Bakterieförgiftning dödligt hot under stenåldern

4 500 år gamla skelett i Bergsgraven utanför Linköping. Foto: Östergötlands museum

Att människor bor nära varandra och inte har tillgång till antibiotika låter som en mardröm. Ändå är det så människor tillbringat en stor del av vår historia och förhistoria. En ny internationell studie koordinerad från Centrum för paleogenetik* i Stockholm har undersökt mikrober under stenåldern i Skandinavien. Olika typer av mikrober beskrivs, både den typ som förväntas hos en frisk person, men också flera som måste ha orsakat smärta och problem: Neisseria meningitidis som sprids genom nära kontakt mellan människor – till exempel vid kyssar, Yersinia entrecolitica som ofta kommer från förorenad mat och vatten, och Salmonella enterica som är en vanlig orsak till dagens matförgiftningar.
 

Nora Bergfeldt
Foto: Johan Linnander

– Särskilt fallet med Salmonella enterica visar hur svårt det kan vara. I en grav från stridsyxkulturen, den så kallade Bergsgraven i Linköping, hittade vi två smittade individer, vilket kanske rent av var dödsorsaken. Salmonella enterica, och andra bakteriella sjukdomar som vi har hittat hos individerna, är lätta att behandla med antibiotika idag, men då kunde de vara dödliga, säger Nora Bergfeldt vid Zoologiska institutionen, Stockholms universitet som forskar om bakteriella sjukdomar i förhistoriska samhällen.

38 individer från stenåldern har undersökts

Studien omfattar 38 individer från bondesamhällen samt från jägar-samlarsamhällen undersökts för mikrober. Material från Hummerviksholmen i södra Norge (9 500 år gammalt) till Bergsgraven i Linköping (4 500 år gammalt) undersöktes. Mikrober som bakterier, och vissa virus, har sitt genetiska material strukturerat i DNA, precis som vi människor. Det är därför sådant mikrobiellt DNA kan hittas i kvarlevorna av infekterade människor. Det är denna typ av mikrobiellt DNA som forskarna har använt för att spåra bakteriella sjukdomar under den skandinaviska stenåldern. Särskilt övergången från en jägar- och samlarlivsstil till en jordbrukande livsstil är intressant, eftersom den kan återspeglas i bakteriesjukdomarna.

 – Vi vet när människor började odla i Skandinavien, men vi vet fortfarande inte hur denna livsstilsförändring påverkade den allmänna hälsan, säger Helena Malmström som forskar om människans evolution vid Uppsala universitet. Hon har fokuserat en stor del av sin forskning på livsstilsförändringen under stenåldern.

– Ju fler människor som interagerade, desto fler möjligheter att smitta varandra. Men även om vi stöter på bakterier med potential att påverka samhällen som Yersinia pestis, så är det infektionerna som sprids via maten som är mest framträdande i den här studien, säger Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi vid Stockholms universitet och som leder det forskningsprojekt där studien har genomförts.  Och han ser potential inom forskningsfältet:
– Det är fantastiskt för oss att kunna börja titta på en del av förhistoriska samhällen som inte har varit möjlig att forska om förrän nu.

Studien "Identification of microbial pathogens in Neolithic Scandinavian humans" är publicerad 7 mars 2024 i Scientific Report. Läs studien
 

*Centrum för paleogenetik (CPG) är ett samarbete mellan Stockholms universitet och Naturhistoriska riksmuseet. Läs mer
 

Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet

Vill du läsa mer om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här. Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här.