Hur kan svenska som andraspråk organiseras i grundskolan?

En vanlig fråga vi får är hur man ska organisera undervisningen i svenska som andraspråk på bästa sätt. Kan man till exempel läsa tillsammans med svenskämnet, eller måste ämnena läsas separat?

Det är inte reglerat hur sva ska organiseras. Det viktiga är att sva-eleverna får den undervisning som de har rätt till.

 

Svenska som andraspråk är ett eget ämne

Svenska och svenska som andraspråk (växelvis förkortat sva i texten) är två olika ämnen med olika kursplaner. Detta behöver man utgå ifrån när man organiserar undervisningsgrupper och gör tjänstefördelning i svenska och sva. Även om kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk har många likheter, framförallt gällande målen med ämnena, är det viktigt att utgå från att eleverna som läser svenska respektive svenska som andraspråk har olika behov. Svenska som andraspråk ska anordnas för de elever som behöver det.

I och med Lgr22 tydliggjordes skillnaderna mellan svenska och svenska som andraspråk. Skolverket fick då frågan om man inte längre kan undervisa svenska och svenska som andraspråk i samma undervisningsgrupp. Så här svarade Skolverket:

En konsekvens av att kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk nu är mer olika är att svenska som andraspråk tydligare framstår som ett eget ämne. Det ämnesspecifika innehållet i svenska som andraspråk har förstärkts och förtydligats. Vi har också tydligt skrivit fram att undervisningen ska utgå från ett andraspråksperspektiv. Vår avsikt är att ändringarna ska underlätta lärares planering och genomförande av undervisning samt öka likvärdigheten inom och mellan skolor. Tydligare framskrivna skillnader kan också underlätta kommunikationen kring ämnenas karaktär och innehåll.

Elever som har behov av svenska som andraspråk har rätt till undervisning enligt den kursplanen. Undervisningen i svenska som andraspråk ska utgå från ett andraspråksperspektiv och behandla hela det ämnesspecifika centrala innehåll som ingår i ämnet svenska som andraspråk. Det gäller oavsett hur skolan väljer att organisera undervisningen.

Skolverket.se

Svårt med svenska och sva i samma grupp

Skillnaderna mellan de två svenskämnena innebär det är svårt att planera och genomföra undervisning i svenska och svenska som andraspråk i samma undervisningsgrupp. Vi vill gå så långt som att påstå att det kan vara mycket svårt, och ibland faktiskt omöjligt, för en ensam lärare att samtidigt undervisa i svenska och sva i samma undervisningsgrupp – även om tid för extra planering och uppföljning avsätts i tjänsten.

Svårigheterna ökar i en språkligt heterogen elevgrupp. Elever som behöver undervisning i sva har en spännvidd från elever som är på nybörjarnivå till elever som är på avancerad nivå i andraspråksutvecklingen.

Saknar läraren därutöver utbildning i svenska som andraspråk blir naturligtvis svårigheterna än större, eftersom läraren utöver det dubbla undervisningsuppdraget, ska undervisa i ett ämne som läraren saknar kompetens för och behörighet i.

 

Elevernas förutsättningar och behov ska styra

Det finns inte ett rätt sätt att organisera undervisningen i svenska och sva på men det finns vissa faktorer, enligt Skolinspektionens granskning av svenska som andraspråk åk 7–9, som är viktiga att ta hänsyn till för att undervisningen ska kunna bedrivas med hög kvalitet.

Faktorer för en sva-undervisning med hög kvalitet:

  • Rektor organiserar undervisningsgrupperna efter elevernas förutsättningar och kunskaper.
  • Det finns en flexibel organisation med möjlighet till undervisning i svenska som andraspråk både i separata undervisningsgrupper och tillsammans med svenskämnet, utifrån elevernas behov.
  • Nyanlända elever får inledningsvis separat undervisning i svenska som andraspråk, exempelvis i en förberedelseklass, för att kunna utveckla grunderna i svenska språket.

Se vidare Skolinspektionens granskning av svenska som andraspråk åk 7–9

Undervisning i svenska och sva kräver vanligtvis att två olika lärartjänster synliggörs i tjänstefördelningen, där timmar läggs ut både i svenska och sva, samt att undervisningen i svenska och sva parallelläggs på schemat. Det behöver också finnas lokaler så att grupperna kan dela sig vid behov.

 

Ett tvålärarsystem kan vara lösningen

Med ett tvålärarsystem, där en sva-lärare och en svensklärare arbetar tillsammans, kan lärarna planera och organisera undervisningen så att båda grupperna av elever får den språkutveckling som kursplanerna anger. Lärarna kan välja mellan att undervisa tillsammans och dela in i flexibla grupper utifrån de två kursplanerna och elevernas individuella behov.

Illustrativ bild på elever i ett klassrum
Foto: Karin Petterson
 

Nyanlända elever behöver separat undervisning

Nyanlända elever som ska lära sig svenska som ett nybörjarspråk är i stort sett alltid i behov av nybörjarundervisning i sva, vilket kan behöva erbjudas i en separat undervisningsgrupp eller i en förberedelseklass. Sva-undervisning för nyanlända elever som ska lära grunderna i svenska språket skiljer sig till form och innehåll från sva-undervisning för de elever som kommit längre i andraspråksutvecklingen. Detta innebär att man, för att kunna möta de olika elevernas behov, även kan behöva olika undervisningsgrupper i svenska som andraspråk så att den språkliga spridningen inte blir alltför stor.

Skolbakgrund

Ytterligare en faktor som är viktig att ta hänsyn till är elevernas skolbakgrund. Detta är speciellt viktigt när eleverna är nyanlända. För elever med kort eller avbruten skolgång vill vi rekommendera undervisning i separat grupp, särskilt när eleverna är nyanlända. En samläsning med ämnet svenska kan ställa dem inför oöverstigliga utmaningar och leda till att de ger upp. Deras inlärning kan påverkas negativt vilket riskerar att befästa en föreställning hos dem (och kanske också läraren) att de har en begränsad inlärningsförmåga. 

Elever med goda skolkunskaper, kunskaper i engelska och ett gott självförtroende vad gäller språkstudier kan eventuellt hantera att inte hänga med fullt ut i en undervisning där svenska och svenska som andraspråk samläses. De kanske till och med behöver dessa utmaningar för att inte blir frustrerade och tycka att de hamnat i undervisning under sin nivå.

 

Utrymme för interaktion

Det är viktigt att komma ihåg att det är en mycket stor utmaning att våga delta och vara aktiv i helklassundervisning på ett språk som man ännu inte behärskar. Detta gäller alla elever. Därför blir en kärnfråga vilka möjligheter det finns för varje andraspråkstalande elev att få det utrymme för interaktion och den stöttning som just den eleven behöver för sin språkutveckling. Här kan separata grupper med svenska som andraspråk vara gynnsamma för elevernas språkutveckling och möjlighet till interaktion. Det är inte ovanligt att elever vågar ta mer plats i grupper med enbart andraspråkstalare.
 

 

Möjligheter och risker med samläsning och separata grupper

Elever som har nått avancerad nivå i andraspråksutvecklingen och har behov av undervisning i sva, kan ibland gynnas av att få sva-undervisning i samma undervisningsgrupp som svenskundervisningen. Dock förutsätter detta att undervisningen sker i enlighet med sva-kursplanen. 

En risk med att integrera elever som läser sva med elever som läser svenska är att sva-eleverna intar en passiv roll. Det finns en risk att andraspråkstalande elever är tysta och mindre aktiva i gruppaktiviteter när de har undervisning i helklass. För en del elever är separata undervisningsgrupper ett andningshål där man kan ta mer utrymme än i övrig undervisning som sker gemensamt.

De gemensamma aktiviteter och uppgifter som utförs vid samläsning är av naturliga skäl svårare för elever med svenska som andraspråk och lärarna måste hantera detta och vara medvetna om vad det vill säga att inte förstå, inte veta och att alltid riskera att uttrycka sig ”fel”. Med andra ord kan andraspråkstalande elever visserligen vara kroppsligt integrerade, men isoleras på grund av att de inte har samma färdigheter eller mod att uttrycka sig som sina förstaspråkstalande kamrater. Lärarna måste alltså utifrån sin planering och organisation av undervisningen få med dem i aktiviteterna och klara av att stötta dem så att de kan delta utifrån sina förutsättningar.

Separat undervisning

Om man har få elever som undervisas i svenska som andraspråk kan fördelen med en egen undervisningsgrupp innebära att eleverna får möjlighet att studera i mindre grupper. De kan i en mindre grupp få mer individualiserad undervisning och framför allt möjligheter att interagera och rikare tillfällen till att uttrycka sig muntligt och skriftligt. Men även i en större svenska som andraspråksgrupp kan eleverna våga ta risker och våga uttrycka sig utan att riskera att hamna i ett underläge gentemot kamraterna. 

Det är av oerhörd vikt att elever som läser svenska som andraspråk i separat grupp också där får utmaningar och stimuleras att uttrycka sig på allt mer avancerade nivåer. Eleverna kan riskera att gå miste om de stimulerande utmaningar som lektioner i svenska tillsammans med svenskspråkiga elever skulle kunna innebära. Den separata undervisningen får inte innebära att eleverna får förenklad undervisning utan några utmaningar och krav. Därför är det viktigt att de lärare som undervisar i svenska som andraspråk får utbildning och möjligheter till kontinuerlig kompetensutveckling så att de har möjlighet att utforma en maximalt stimulerande andraspråksutvecklande undervisning för de elever som de för tillfället undervisar. Det är också viktigt att man ser över alltför språkligt heterogena grupper så att inte nybörjare i svenska blandas utan tanke och uppföljning med elever som kommit mycket längre i sin andraspråksutveckling.

Lärare och elev samtalar
Foto: Jens Olof Lasthein
 

Vikten av undervisning i svenska som andraspråk

Avslutningsvis vill vi poängtera att grundskoleelever som behöver undervisning i svenska som andraspråk har rätt att få undervisning i ämnet svenska som andraspråk, inte enbart betyg i sva-ämnet.

Skolinspektionens granskning av svenska som andraspråk åk 7-9 (2020) visade att det fanns en uppenbar risk att elever fick undervisning i svenska i stället för i svenska som andraspråk när undervisningen organiserades i samma undervisningsgrupp, framförallt när undervisningen i svenska och sva genomfördes av en ensam lärare. Att elever får undervisning i ett ämne och betyg i ett annat ämne är inte förenligt med skolans styrdokument. Elever som behöver sva-undervisning ska ha sva-undervisning enligt fastställd timplan och ska undervisas av en legitimerad och ämnesbehörig lärare. 

Skolinspektionen poängterar också att det är viktigt att sva-ämnets organisation utvärderas när man följer upp resultaten i det systematiska kvalitetsarbetet. De rekommenderar även att varje skola för in avstämningar kring ämnet svenska som andraspråk – till exempel vad gäller den kontinuerliga behovsbedömningen – i sina årshjul så att dessa rutiner blir synliga.

 

Exempel på undervisningsmodeller

Som vi ser finns det många aspekter som rektor behöver tänka på vid organisation av undervisning i svenska och svenska som andraspråk.  Till det kommer tillgång till sva-lärare och antal elever som är i behov av sva-undervisning men även frågor som rör fördelning
av ekonomiska resurser, tjänstefördelning, schemaläggning och fördelning av lokaler. Man kan vara tvungen att genomföra en tillfällig lösning medan man för samtal med huvudman om förbättrade förutsättningar.

Några exempel på sätt att organisera undervisningen är:

  • Svenska och sva samläses med en lärare alla lektioner
  • Svenska och sva schemaläggs parallellt och man har två lärare på tre klasser
  • Svenska och sva har vissa lektioner tillsammans, andra är de delade. Sva eleverna kan till exempel ha utökad undervisningstid
  • Sva är en egen undervisningsgrupp, till exempel med alla elever från årskursen
  • Tvålärarskap med en lärare i svenska och en i sva med lika många undervisningstimmar. Det finns alltid två lokaler. Samläsning och delning styrs av didaktiska frågor 
 

Så här organiseras ämnet svenska som andraspråk på olika skolor

Många skolor brottas med hur man kan organisera undervisningen i ämnet svenska som andraspråk utifrån de förutsättningar man har, vad gäller till exempel elevgruppen, behöriga lärare, ekonomi och lokaler. Skolledare och förvaltning behöver arbeta tillsammans med politiker för att skapa de förutsättningar som krävs för att alla elever ska få den sva-undervisning de har rätt till.

I reportage och intervjuer ger vi exempel på hur olika skolor valt att organisera undervisningen i svenska som andraspråk.

Känner du att din skola har en funktionell lösning utifrån era förutsättningar? Ta kontakt med oss och berätta mer!

Åldersblandade grupper i sva – ett sätt att organisera undervisningen

 

Läs mer om hur sva kan organiseras

Här är några artiklar som kan vara till stöd när man planerar och utvärderar organisation av ämnet svenska som andraspråk i grundskolan.

Vad innebär ett andraspråksperspektiv?

Resurser för implementeringen av sva i Lgr22

Skolverket har publicerat ett stödmaterial kring svenska som andraspråk bestående av tre artiklar. Den andra artikeln Organisation av undervisning i svenska och svenska som andraspråk handlar om hur ämnet kan organiseras. Förutom ett fördjupande resonemang som man kan luta sig mot när man planerar sin undervisningsmodell på skolan finns också exempel och råd från en rektor om hur de gjort för skolans yngre och äldre elever.

Svenska som andraspråk ett behovsprövat ämne
Organisation av undervisning i svenska och svenska som andraspråk (pdf)
 

På denna sida