att använda det matematiska språket.

Låt eleverna tala om matematik

Eleverna behöver rika tillfällen till att lyssna på, och själva använda det matematiska språket. Eleverna behöver få prata om hur de tänker matematiskt. Detta gynnar elevernas språkutveckling parallellt med kunskapsutvecklingen eftersom läraren får insyn i elevernas kunnande.

Det är också bra om läraren uttrycker sig explicit, och gärna skriver kompletterande verbaltext till siffrorna på tavlan. På så vis stöttas eleverna i att lära sig det språk som behövs för att tala om matematik.

Elever står tillsammans och skriver samt pratar.

Foto: Jens Olof Lasthein

Vardagliga ord ställer till det

Myndigheten för skolutveckling har tidigare givit ut skrifter om språkliga utmaningar i matematik för elever som lär sig svenska som ett andraspråk. Det handlar bland annat om att flera av matematikens ord har vardagliga betydelser som kan förvirra eleverna, som axel, volym och bråk. Det handlar också om att dessa elever ännu inte behärskar vardagsspråket och kan falla på ord som rabatt, karamell, behålla och avgift i lästalen. Detta är bra för matematiklärare att vara medvetna om, men ordförrådet är bara en del av det språkutvecklande arbetssättet.

Tips på material för att lära sig mer om SKUA i matematiken

En bra ingång är Lärportalens modueler Språk i matematik som finns för flera åldrar. Som matematiklärare kan du gärna läsa artiklarna även från andra stadium än ditt eget. Modulen för gymnasiet är till exempel relevant även för grundskolan. Nationellt centrum för matematikutbildning (NCM) tipsar på sin webbsida om material och digitala resurser för att undervisa nyanlända elever i matematik. Även hos utbildningsradion finns det material för gemensam kompetensutveckling.

Ett annat tips är att söka i den ämnesdidaktiska litteraturen och där läsa mer om hur man kan få elever och lärare att resonera mer om matematik tillsammans. En ingång där är Skolforskningsinstitutets forskningsöversikt Klassrumsdialog i matematikundervisningen – matematiska samtal i helklass i grundskolan eller boken Matematiska samtal i klassrummet: Vägar till elevers lärande för vilken Cecilia Kilhamn är redaktör. I boken presenteras ett ramverk som hjälper läraren att planera, genomföra och utvärdera matematiska samtal i klassrummet.

Boken Matematik för nyanlända och flerspråkiga elever av Saman Abdoka, Catharina sundström Larsson och Eva Sundgren är skriven av en matematiklärare med lång erfarenhet av att undervisa på Språkintroduktion tillsammans med en kollega i svenska som andraspråk och en språkforskare. Boken genomsyras av resursperspektivet vill visa lärare hur de kan synliggöra och tillvarata elevernas språkliga och kulturella erfarenheter. Boken belyser därför hur matematikundervisningen ser ut i olika kulturer samt hur elevernas förkunskaper kan kartläggas och användas i klassrummet.