Det livsviktiga vattnet: en källa för både samarbeten och konflikter

Foto: Mostphotos

Mer än 3 miljarder människor runt om i världen är beroende av vatten som sträcker sig över nationsgränser. Ändå har bara 24 länder samarbetsavtal för sitt delade vatten. I takt med att jordens befolkning växer och att klimatförändringarna påverkar vattnet finns det ett brådskande behov av att kunna enas och skydda vår mest värdefulla resurs.    

Elisie Kåresdotter är doktorand vid Institutionen för naturgeografi. Hennes intresse för världsläget och klimatförändringar ledde henne in på forskningsprojektet Den felande länken: hur påverkar klimatet mänskliga konflikter och samarbeten genom vatten? finansierad från Formas med fokus på samarbeten och konflikter om vatten och förändringar i vattenflöden till följd av klimatförändringar. 

– Den här forskningen känns otroligt viktig och meningsfull, särskilt med tanke på hur lite vi vet och hur lite som görs. Vad kommer att hända om vi inte tar reda på fakta och därefter gör insatser och agerar? Genom att förstå hur människor påverkar vattnet kan vi planera bättre för att ha tillräckligt med vatten i framtiden.  

Samlad bild av samarbeten och konflikter kopplade till vatten

En del av Elisies forskning har handlat om att uppdatera en databas om konflikter och samarbeten om vatten. Den tidigare databasen sträckte sig enbart till 2008, så efter 2009 fanns det ingen samlad bild av sambandet mellan samarbeten, konflikter och vattenresurser. 

– Vi har analyserat tusentals nyhetsartiklar som i slutändan resulterade i 261 samarbeten mellan eller inom länder från 2009 fram till 2019. Vi ser att både samarbeten och konflikter generellt har ökat i de flesta regioner sen 2008 men den generella trenden är mot fler konflikter och färre samarbeten. 

Anledningarna till detta är många, menar Elisie. Alla behöver mat och jordbruket står för cirka 70 procent av jordens färskvattenkonsumtion. Industrier använder vatten och vi ser ett förändrat vattenflöde i och med klimatförändringarna. Många konflikter kan kopplas till en hög population och mänsklig aktivitet i området, till exempel byggandet av dammar eller ett ökat jordbruk. Samtidigt ökar antalet konflikter som kan kopplas till torka för varje årtionde.

Däremot är det sällan en orsak som leder till konflikt, ofta är det flera faktorer som samverkar.  

– Vi ser att politisk instabilitet och korruption i ett land har effekt på konflikter och samarbeten, men i sig har det en ganska liten effekt. Populationstäthet och nederbörd likaså. Om däremot flera faktorer samverkar, det är då det blir en stor skillnad, säger Elisie. 

Samarbeten lönar sig

Forskningen visar att det än så länge är vanligare att man samarbetar om vattenresurser och att samarbeten kan leda till positiva följdeffekter och färre konflikter, särskilt i fattigare länder. Ökat samarbete leder till en liten ökning i export och BNP vilket höjer landets ekonomiska resurser.

– Det här hoppas jag kunna nysta mer i framöver, säger Elisie. Vad är det som gör att vissa regioner samarbetar mer eller mindre? Hur vänder vi trenden och vilka aktörer ska vara involverade?  

Trots att trenden visar att konflikterna i världen ökar på sina håll menar Elisie att det finns hopp. 

– Om vi kan visa att samarbeten leder till en ekonomisk och hållbar utveckling med många synergieffekter och får med rätt nyckelpersoner går det att vända. Forskningen får inte bara stanna inom akademin, utan måste nå beslutsfattare och de som jobbar ute i verkligheten. Kan vi hjälpa till att ge dem verktyg vore det fantastiskt!  

Elisie Kåresdotter disputerar den 24 maj 2024 kl. 13.00 i De Geer saken i Geovetenskapens hus med avhandlingen Changing Waters: Human-driven and Climate-driven Change Effects on Water Conflicts and Cooperation

Ta del av fler nyheter från Stockholms universitet

Vill du läsa mer om aktuell forskning vid Stockholms universitet hittar du våra forskningsnyheter här.
Du kan även prenumerera på universitetets nyhetsbrev. Läs tidigare nummer och prenumerera här.