Stockholms universitet

Begränsad samhällsspridning av öppna högstadier men lärarna blev sjukare

De flesta länder i världen stängde sina skolor under våren 2020 trots stor osäkerhet kring hur skolstängningar påverkar spridningen av SARS-CoV-2. En jämförelse mellan föräldrar med barn i årskurs 9 och gymnasiets första årskurs i Sverige visar att övergången till distansundervisning hade begränsade konsekvenser för den allmänna smittspridningen. Smittspridningen bland lärare på högstadiet var emellertid dubbelt så hög som bland gymnasielärare.

Högstadieskola. Foto: Katja Kircher/Mostphotos
Foto: Katja Kircher/Mostphotos


I Sverige övergick gymnasieskolan den 18 mars till distansundervisning medan grundskolan fortsatte undervisningen som vanligt. Detta möjliggör en jämförelse av smitta och sjukdom mellan i övrigt jämförbara grupper. I studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PNAS kopplas alla fall som har testat positivt för SARS-CoV-2, det vill säga PCR-positiva fall, och alla sjukvårdsregistrerade fall av covid-19 fram till sommarlovet till registerdata för föräldrar och lärare i grund- och gymnasieskolan.

Eftersom elevers ålder sannolikt samvarierar med symptomens allvar, elevens smittsamhet och olika typer av riskbeteende är det centralt att jämföra föräldrar till barn i näraliggande åldrar. Enligt studien var sannolikheten för ett positivt PCR-test 17 procent högre för föräldrar vars yngsta barn gick i årskurs 9 snarare än i gymnasiets första år. Det betyder att 500 PCR-positiva fall bland cirka 450 000 högstadieföräldrar, 4,5 procent av befolkningen, hade kunnat undvikas fram till den 15 juni om även högstadiet hade övergått till distansundervisning. Detta kan jämföras med totalt 53 000 PCR-positiva fall i hela befolkningen under samma period.

Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi, Uppsala universitet.
Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi, Uppsala universitet. Foto: Mikael Wallerstedt

– I studien konstaterar vi även en fördubblad risk bland högstadielärare jämfört med gymnasielärare, både för PCR-påvisad smitta och för sjukvård på grund av covid-19. En jämförelse av 124 yrkesgrupper visar att gymnasielärarna uppvisade medelhög smitta medan högstadielärarna var den sjunde mest drabbade yrkesgruppen. Detta är på samma nivå som körskolelärare och socialarbetare men lägre än poliser och taxiförare, säger Helena Svaleryd, professor i nationalekonomi vid Nationalekonomiska institutionen, Uppsala universitet.

I denna jämförelse exkluderas anställda i vård och omsorg då provtagningen av dessa grupper skilde sig markant från andra. Fram till slutet på juni hade 79 av 39 500 högstadielärare blivit inlagda på sjukhus med covid-19. Enligt studien hade detta antal varit 46 om högstadiet hade stängts på samma sätt som gymnasiet. 

Att smittan sprids inom det egna hushållet är välkänt och studien visar att risken för ett positivt PCR-test var 30 procent högre bland högstadielärarnas partners än bland gymnasielärarnas. Skattningarna för allvarligare sjukdomsfall är något lägre än för PCR-påvisad smitta men precis som för jämförelsen med föräldrar till barn i näraliggande åldrar är dessa skattningar oprecisa.

Skolstängningar är en kostsam åtgärd med potentiellt allvarliga långsiktiga konsekvenser för eleverna. Resultaten för högstadieföräldrarna är i linje med teoretiska modeller som tyder på att det har begränsade effekter på den allmänna spridningen av SARS-CoV-2 att stänga skolor. I en internationell jämförelse har skyddsåtgärderna i de öppna svenska skolorna varit begränsade så strikta åtgärder kan inte förklara de relativt små konsekvenserna för smittspridningen. Resultaten för lärare tyder emellertid på att vidare skyddsåtgärder i skolorna kan övervägas.

Studien undersöker inte konsekvenserna av skolstängningar för smittspridningen bland elever men konstaterar att antalet allvarligare fall var lågt under våren och att inga elever i för-, grund- eller gymnasieskola avled till följd av covid-19 fram till mitten på sommaren 2020.

Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet. Foto: Stockholms universitet
Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet. Foto: Stockholms universitet

– Det finns ett par tyska studier som visar att smittan ökade när skolorna stängde för sommarlovet och ökade efter sommarledigheten. Andra studier visar att skolstängningar bidrar till minskad smitta. Hittills gjorda studier lider dock alla av problemet att de har svårt att isolera effekten av just skolstängningen eftersom många andra åtgärder vidtagits samtidigt. Att vi bättre kan isolera denna effekt är styrkan med vår studie, säger Jonas Vlachos, professor vid Nationalekonomiska institutionen, Stockholms universitet.

 


Mer information

”The effects of school closures on SARS-CoV-2 among parents and teachers” är författad av Jonas Vlachos (Stockholms universitet), Edvin Hertegård (Uppsala universitet) och Helena Svaleryd (Uppsala universitet). Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States of America (PNAS).