Beatriz Magaloni tilldelas Stockholmspriset i kriminologi

Professor Beatriz Magaloni vid Stanforduniversitetet tilldelas Stockholmspriset i kriminologi 2023.
Fotograf: Emilia Diaz-Magaloni

Här kan du se presskonferensen med tillkännagivandet av 2023 års pristagare.

The Stockholm Prize in Criminology är världens största och mest prestigefyllda pris inom kriminologi. Priset har delats ut sedan 2006 och går till den, eller dem, som gjort framstående prestationer inom kriminologisk forskning eller som praktiskt tillämpat sådan för att minska brottsligheten och främja de mänskliga rättigheterna. Prissumman är en miljon kronor.

På en presskonferens vid Stockholms universitet den 18 oktober 2022 presenterades pristagaren för 2023. Den internationella juryn bakom priset har valt att ge utmärkelsen till Beatriz Magaloni (Mexiko/USA) för hennes forskning som ger viktiga belägg för att polisorganisationer är sårbara för populistiska krav på hårda polismetoder som bryter mot rättsstatsprincipen – och som i förlängningen inte dämpar, utan ökar, våldet i samhället.

Polisen sårbar för populistiska krav på hårda polismetoder

Se intervju med Beatriz Magaloni (på engelska).

Beatriz Magalonis forskning fokuserar på relationen mellan fattigdom, våld och styrning av samhället i syfte att finna konkreta åtgärder mot laglöshet och våld oberoende om detta utövas av kriminella gäng eller av statliga myndigheter. Hon har bland annat gett viktiga belägg för att polisorganisationer är sårbara för populistiska krav på hårda polismetoder som bryter mot rättsstatsprincipen. Hennes omfattande forskning i Mexiko och Brasilien visar hur allmänhetens stöd för militarisering av polisväsendet kan utmana mänskliga rättigheter utan att ge ökad allmän säkerhet. Hennes arbete visar på komplexiteten i styrningen av polisverksamheten och påminner om de många farorna med enkla lösningar på komplexa problem.

Studerat polisens beteende i latinamerikanska länder

Som utbildad advokat i Mexiko och statsvetare i USA har Magaloni arbetat med innovativ kriminologisk forskning av polisens beteende i latinamerikanska länder. Från hennes grundläggande ”Voting for Autocracy: Hegemonic Party Survival and its Demise in Mexico (2006)” till hennes omfattande studier av experimentet med poliskameror i områden med omfattande brottslighet och dödligt våld (Brasilien), har hon tillämpat rigorösa vetenskapliga metoder rörande nyckelfrågor inom det demokratiska polisarbetet. I hennes artikel från 2020 i American Political Science Review ”Institutionalized Police Brutality: Torture, the Militarization of Security, and the Reform of Inquisitorial Criminal Justice in Mexico” presenterade Magaloni viktiga resultat som gav stöd för en reform gällande skyddet av mänskliga rättigheter: Avskaffandet av hänsynslöst hårda metoder i polisutredningar.

Undersökning bland mexikanska fångar

Med hjälp av en undersökning av 58 000 fångar i mexikanska fängelser studerade Magaloni 2020 vilka reformer som kan minska polisbrutalitet såsom illegala arresteringar, vittnespåverkan, förfalskning av bevis och användningen av tortyr för att framtvinga bekännelser. Magalonis forskning visade på fördelarna med en omfattande rättssäkerhetsreform i latinamerikanska länder. Hennes undersökning påskyndade genomförandet av ett beslut från 2008 av den mexikanska kongressen att förbjuda framtvingande erkännanden som bevis vid rättegångar. Detta beslut ledde till minskad användning av tortyr.

Expertiment med kroppsburna kameror

I Magalonis experiment från 2015 – 2016 med kroppsburna videokameror på poliser i Rocinha, en stor favela i Rio de Janeiro med 120 000 invånare, fann hon överraskande effekter: kamerorna på poliser ledde till minskningar i polisaktiviteten (både av ordinärt polisarbetet men även av övervåld från poliser), medan kameror på polischefer ledde till en ökad lyhördhet för medborgarnas förfrågningar om hjälp.

Magalonis forskning hjälper oss att förstå på vilket sätt våld, fattigdom och social utsatthet förstärker varandra och att samhällets kamp mot dessa kan både öka och minska dessa problem beroende av på vilket sätt metoderna utformas, enligt prisjuryn.
 

Om pristagaren

Beatriz Magaloni är Graham H. Stuart professor i internationella relationer och Senior fellow vid Fre-eman Spogli Institute for International Studies vid Stanford University i Kalifornien. Hon utbildades i Mexiko, där hon tog sin juristexamen från Institution Tecnologico Autonomo de Mexico. Hon avlade sin doktorsexamen i statsvetenskap från Duke University i North Carolina, varefter hon påbörjade sin tjänst vid Stanford universitetet.

Om ”The Stockholm Prize in Criminology”

The Stockholm Prize in Criminology är ett internationellt pris som instiftats av den svenska regeringen och Torsten Söderbergs Stiftelse. Priset delas ut för framstående prestationer inom kriminologisk forskning eller för den praktiska tillämpningen av forskningsresultat för att minska brottsligheten och främja de mänskliga rättigheterna. Prisets syfte är att främja ökad kunskap gällande brottsorsaker på individuell och strukturell nivå, en mer effektiv och human politik gällande behandlingen av brottslingar, ökad kunskap om alternativa brottsförebyggande åtgärder både inom rättsvä-sendet och det civila samhället, praxis för hjälp till brottsoffer samt till förbättrade metoder för att på ett globalt plan minska myndighetsmissbruk inom rättsväsendet.

Prisceremonin hålls årligen i Stockholms stadshus juni och sammanfaller med Stockholm Criminology Symposium som arrangeras av Brottsförebyggande rådet. Prisutdelare är vanligtvis H.M. Drottning Silvia, emellanåt justitiemi-nistern. Prissumman är 1 miljon kronor.

För ytterligare information om priset, årets och tidigare års pristagare:
www.su.se/kriminologipriset eller www.criminologysymposium.com