Blackebergsskolan är en f–6 skola som ligger i Bromma i västra Stockholm. På skolan går det ca 450 elever och 45 elever läser svenska som andraspråk (sva). Av de 45 eleverna är det 22 som är nyanlända där drygt hälften har varit i Sverige färre än 2 år. På skolan har man modersmålsundervisning på 39 olika språk. I sva-undervisningen finns det en representation av 16 olika språk. Eleverna som läser sva befinner sig mellan steg 1 och 4 enligt Bygga svenska, så spridningen är stor.

NC har intervjuat Lukas Meijer och Eva Marhlo som håller i skolans sva-undervisning tillsammans med ansvarige biträdande rektor, Rebecka Reinholdsson.

Eva Marhlo, Rebecka Reinholdsson och Lukas Meijer är ansvariga för ämnet svenska som andraspråk på Blackebergsskolan, en F-6 skola i Stockholm. Foto: Erdem Cigel

Åldersblandad sva-undervisning

Lukas och Eva, skolans två heltidsanställda sva-lärare, ansvarar för all sva-undervisning. När eleverna har svenska på sitt schema går de som läser svenska som andraspråk till sva-klassrummet och får undervisning av Lukas och Eva. Detta innebär att de kan ha elever från olika årskurser samtidigt.

– En styrka som vi ser med att organisera undervisningen så här är att alla elever har kommit olika långt i sin utveckling av svenskan samt att de även är i olika åldersgrupper – något som också kan vara en utmaning. Det är spännande för en elev i årskurs två att kika på vad en elev i årskurs fem gör. En spännvidd både vad gäller språknivåer och fokus i kursplanen ger oss möjligheter att utmana elever som behöver det.

– Vi har egentligen inte provat något annat sätt att organisera undervisningen på, så länge som jag har arbetat här, säger Lukas. Vi tycker att detta fungerar. Visst skulle man kunna tänka sig att parallellägga svenska och sva i en årskurs så att vi hade alla sexor i sva samtidigt, men det kräver att det är flera elever som läser sva för att det ska bli den interaktion i elevgruppen som vi gärna vill se. Den åldersintegrerade modellen är mer flexibel. Men, kanske att man skulle försöka lägga svensklektionerna för elever från samma stadium samtidigt? Det skulle underlätta när det gäller att anpassa undervisningen mot det centrala innehållet. Men då missar man å andra sidan en del av dynamiken med det åldersblandade.

– En fördel jag kan se med elever från flera årskurser i sva-undervisningen är att de nyanlända eleverna snabbt lär känna elever över hela skolan, tillägger biträdande rektor Rebecka Reinholdsson.

Schemaläggning av sva-undervisningen

Idag samlas alla sva-elever i Lukas och Evas klassrum när deras klasskamrater läser svenska. Det innebär att eleverna kommer och går vid olika tider, och att eleverna läser sina lektioner tillsammans med olika sva-elever. Ibland finns det flera sva-elever i en och samma klass, och då följs de åt under veckans lektioner.

– Idag har vi inga uttalade principer för hur vi lägger schemat för svensklektionerna, mer än att vi inte kan ha för många elever som läser sva samtidigt. Om vi har för många elever kan vi inte behovsanpassa undervisningen så som vi vill att det ska vara. Men vi skulle gärna utveckla schemaläggningen och se om vi kan skapa bättre förutsättningar för undervisningen genom att parallellägga svenskan i vissa klasser. Vi skulle till exempel kunna få sva-grupper med elever på samma steg i Bygga svenska, eller med gemensamma språk, eller liknande litteracitetsutveckling på modersmålet samtidigt. Det vore intressant att se hur det skulle kunna bli, och utvärdera olika sätt att göra det på, säger Lukas.

Så här kan schemat se ut för Lukas och Eva med elever från olika klasser som kommer och går vid olika tider.

– Ja, om jag fick drömma fritt skulle jag gärna se en organisation med ännu fler behöriga och kompetenta sva-lärare så vi att ännu bättre kunde anpassa undervisningen utifrån eleverna, säger Eva. Idag kommer vi en bra bit på vägen genom att hela tiden vara två undervisande lärare i klassrummet. Vi har dessutom två grupprum så vi kan dela oss och eleverna när det behövs.

– Att vara två är verkligen en styrka, bekräftar Lukas. Det gör att vi kan snabbt kan göra justeringar i vår planering. Vi kan komplettera varandra, om någon av oss pratar om något kan den andre snabbt googla fram en bild eller en film om ämnet och det blir då ett bättre flöde i undervisningen. Att vi är två lärare skapar även möjligheter att sitta en till en med eleverna, eller dela in dem i grupper efter behov.

– Ett tag var jag ensam sva-lärare och det var en omöjlighet att genomgående bedriva en undervisning med god kvalitet. Då kände jag verkligen att jag inte kunde ge eleverna allt som de behövde, eller vara den lärare som jag vet att jag kan vara, understryker Lukas. Idag har vi två tillsammans mellan 15–18 elever samtidigt i klassrummet. Vilket elevantal som är rimligt beror på vilka elever det är. Förra året hade vi uppåt 60 elever som läste sva, och då var det bitvis svårt att ha den kvalitén i undervisningen som vi önskade.

Gemensamma inslag för sammanhållning och interaktion

En utmaning med ett schema där eleverna kommer och går, från olika klasser och med olika grupper varje gång, är att skapa en sammanhållning och samarbeten mellan eleverna. NC frågar därför Lukas och Eva specifikt om det.

Hur gör ni för att hålla ihop undervisningen i en så heterogen elevgrupp där eleverna dessutom kommer och går?

– Det kräver planering, men det går, säger Eva och nickar för att understryka det möjliga i något som kan te sig smått omöjligt. Vi planerar våra veckor så att eleverna på ett eller annat sätt jobbar med samma saker – det kan till exempel vara en genre eller ett tema. Detta läsår har vi valt att arbeta med en textgenre i taget enligt cirkelmodellen. När vi jobbar med en texttyp då gör alla sva-elever det fast på olika sätt utifrån sin språkliga nivå på svenskan och utifrån vad det står i respektive kursplan för de olika stadierna.

– Eftersom något innehåll är gemensamt för eleverna så kan vi ha gemensamma genomgångar om något som eleverna sedan kan ta med sig till sitt arbete på olika sätt. Om vi till exempel skriver berättande texter så kan alla få jobba med person- och miljöbeskrivningar, kongruens och utbygga nominalfraser, men mer utvecklat i årskurs 4–6. Vi kan också gå igenom hur man bygger upp en struktur och en röd tråd med alla, mer som en repetition för årskurs 4–6 medan årskurs 1–3 behöver jobba ännu mer med det i fler aktiviteter. När de yngre eleverna gör det kan vi komplettera med tillbakablickar och dialoger för de elever som följer mellanstadiets centrala innehåll i sva-kursplanen.

"Bland det bästa med att vara sva-lärare är att jag upplever att vi gör skillnad för elverna. Vi kan göra det eftersom det läggs ett stort värde i sva-undervisningen på vår skola idag. Vi får en stor frihet att testa olika metoder", säger Eva Marhlo. Foto: Lukas Meijer

– Vi kan också jobba med ett gemensamt ämne, som kärlek och vänskap, och i det läsa, lyssna och se olika typer av texter med eleverna, som poesi, drama och berättelser. Då kan vi anpassa hur vi jobbar med texterna, elevernas uppgifter och också vilken text vi förväntar oss att de ska producera. Återkopplingen på deras texter ser också olika ut beroende på var eleverna befinner sig i sin andraspråksutveckling. Samtidigt kan vi ha gemensamma diskussioner om temat.

– Det kräver som sagt planering, och vi behöver inte bara ha koll på kursplanens olika delar utan också en bra uppfattning om var de individuella eleverna befinner sig i sin andraspråksutveckling. Där tänker vi att Bygga svenska kan vara ett verktyg för oss att växa i. Bygga svenska är ett mycket gediget material som kräver tid, speciellt om man har många elever. Men vi hoppas att våra nya rutiner ska ge oss ännu bättre snurr på Bygga svenska-materialet och att vi ska bli ännu bättre på att kartlägga och följa elevernas progression i det svenska språket.

Ibland kan en undervisning som behöver anpassas på olika sätt innebära mycket enskilt arbete för eleverna. Hur ser det ut hos er?

– Vi lägger mycket tid vid det muntliga i sva-undervisningen. När de är hos oss försöker vi sätta ihop dem i grupper utifrån deras andrapråksutveckling och utifrån innehållet i kursplanen så att alla ska interagera med andra och utmanas. Eftersom vi alltid är två som undervisar finns det också möjlighet för en av oss att sitta en till en med en elev, vilket gör att de som behöver extra muntlig utmaning kan få det. Men såklart finns det tillfällen då de behöver sitta och arbeta enskilt med något.

Hur ser ert samarbete med övriga lärare ut?

– Vi skulle gärna samarbeta mer än vad vi hinner med idag. Vi uppmanar alla svensklärare att skicka sina planeringar till oss, och försöker ta upp sådant som klasserna jobbar med både i svenskan och i andra ämnen, berättar Eva. I den bästa av världar skulle vi vilja ha ännu mer tid till samplanering, men det är många lärare för oss att samarbeta med.

– Vi har talat om att skapa mer gemensamma riktlinjer på skolan för vad eleverna ska göra i ett ämne under en specifik årskurs. Det skulle underlätta för oss, men det kanske också innebär att det blir ytterligare en utmaning i våra åldersblandade sva-grupper, funderar Lukas.

– När det kommer till behovsbedömningen av svenska som andraspråk så är ett samarbete med andra lärare något som underlättar, inte minst när eleverna går mellan undervisningen i svenska och undervisningen i svenska som andraspråk.

"Det bästa med att vara lärare på Blackebergsskolan idag är att möta så många olika människor och kulturer, att få perspektiv på Sverige och svenskan. Det är såklart också härligt när eleverna gör framsteg i sin andraspråksutveckling" säger Lukas Meijer. Foto: Eva Marhlo

Hur gör ni inledande och kontinuerliga behovsbedömningar?

– Det är Eva och Lukas som gör behovsbedömningen, men det sker i samverkan med mentorer och spec, säger Rebecka Reinholdsson, biträdande rektor.

– Ja, vi jobbar på att utveckla rutinerna för detta. Just nu går det framför allt till så att det är mentorerna som kommer till oss och säger att de har en elev som har behov av att läsa sva, berättar Lukas. Sen följer jag och Eva upp det. Men, det är inte alltid som det är sva som eleven behöver, ibland kan det vara fråga om stöd och anpassning inom svenskämnet. Den här processen underlättas om alla mentorer har grundläggande kunskaper om vad som skiljer utvecklingen av ett andraspråk från förstaspråksutveckling. På så vis kan de själva göra en första bedömning innan de vänder sig till oss.

– Vi ser också över hur vi gör själva behovsbedömningen. Vi tittar till exempel på elevens skolordförråd med hjälp av SVAPP eller ett test som logopeden Eva-Kristina Salameh sammanställt och publicerat på www.sprakenshus.se. Det ger oss i alla fall en fingervisning. Vi har också tittat på Malmö stads Sva-luppen. Vi tar också visst stöd i Bygga svenska.

– När eleven börjar närma sig steg 4 i Bygga svenska gör jag och Eva en noggrannare analys för att se om eleven kan byta ämne från svenska som andraspråk till svenska. Det går bra för eleven att byta en tid på prov. Sen kan vi, eleven och svenskläraren ta en diskussion om vilken undervisning som är mest gynnsam för elevens fortsatta utveckling, förklarar Lukas.

– Nu på våren lär vi känna förskoleklassens elever för att se vilka av dem som behöver läsa svenska som andraspråk. Det är lärarna där som berättar för oss vilka elever vi behöver prata mer med. Vi träffar eleverna flera gånger. Vi gör ordförrådstester och vi tittar även på hur de använder språket för att upptäcka typiska andraspråksdrag som till exempel meningsbyggnad, böjningar av ord och uttalsavvikelser. 

– Gränsfallen är svårast, fortsätter Eva. Om vi är osäkra så tänker vi oftare att de ska läsa svenska som andraspråk. Men, för att vi ska få till en kvalitativ sva-undervisning får en del av de elever som är på gränsen läsa svenska. Detta på grund av plats- och resursbrist. En sak som vi funderar på är om det kan vara så att vi med de här bedömningsmetoderna och sättet att organisera sva-undervisningen missar elever som har kommit långt i sin andraspråksutveckling. Kanske finns det elever som idag läser svenska med klassen men egentligen har behov av att läsa svenska som andraspråk. Kanske skulle deras språkutveckling kunna gynnas ännu mer av undervisning enligt sva-kursplanen? 

Råd till skolledare

NC frågar biträdande rektor Rebecka Reinholdsson om hon har några smarta lösningar och strategier att tipsa om för den som vill skapa en liknande organisation för sva-undervisningen. Vad behöver man tänka på i schemaläggning, tjänstefördelning, ekonomi och annat?

– Det är viktigt att genom schemaläggning säkerställa att inte för många klasser har svenska samtidigt under skoldagen för att få en rimlig mängd elever som går iväg på sva-undervisning. I tjänstefördelningen behövs engagerade och utbildade lärare i sva som bortsett från att undervisa våra elever även kan handleda och stötta skolans ämneslärare i att anpassa material och lektionsupplägg för att nå även våra nyanlända elever.

Elevernas röster om undervisningen

NC bad Eva och Lukas att samla in några elevröster om hur det är att lära sig svenska och läsa svenska som andraspråk på Blackebergsskolan. En elev i årskurs 3 som varit i Sverige i nästan 1,5 år berättar att:

– Det är jättebra att jag får gå iväg och läsa svenska hos Lukas och Eva för det är väldigt lugnt där eftersom vi brukar vara lite färre elever. Jag kan också få hjälp snabbt och jag behöver hjälp med att lära mig mer svenska. Det är svårt med svåra ord och långa texter. I början tyckte jag också det var svårt med all reklam som fanns exempelvis på tunnelbanan, för jag förstod inte vad det stod. Det är svårt att uttala ord rätt men jag tränar väldigt mycket. Det var roligt när jag började förstå svenska och när jag började kunna uttala många nya ord, exempelvis sju, kinesiska och sådana ord. Det var roligt att lära sig namnen på olika djur.

Eleverna på bilden går i lågstadiet, men inte på Blackebergsskolan. Det är inte eleverna på bilden som har svarat på frågorna. Foto: Karin Pettersson

Det är bra att man kan lära sig språket i sin egen takt

Tre elever från årskurs 5, varav två är födda i Sverige och en av dem har varit här i cirka tre år har följande att säga om sva-undervisningen:

– Det är bra att man kan lära sig språket i sin egen takt. I sva-klassrummet har vi lärare som kan anpassa sig bättre till det man behöver än om jag skulle ha sva i svenskaklassrummet. Om jag inte hade läst sva hade jag nog haft dåligt betyg för att jag inte skulle haft samma möjlighet att öva på svenskan. Det är färre elever i gruppen vilket gör det mindre stökigt, då är det lättare att koncentrera sig och man lär sig bättre. Möjligheten till att fråga om jag inte förstår något är bättre.

På frågan vad som är svårt med att lära sig svenska lyfter eleverna flera olika saker: Grammatiken. Svåra ord som dunklet. Stavning exempelvis –ck. Ordklasserna. Det är svårare att skriva än att prata. När man pratar kan man använda enklare ord.

På frågan vad som är roligt med att lära sig svenska kommer konkreta exempel från undervisningen som att skriva texter, läsa böcker och spela spel där man lär sig verb och adjektiv, men alla tre lyfter också den sociala aspekten:

– Att man kan prata med andra. När jag kom hit var det tråkigt för jag kunde inte prata med någon. Att man inte blir ensam och bara pratar ett språk och inte förstår svenska.

Varje gång jag är på sva lär jag mig någonting

Lukas och Eva intervjuade också en elev i åk 6 som har varit i Sverige i nästan 3 år.

Vad är bra med att läsa svenska som andraspråk?

– Jag lär mig mycket och nu förstår jag mer utvecklade saker som de inte berättar om i mitt vanliga klassrum. Jag lär mig bättre. Jag lär mig skriftspråket. Det är roligt. Det var roligt när vi pratade om skillnaden mellan talspråk och skriftspråk. Varje gång när jag är på sva lär jag mig någonting.

 Vad är bra med att läsa sva i en separat grupp?

– Jag tycker att det är helt okej att gå till sva när mina klasskompisar har svenska för jag behöver lära mig andra saker än vad de som kan svenska behöver. Till exempel ord och hur man säger och skriver meningar. Hade jag haft sva i klassrummet hade jag nog inte lärt mig något, jag hade nog inte brytt mig att lära mig. Jag hade nog fått lära mig mer själv.

Vad är svårt med att lära sig svenska?

– För mig var det inte så enkelt för i spanskan pratar man på ett annat sätt. Det finns många olika bokstäver och det var svårt att lära sig skriva. Men när jag började läsa böcker blev det bättre. Just nu och resten av livet kommer uttalet vara svårt för mig. Fast man behöver inte ha det bästa uttalet heller. Skriva kan också vara svårt eftersom man tänker att man skriver som man pratar men det är ju inte så.

Vad är roligt med att lära sig svenska?

– Man lär sig många olika sätt att skriva eller prata. Det gör det mer coolt för då kan jag variera mig. Ex kan jag säga Hej! Tjena! Hejsan! när jag hälsar på mina kompisar. Det känns coolt att kunna det. Att jag lär mig något nytt varje gång jag är på sva. Det är bra att någon talar om för mig om jag gör fel, annars skulle jag inte lära mig hur det ska vara. Det roligaste är att skriva texter och alla samtal vi har. Det är jätteroligt. Då lär jag mig att prata och att argumentera