Stockholms universitet

Anpassning av ramadan till svenska förhållanden

Nu pågår den muslimska fastemånaden ramadan, då vuxna muslimer ska fasta från gryning till solnedgång. Hur gör man för att genomföra fastemånaden under förhållanden som inte stämmer med ursprungstanken? Till exempel om solen är uppe dygnet runt. Och hur gör elitidrottare under ramadan?

Fastan under månaden ramadan räknas som en av islams pelare. Många muslimer som inte är så praktiserande under övriga året deltar ofta i fastan. Det är en månad som många ser fram emot och som kantas av social samvaro med släkt och vänner. Foto: Mostphotos

Jenny Berglund är professor i religionsdidaktik och forskar om olika former av religionsundervisning. I sin forskning har hon bland annat intresserat sig för hur muslimska elitidrottare hanterar ramadan.

– Som elitidrottare behöver man ju äta för att kunna prestera och då blir fasta under ramadan ett intressant ”case”, säger Jenny Berglund. Det är intressant att se hur man som idrottare vrider på dygnet för att få situationen att fungera. Som elitidrottare måste man ju äta. Många idrottare styr om dygnet så att de både tränar och äter på nätterna när solen är nere. Många fastar inte heller dagen före en viktig match. Vilka val man gör beror på vilken idrott det är och hur fysiskt krävande den är. Och självklart hur viktig idrotten är för den enskilda individens försörjning och karriär. Idrottare slutar inte idrotta bara för att det är ramadan, men anpassar livet till solens uppgång och nedgång. Så ser det ut i hela världen.

Att hon började forska om just elitidrottare och ramadan kom sig av att hon kom i kontakt med en fastande världsmästare i jiujitsu när hon jobbade med boken Ramadan: en svensk tradition 2009. 

– Det gjorde att jag ville följa upp med fler elitidrottare för att höra hur de löste fastan. Vad baserar de sina väldigt olika val på? För mig som religionsdidaktiker är det intressant att få in olika perspektiv på religiösa frågor för att sedan kunna förmedla variationen till dem som undervisar om religioner. Det är viktigt att blivande lärare inte bara pratar om muslimer eller kristna på ett sätt utan får en variation i det man förmedlar i klassrummet.

 

Tolkning av islam i minoritetssituationer

Susanne Olsson är professor i religionshistoria vid Stockholms universitet. Hennes forskning är inriktad mot nutida tolkningar av islam, till exempel så kallad minoritetsjuridik som handlar om hur islamisk lag tolkas i minoritetssituationer.

– Om man bor långt norrut och ramadan infaller på sommaren när det är midnattssol så skulle ju fastan bli omänsklig. Man ska ju bryta fastan efter solnedgång. Därför har nya beräkningar tagits fram som gör det möjligt att bryta fastan, genom att till exempel följa tiderna i en annan stad, eller tiden då man senast kunde skilja på dag och natt, säger Susanne Olsson.

Det som kallas minoritetsjuridik syftar till att möjliggöra för muslimer att praktisera islam inom landets lagar oavsett var de befinner sig. Minoritetsmuslimer ställs inför nya situationer som inte har givna svar i källorna och då behövs nya tolkningar. 

– Jag är intresserad av hur juristerna tolkar islam för att underlätta minoritetsmuslimers religiösa praktik och anpassning till det land man lever i. Ofta tänker nog många att religioner är oföränderliga eller att islamisk lag är ett statiskt fenomen. Minoritetsjuridik visar att det inte är fallet och det ger många intressanta inblickar i hur lärda muslimer försöker att bistå muslimer i att bevara sin muslimska identitet och praktik även i ickemuslimska länder.

 

Ramadan i Sverige

Jenny Berglund och Susanne Olsson.
Från vänster: Jenny Berglund, professor i religionsdidaktik och Susanne Olsson, professor i religionshistoria. Foto: Privat.

Hur ser kunskapsläget ut när det gäller ramadan ut i Sverige?

– Det beror lite på var man är i Sverige, men generellt tycker jag att kunskapen har ökat under de senaste 10–15 åren. Dock är det fortfarande en hel del muslimer som bemöts med skepsis när de fastar. Detta trots att periodisk fasta har blivit mycket populärt i hälsokretsar, säger Jenny Berglund. 

– Kunskapen om ramadan växer. Det uppmärksammas oftare i media med artiklar om svenska muslimer som fastar. Det pågår även med jämna mellanrum diskussioner om barn som fastar och är trötta i skolan, så det finns både positiv och negativ information som sprids i nyheterna, säger Susanne Olsson.

Vad handlar ramadan om?

– Ramadan handlar mycket om gemenskap och tillhörighet, säger Jenny Berglund. Människor avstår från att äta, dricka och sexuellt umgänge för att visa solidaritet med fattiga och utsatta och visa tacksamhet till Gud. Varje ramadan är en ”kurs i välgörenhet och goda gärningar”, som en kvinna som jag intervjuade en gång sade.

– Det är en månad då man mellan gryningen och solnedgången inte äter eller dricker något alls. Därefter ska fastan brytas, säger Susanne Olsson. Många lägger vikt vid att man ska göra goda gärningar, undvika bråk och ge allmosor. Man ska minnas Gud och fokusera på sin tro. Genom att fasta ska man lära sig att vara ödmjuk och tålmodig och förstå hur fattiga kan lida. Många försöker att läsa hela Koranen och även be regelbundet och lyssna på Koranrecitation. Den första uppenbarelsen ska ha varit under ramadan och det finns en särskild natt under ramadan då man ber extra böner på grund av det.

Hur firar svenska muslimer ramadan?

– Det finns en stor variation i hur muslimer fastar, både i Sverige och internationellt, menar Jenny Berglund. Vissa sekulära muslimer kanske främst avstår från skräpmat och alkohol under ramadan, barn avstår från att spela dataspel eller något liknande. Fokus för många ligger då istället på att göra gott på olika sätt.

– Många försöker att läsa hela Koranen och även be regelbundet och lyssna på Koranrecitation. Den första uppenbarelsen ska ha varit under ramadan och det finns en särskild natt under ramadan då man ber extra böner på grund av det, säger Susanne Olsson. 

Vilken betydelse har högtiden?

– För många muslimer har ramadan stor betydelse. Även de som inte fastar träffar nära och kära och firar högtiden Eid al-fitr när ramadan är slut. När solen går ner på kvällen samlas många för att bryta fastan tillsammans, säger Jenny Berglund.

– Fastan under månaden ramadan räknas som en av islams pelare. Många muslimer som inte är så praktiserande under övriga året deltar ofta i fastan. Det är en månad som många ser fram emot och som kantas av social samvaro med släkt och vänner, säger Susanne Olsson.

 

 

Länkar

Läs mer om Jenny Berglunds forskning
Läs mer om forskningen om elitidrott och ramadan
Läs mer Susanne Olssons forskning