Campus Albano – hållbarhet och miljöhänsyn i alla led
Universitetets campusområde Albano är inte bara en plats för lärande, forskning och kunskap, det är en levande modell för hur hållbarhet kan införlivas i varje skrymsle av arkitekturen och planeringen.
Att hållbarhet fanns med i byggandet av campusområdet Albano har du säkert hört talas om. Men vad betyder det egentligen? Elin Salomonsson, CondoConsult AB, var hållbarhetssamordnare i byggprojektet av campusområdet Albano.
– Som ett bevis på hållbarhetsmässig framgång är Albano det första campusområde i Sverige som har certifierats enligt Citylab, säger Elin Salomonsson.
Citylab är ett svenskt certifieringssystem för hållbar stadsutveckling som inte bara omfattar en enskild byggnad – utan inkluderar ett helt stadsutvecklingsprojekt och innehåller självaste stadsbyggnadsprocessen, planeringen och även förvaltningsdelarna.
Miljöhänsyn togs i flera led
Även byggnaderna på plats är certifierade enligt Miljöbyggnad 2.2 som är baserade på svenska standarder och lagstiftningar. Certifieringsnivåerna består av brons, silver och guld – där den högsta nivån är guld och brons är den lägsta. För att uppnå silvernivån behöver byggnaderna prestera över de i lagstiftning satta värdena, och för guldnivån en bra bit över lagstiftningen.
– På campusområdet uppfyller hus 3 nivå guld och hus 1, 2 och 4 nivå silver. Bland annat betyder detta att vi har jobbat med krav för materialval baserat på dess kemikalieinnehåll samt att vi har dokumenterat alla inbyggda material i en digital loggbok. Vi har använt Byggvarubedömningen som verktyg för detta arbete, säger Elin Salomonsson.
Byggvarubedömningen är en digital arbetsplats där bland annat beställare, entreprenörer och arkitekter möts. I Byggvarubedömningens loggboksverktyg kan projektmedlemmarna administrera och logga de produkter som väljs till projektet.
En grupp forskare var involverade i projektet
Workshops med intressenter har varit en del i planeringsarbetet då forskning integrerats inom hållbar stadsutveckling genom att en forskargrupp från Stockholm Resilience Centre och Arkitekturskolan KTH på uppdrag av Akademiska Hus lämnade synpunkter. Att forskare på detta sätt aktivt medverkar i en planprocess gör Albano till ett unikt projekt.
Medverkade i forskargruppen gjorde Stephan Barthel, professor och forskare vid Stockholm Resilience Centre. Hans huvudfokus har varit sociala och ekologiska system i städer med ett särskilt fokus på hur stadsbefolkningen kan få kontakt med naturen.
– De forskare som deltog under designprocessen för utomhusmiljön på Albano hade uppgiften att utforma en social-ekologisk design med en samspelande funktion med det större ekosystemet i Nationalstadsparken och det större social systemet i staden, säger Stephan Barthel.
Social-ekologisk design handlar om att skapa lösningar som inte bara är funktionella och estetiskt tilltalande – utan också tar hänsyn till sociala rättvisor och miljömässig hållbarhet.
I byggprojektet har bland annat praktikanter deltagit, med erfarenhet inom byggbranschen från andra länder. Dessutom har tillgänglighet både utomhus och inomhus i byggnaderna beaktats, vilket är en viktig social fråga. Utformningen av utebelysningen är även avsedd att främja trygghet.
Val av biotoper med utgångspunkt i omgivande landskap
Val av biotoper och växter tar sin utgångspunkt i omgivande landskap och är placerade så att de stödjer kända ekologiska spridningsvägar. Målet har varit att läka ihop Nationalstadsparken igen och stärka spridningsvägarna mellan Lill-Jansskogen och Bellevue och Haga.
– Fokus låg på att stödja ekosystemtjänster så som pollinering, fröspridning och rekreation genom att skapa många olika mikro-habitat och ekologiska korridorer som ett stöd för den biologiska mångfalden i Nationalstadsparken och samtidigt som en socialt attraktiv plats i staden, säger Stephan Barthel.
Återbruk av restprodukter
För att minska resursåtgången och öka graden av återbruk har material som inte använts i projektet sålts vidare, istället för att bli avfall som det normalt blir i ett byggprojekt. Byggbranschen ger upphov till cirka 40 procent av Sveriges avfall årligen, därför har avfallsminimering stått högt upp på agendan.
– Vi har vid projektets slut jobbat extra hårt för att material som inte har använts i projektet ska säljas vidare. Det betyder att exempelvis radiatorer, textilmattor och kakel som blivit över har fått åka vidare till andra projekt – och det är vi väldigt glada för, säger Elin Salomonsson.
Vid projektets början hade man som målsättning att minst 95 procent skulle sorteras och att minst 70 procent av avfallet skulle gå till återvinning. Detta var hårt ställda mål när de sattes under 2018.
– Vi fick återkoppling från vår logistikentreprenör tidigare i vår att vi hade uppfyllt dessa mål. Det känns väldigt roligt! Vi har jobbat aktivt med att allt avfall ska sorteras på ett bra sätt, vilket återspeglas i att vi uppfyller dessa mål och är bättre än branschen i snitt, säger Elin Salomonsson.
Bygget anpassat för framtida klimat
Enligt den senaste IPCC-rapporten har vi hittills bara sett en bråkdel av klimatförändringarnas effekter. Sveriges nederbörd blir alltmer extremt och vi får ökade risker för översvämningar. Vid campusområdet Albano har man därför jobbat med så kallad klimatanpassning där man förbereder inför förändrat väder och klimat.
– Några exempel på hur vi jobbat med klimatrisker är att dagvattenanläggningen är designad för att svämma över på kontrollerade sätt vid stora regn. Även att våra gröna tak motverkar värmeöar, säger Elin Salomonsson.
Se även: Albano – Stockholms nya universitetsområde, programförslag (S–Dp 2008–21530–54)
Senast uppdaterad: 5 mars 2024
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen