Stockholms universitet

Forskare fann vatten i planetsystem under bildande

En ny studie har funnit vatten i ett planetsystem under bildande i den zon en jordlik planet skulle kunna bildas. Forskare vid Stockholms universitet har bidragit med ett instrument nödvändigt för studien.

Konstnärlig bild för PDS 70-skivan
Konstnärlig avbildning av PDS 70-skivan. Observationer av rymdteleskopet James Webb upptäckte vatten i den inre skivan, där normalt jordiska planeter bildas. Två gasjätteplaneter ristade ett stort gap i skivan gjord av gas och damm under deras tillväxt. Illustration: MPIA

I en artikel i den vetenskapliga tidskriften Nature beskriver forskare vid bland annat Stockholms universitet ett planetsystem som håller på att bildas. Stjärnan drar fortfarande till sig material från den omgivande skivan där två jätteplaneter sugit upp ett stort gap men ännu inte slutat växa. I den inre delen av skivan kan planetbildning som motsvara solsystemets inre planeter pågå men det syns inte i dessa data.

– Det intressanta med studien är att det finns gott om vatten så det betyder att jordlika planeter kan bildas som redan från början har vatten. Det har sitt intresse för diskussionen om hur jorden fått sitt vatten. Man har diskuterat om det har kommit från kometer och/eller meteoriter men mot bakgrund av resultaten som beskrivs i artikeln så kan vattnet ha varit med från början, säger Göran Olofsson, professor i astronomi vid Stockholms universitet och en av medförfattarna till studien.

 

Svensk medverkan till instrumentet

Studien har möjliggjorts av det så kallade MIRI-instrumentet ombord på James Webb-teleskopet som sköts upp i rymden häromåret. Instrumentet ger tusentals små bilder i olika infraröda våglängder. Forskare vid Stockholms universitet och Chalmers tekniska högskola har varit med och tagit fram MIRI. Sveriges bidrag till instrumentet var optiska filter och stråldelare och den uppgiften innebar en utmaning både för forskarna och tillverkarna (bland annat Spectrogon i Täby).

– Själv ägnade jag och Kay Justtanont (som senare flyttade till Chalmers) sammanlagt ett par tre år i början av 2000-talet åt tester och dokumentation och nu har belöningen kommit i form av observationstid på James Webb-teleskopet. Artikeln i Nature kan ses som ett smakprov på vad som är i görningen. Själv är jag mycket glad över att få vara med i detta arbete min ålder till trots (jag närmar mig 80), säger Göran Olofsson.

Det svenska arbetet med MIRI bekostades av Knut & Alice Wallenbergs Stiftelse, Rymdstyrelsen och Stockholms universitet.

Läs artikeln i Nature: Water in the terrestrial planet-forming zone of the PDS 70 disk

Läs "Världens största rymdteleskop på plats i omloppsbanan"