Karolina Blom Lindskog, Marija Markovinovic, Maida Mesic och Martin Hellman. Foto: Ömer Türk

Husieskolan är en mindre F–6 skola i Malmö med totalt 374 elever. Av dessa elever har ca 120 elever modersmålsundervisning och det finns 16 olika modersmål på skolan. I dagsläget läser 63 elever svenska som andraspråk och sju av dessa är nyanlända, spritt över stadierna. 

För snart tre år sedan identifierade man undervisning av elever med svenska som andraspråk, inklusive i ämnet svenska som andraspråk som ett av skolans utvecklingsområden. Skolans rektor Karolina Blom Lindskog berättar:

– Efter tre veckor som rektor på min nya arbetsplats ht-21 började jag, med hjälp av tidigare lednings resultatanalys av föregående år och en inledande kvalitetsdialog i arbetslagen, kunna se skolans utvecklingsområden. Något som alla arbetslag sa var att man önskade hitta ett mer hållbart sätt att nå eleverna som läser eller har behov av att läsa svenska som andraspråk. Man talade inte bara om hur måluppfyllelsen i svenska/sva påverkas utan även övriga ämnen när språket inte räcker till för eleverna.

– Resultatdata visade att skolan inte i önskvärd utsträckning nådde fram till eleverna som läser svenska som andraspråk. 60% av eleverna i åk 1–5 fick godtagbara resultat och i åk 6 nådde enbart 30% godkända betyg. Denna data utgick visserligen från ett väldigt litet antal elever men upplevdes som relevant inte enbart gällande själva undervisningen utan också utifrån ”pricksäkerheten” i att göra en bedömning av elevernas behov och rätt till undervisning i sva istället för svenska. 

Sva-ansvarig en stark resurs i utvecklingsarbetet

Som en del i utvecklingsarbetet anställdes Marija Markovinovic som sva-ansvarig. I hennes arbetsuppgifter ingår det att:

• Utbilda kollegor med hjälp av Malmö stads nya riktlinjer och stödmaterial kring svenska som andraspråk och stötta alla lärare som undervisar i sva, både med och utan behörighet
• Utbilda kollegorna i inledande och kontinuerlig behovsbedömning gällande vilka elever som ska få undervisning i svenska som andraspråk
• Undervisa i svenska som andraspråk; tillsammans med svensklärare där de båda svenskämnena läses parallellt i samma klassrum och undervisning i separat sva-grupp.
• Tillsammans med rektor hålla överblick över hur skolan följer rutinen kring genomförande av behovsbedömningar, inklusive uppföljningar och överlämnanden.

Marija Markovinovic har arbetat som lärare i 18 år och är idag sva-ansvarig på Husieskolan. Foto: Maida Mesic

– Den stora vinsten med att ha en sva-ansvarig är att jag i min tjänst kan lägga fokus på våra elever som har behov av undervisning i svenska som andraspråk, säger Marija. Jag har en överblick på alla sva-elever, ser till att all dokumentation blir rätt samt att eleverna får den stöttning som de är i behov av och har rätt till, bland annat vad gäller hjälpmedel och verktyg. Det finns en levande dialog bland de undervisande lärarna där vi tillsammans hittar metoder och undervisning som är formade efter våra elevers behov. Ett av skolans utvecklingsområden är ämnet svenska som andraspråk och i och med detta har det funnits tid avsatt för gemensamma möten, som ägnats åt att vidareutveckla både sva-ämnet och SKUA.

– Husieskolan får inga extra resurser för att utveckla undervisning i svenska som andraspråk, tillägger Karolina. För ett par år sen när vi hade möjlighet att utöka bemanningen utifrån ökat elevantal så var en sva-ansvarig något vi gärna ville satsa på. Vi valde att prioritera en lärare i svenska som andraspråk, vilket har varit väldigt uppskattat i kollegiet – både utifrån en upplevelse av behov och utifrån den skicklighet och lyhördhet Marija har tagit sig an uppdraget.

Utvecklingen av ämnet svenska som andraspråk

– Tidigare år hade man haft en svensklärare som undervisade elever med behov av undervisning i svenska som andraspråk under några av deras sve-/sva-lektioner och som fungerade som resurs i klassrum övrig tid. Övrig tid hade undervisande lärare/mentorer samundervisning med svenska och svenska som andraspråk under samma lektion i samma klassrum. Men som sagt upplevde många lärare en utmaning i att se och möta sva-elevernas behov. En del hade kanske fått automatisk behörighet, men kände att de saknade kompetens, berättar Karolina.

– Idag når vi en högre måluppfyllelse för elever som läser sva och en ökad mängd lärare som känner sig säkra i att undervisa i sve och sva under samma lektioner i samma klassrum. Vi har ännu inte resultat över tid vi kan titta på, men vi kan se en positiv utveckling, fortsätter hon.

– Vi har kommit en bit på väg i hur vi vill organisera undervisningen i svenska som andraspråk. Vi tycker att det är positivt att kunna ha den mesta av sva-undervisningen separat från svenskundervisningen i mindre undervisningsgrupper, men samtidigt sker den största delen av sva-undervisningen idag gemensamt med svenskan. I åk 1 och 2 har vi kunnat parallellägga svenskundervisningen så att vi kan ha en separat undervisningsgrupp för svenska som andraspråk. För åk 3–6 har vi inte lyckats parallellägga undervisningen det här läsåret och eleverna får därför enbart läsa svenska som andraspråk med mig vissa lektioner. Övrig undervisningstid är de med i svenskundervisningen. Vi jobbar dock på att de även då ska få undervisning enligt kursplanen i svenska som andraspråk. Mycket av det centrala innehållet är ju trots allt detsamma även om sättet att undervisa ibland behöver skilja sig åt, säger Marija.

Maida Mesic är grundskollärare med inriktning Ma NO för åk 1–7. Här undervisar hon åk 1.

Maida Mesic berättar hur hon undervisar med sva-elever i både svenskundervisningen och annan ämnesundervisning:

– När jag arbetar med hela klassen samtidigt är jag noga med att förklara tydligt för eleverna och inte ta något för givet. Jag behöver ge dem möjlighet att uppfatta och förstå vad uppgiften går ut på. Vi arbetar efter cirkelmodellen vilket ger eleverna språklig stöttning. Detta gäller i alla ämnen.  Det är viktigt att eleverna ska få prova på och öva innan de börjar arbeta med kompisen eller på egen hand. Jag går alltid igenom texterna och ser till att eleverna får bearbeta både språk och innehåll på olika sätt. 

Undervisning i sva behövs

Maida understryker också att det är viktigt att eleverna får specifik undervisning i svenska som andraspråk.

– I sva-gruppen ges eleverna möjlighet att arbeta i den takt de behöver och mer djupgående. Om barnen endast hade varit i svenskundervisningen så hade de inte haft möjligheteten att arbeta i denna takt utan fått anpassa sig mer efter klassen. Eleverna får möjlighet att komma längre i sin andraspråksutveckling då undervisningen där är anpassad efter deras behov. 

– Ja, eleverna behöver undervisning i ämnet svenska som andraspråk, förtydligar Marija. SKUA är viktigt, men det räcker inte att undervisa sva-elever i svenska ”med ett SKUA-perspektiv”. Syftet med SKUA är att förtydliga språket i olika ämnen och hitta metoder och verktyg som leder till att eleverna kan följa undervisningen och lyckas med uppgifterna utifrån sina förutsättningar och kunskaper. Sva–undervisningen ska följa elevens språkutveckling, och förhoppningsvis hitta den proximala utvecklingszonen som eleven befinner sig i för att kunna hitta nästa steg och utveckla den språkliga förmågan så att eleven kan använda språket fullt ut som ett verktyg för att kommunicera, tänka och lära.

Martin Hellman, förstelärare och grundskollärare åk 1–7 inriktning SO svenska med behörighet i sva för åk 1–3 tillägger:

– Under mina första tio år som lärare arbetade jag på en skola utan flerspråkiga elever, sedan i flera år hade jag elever med svenska som andraspråk men tyckte då att det var svårt att veta om och i så fall hur jag skulle undervisa dem i ämnet svenska som andraspråk. Alla eleverna mötte samma undervisning och hade all undervisning gemensamt. Det var först i bedömningen som eleverna särskildes. Det var svårt för mig att få kunskap om hur jag faktiskt skulle undervisa i sva-ämnet specifikt. Det saknades även en tydlighet kring vem som läste sva och varför. Nu, de senaste tre åren har jag lärt mig mer och jobbar mer aktivt med sva-undervisningen. Mycket tack vare att vi har en dedikerad sva-ansvarig på skolan som kan stötta och tack vare behovsbedömningarna som tydliggjort vad som kan vara typiska språkliga drag hos de elever som har ett behov av sva-undervisning.

Tidigare var det otydligt vilka elever som hade behov av sva-undervisning, och det var i praktiken enbart bedömningen som skilde ämnena åt. Idag får eleverna istället den undervisning i sva som de har rätt till. Foto: Marija Markovinovic

– Elever med ett andraspråk i utveckling behöver utrymme för muntlig interaktion, fortsätter Martin. Den muntliga stöttningen är avgörande för dem. De behöver rika tillfällen att använda svenska språket på flera sätt. Det är en av de saker som skiljer de två svenskämnena åt. Utmaningen i helklass är det stora elevantalet och då blir de som är språkligt starkare mer muntligt aktiva och tar mer plats i klassrummet. Sva-eleverna är inte lika delaktiga muntligt i helklass så som de är i sva-gruppen.

Utmaningen i att inte göra om sva-ämnet till stödundervisning

I granskningar och undersökningar kan man se att det generellt är lätt hänt att elever som bedömts ha behov av undervisning i svenska som andraspråk snarare läser svenska än svenska som andraspråk när de får undervisning tillsammans med svenskgruppen. Sva-ämnet kan ibland komma att reduceras till ett ”stödämne” där man plockar ut några elever några timmar för extra stöd, till exempel med ordkunskap och grammatikundervisning, istället för att sva ses som ett likvärdigt ämne med egen kursplan. NC ber Marija kommentera den här utmaningen.

– Visst kan det ibland kännas som att man riskerar att hamna i denna fälla, men genom att ha kontinuerliga uppföljningar och gemensamma diskussioner kring våra elevers lärande och utveckling försöker vi att vara flexibla och se till att eleverna får den undervisning de är i behov av. Det är viktigt att alla lärare har kunskap om ämnet svenska som andraspråk, och det har vi jobbat mycket med här på Husieskolan. Att ha möjlighet till kollegialt lärande är A och O, speciellt när man väljer att organisera sva-undervisningen på detta sätt som vi har valt. Det är också avgörande att vi har samplaneringstid där vi kan följa elevernas lärande och planera för båda ämnena i undervisningen.

Elevernas röster

På NC:s uppmaning intervjuade Marija några elever om hur de upplevde undervisningen i svenska som andraspråk i separat grupp och hur det var jämfört med att läsa sva tillsammans med klassen och de som läser svenska. Här kommer ett urval:

• Jag lär mig jättemycket saker i sva-gruppen, som svenska och grammatik. Jag tycker det är jättekul när jag sitter här och lyssnar på genomgången (nyanländ elev)
• Jag tycker det är bra med enskild grupp. Vi har schyssta klasskamrater och lärare. Vi får också lära många saker, några ord som jag inte kunde, men nu vet jag vad de betyder. Vi har läsförståelse och att då lär jag mig mycket bättre, svåra ord. Vi frågar sva-läraren och hon förklarar på ett lätt sätt. (elev åk 4)
• Det är bra att det inte är så många barn i sva-gruppen, det tycker jag är bra. Förstår ganska mycket det som vi arbetar med. (elev åk 1)
• En skillnad i undervisningen i sva-gruppen är att vi skriver helt själva när vi är med hela klassen. Klassläraren går igenom sidan som vi ska arbeta med sen skriver vi själva. I vår lilla grupp arbetar vi tillsammans och skriver allt tillsammans. Båda sätten är bra. (elev åk 1)
• Jag känner mig bra både med hela klassen och i den mindre gruppen. Jag förstår och kan göra uppgifterna bra själv. Det är inte så annorlunda, nästan lika. När jag arbetar i den lilla gruppen så förstår jag uppgiften och kan sen jobba med den i klassrummet med hela klassen. Jag tycker det är bra att vi har en sva-grupp för man kan fråga mer och svara mer. Vara mer muntligt aktiv. (nyanländ elev)