Öppna lärresurser nästa steg för svenska lärosäten

Wilhelm Widmark
Foto: Cecilia Burman

I arbetet med omställningen till ett öppet vetenskapligt system har SUHF en viktig vägledande roll, inte minst genom förbundets Färdplan för öppen vetenskap, som består av rekommendationer riktade till Sveriges lärosäten i syfte att främja ett öppet vetenskapssystem. Att riktlinjerna nu utvidgas till öppna lärresurser ser Wilhelm Widmark, överbibliotekarie och rektorsråd för öppen vetenskap på Stockholms universitet, som något positivt.

– Från att ha fokuserat mycket på öppen tillgång till vetenskapliga publikationer och på senaste tiden öppna forskningsdata, behöver vi ta ett bredare grepp om öppen vetenskap-frågan och även utvidga till öppna lärresurser.

– Det är bra att SUHF varit så snabba med att ta in de nya rekommendationerna i sin färdplan, och här på Stockholms universitet behöver vi titta över vår policy om öppen vetenskap och ta in rekommendationen där också, säger Wilhelm Widmark.

Öppna lärresurser kan användas för att utveckla läromaterial

En öppen lärresurs kan vara allt ifrån en inspelad föreläsning, till en kurslitteraturbok som är utgiven med öppen licens, till en powerpointpresentation eller en modul i en lärplattform. En som jobbat mycket med öppna lärresurser, både i att själv dela egna lärresurser öppet och använda andras öppet tillgängliga resurser, är Christophe Premat, lektor i franska och docent vid Stockholms universitet.

Christophe Premat.
Foto: Jonas Collin

– Utifrån ett pedagogiskt perspektiv kan öppna lärresurser hjälpa andra att formulera forskningsfrågor eller utveckla läromaterial, och bidra informellt till en form av dialog oss forskare och lärare emellan. Men jag ser också att när man återanvänder en resurs, även om man nästan alltid behöver anpassa det till sin egen kontext, så behöver man inte uppfinna hjulet igen, vilket frigör tid som man kan lägga på studenters specifika frågor till exempel, säger han.

– Jag tycker att det är jättebra att rekommendationen har tillkommit, det främjar forskningskollektivet och bidrar till en vetenskaplig dialog. Öppen vetenskap har blivit en tydlig linje som Sverige har, det främjar kunskapssamhället, och SU har varit som en pionjär i vissa frågor. Men det gäller nog att ge tid till olika lärosäten att tänka kring hur man kan jobba med det.

Christophe Premat jobbar främst i repositoriet Figshare – där SU har en särskild portal för universitetets forskare, lärare och studenter – med att publicera sina egna lärresurser som han vill dela öppet.

Finns behov av en särskild infrastruktur för just öppna lärresurser, som kan kategoriseras och delas medhela Sverige, eller med hela världen?

– Det skulle vara väldigt bekvämt, men risken är att det publiceras en oerhörd mängd metadata kring lärresurserna. Men det kan definitivt vara värt att testa, säger Christophe Premat.

Biblioteket kan bidra med stöd

Anna Stigell
Foto: Cecilia Burman

Bibliotekets Lärandestödsgrupp arbetar med undervisning och öppna lärresurser inom bibliotekets egna områden, som informationskompetens, och välkomnar också de nya riktlinjerna.
– Så bra att öppna lärresurser äntligen är ”satta på kartan”. Biblioteket har både erfarenhet av att främja tillgången till öppen vetenskap och av att tillhandahålla stöd till lärare och utbildningar, säger Anna Stigell, verksamhetsutvecklare och samordnare för arbetsgruppen Lärandestöd.

– Jag ser att biblioteket kan ha en viktig roll att spela. Vi kan till exempel bidra med stöd om licensiering av lärresurser, som CC-licenser. Målet på längre sikt är att lärare, studenter och medborgare på ett enkelt och snabbt ska kunna hitta öppna lärresurser, säger Anna Stigell.

Som komplement till rekommendationerna i SUHF:s färdplan finns även en vägledning för implementering av den, med konkreta förslag på åtgärder och resurser som behöver finnas vid lärosätena i övergången till ett helt öppet vetenskapligt system (se faktaruta).

Hur ska Stockholms universitet arbeta vidare med frågan om öppna lärresurser, och vad blir bibliotekets roll i det här?

– Vi ska börja titta på vilka relevanta stödfunktioner som finns på universitetet, både vad gäller tjänster och infrastruktur, och i det arbetet ska biblioteket givetvis vara med. Vi har ju redan open access-förlaget Stockholm University Press, och där ges det ut en del kurslitteratur öppet, och det är ju en del av öppna lärresurser. Den frågan kommer vi att fortsätta arbeta med, säger Wilhelm Widmark.

Text: Julia Milder