Stockholms universitet

Forskare ska avslöja hemligheterna med Ölands ringborgar

Ölands ringborgar påminner om den tid då ön var en rik och viktig handelsmetropol. Men på 500-talet övergavs många av borgarna. Forskare ska nu undersöka vad borgarna kan avslöja om hur dåtidens ölänningar reagerade på klimatförändringar och andra kriser.

Drönarbild över fornborgen Eketorp
Eketorp är den ölandska ringborg som är mest undersökt och även till stor del återbyggd. (Se även bildspelet i botten på sidan med foton av borgar och fynd.) Foto: Daniel Lindskog

Folkvandringstiden är på kontinenten benämningen på den tidsperiod i europeisk historia då antiken övergick i medeltid. I Sverige föregås folkvandringstiden, 400–550 e.Kr., av romersk järnålder och följs av vendeltid. Perioden kännetecknades av politisk och socioekonomisk omvandling, främst beroende på det västromerska rikets fall och uppkomsten av medeltida kungadömen. På flera håll flyttade folkgrupper, som germaner, kelter och slaviska grupper. Det var en orolig tid med krig och djupgående förändringar av samhället. Europas befolkning minskade, dels på grund av krig och plundringar och dels på grund av epidemier som justinianska pesten på 500-talet.

 

Fimbulvinter orsakad av vulkanutbrott

Ett kraftigt vulkanutbrott i nuvarande El Salvador år 535 eller 536 e.Kr. sände ut enorma mängder aska i atmosfären och försvårade för solstrålarna att nå jorden. Resultatet blev att medeltemperaturen på jorden sjönk och jordbruket påverkades drastiskt med svält och migration som följd. Denna dramatiska händelse kom i fornnordisk tro att kallas fimbulvintern. Sammanfattningsvis var folkvandringstiden en period präglad av kris, konflikter och klimatförändringar.

 

Forskningsprogram om folkvandringstiden

”Kris, konflikt och klimat – samhällsförändring i Skandinavien år 300–700” är också namnet på ett stort forskningsprogram som år 2022 beviljades 43 miljoner från Riksbankens Jubileumsfond och som ska pågå i åtta år. Programmet leds av arkeologer vid Stockholms universitet och där ingår även arkeologer vid Linnéuniversitetet och Kalmar läns museum.

 

Rikedom och handelskontakter på Öland

Fynd från Sandbyborg. Foto: Daniel Lindskog
Fynd från Sandbyborg. Foto: Daniel Lindskog

Även om det som i dag utgör Norden var ett marginalområde i Europa på den tiden, fick det som skedde på kontinenten effekter även här i norr och då speciellt på Öland. Arkeologiska fynd från ön visar omfattande kontakter med Romarriket och andra delar av Europa. Öland var en viktig handelsplats och rikedom kunde ackumuleras hos de som bedrev handel ute i Europa. Flera stora skatter har hittats på Öland. Bland fynden finns många romerska mynt (solidi), vilket kan innebära att ölänningar tjänstgjort som soldater i den romerska armén. Som ö är Öland dessutom ett avgränsat geografiskt område – och därmed enklare att studera i ett forskningsprojekt, berättar Kerstin Lidén, professor i laborativ arkeologi vid Stockholms universitet och den som leder forskningsprogrammet.

 

Övergivna ringborgar på Öland

Från denna tidsperiod finns det åtskilliga övergivna husgrunder och ringborgar på Öland. Några av borgarna är delvis utgrävda, men vid dessa grävningar ignorerades oftast att studera fynden från medeltiden. Det gäller främst Eketorp, som fått stå modell för hur arkeologerna trott de andra ringborgarna sett ut. Men studier under senare år har visat att borgarna verkar ha haft olika utseende – Treby borg består till exempel av tre ringborgar som sitter ihop.

Kerstin Lidén
Kerstin Lidén. Foto: Privat

– Vi vet väldigt litet om hur borgarna såg ut och enbart en mindre del av dem är utgrävda. Nu ska vi fastställa hur borgarna anlades, hur de användes, när och varför de övergavs och om de återanvänts under senare perioder. Dessa fynd ska vi sedan koppla till omvärldsfaktorer, som klimatförändringarna. Vår forskning har därmed relevans för nutiden eftersom vi kan öka förståelsen för hur människor agerat i tider av kris, konflikt och klimatförändringar, säger Kerstin Lidén.

 

16 ringborgar på Öland

Troligtvis finns rester av 16 ringborgar på Öland. Men om alla kan kategoriseras som borgar är fortfarande oklart, då tillräcklig kunskap saknas.

– Förekomsten av kalksten på Öland gjorde det enkelt att bygga borgarna, men också enkelt att återanvända stenen till annat. Så även om borgarnas yttre murar finns kvar, vet vi fortfarande inte om det finns husgrunder i alla borgar. Vi vet heller inte om alla borgar användes på samma sätt, säger arkeologen Gunilla Eriksson vid Stockholms universitet.

Forskarna ska köra med lidar* och georadar** över alla kända borgar för att se vilka murar och husgrunder som döljer sig under marken.

 

Provgrävningar i alla borgar

Sedan tidigare har större utgrävningar gjorts av Eketorps borg och Sandby borg. I maj gjordes inom ramen för forskningsprogrammet provgrävningar vid Lenstads borg. De kommande somrarna ska forskarna gräva provschakt i alla borgar för att få en uppfattning om vad som döljer sig där och även göra större utgrävningar av några borgar. Förutom lidar och georadar används traditionell utgrävningsteknik där forskarna frilägger och registrerar fynden. Benrester och andra föremål tas sedan till laboratoriet för bland annat kemiska analyser för att se ålder på föremål och härkomst. Skelett och matrester ska också analyseras för att se vilken typ av föda människorna ätit. En annan viktig del i forskningen är att studera DNA från mänskliga kvarlevor för att se släktskap, varifrån individerna kommit och vad de haft för sjukdomar.

 

Massakern i Sandby borg

Flygfoto över Sandbyborg.
Flygfoto över Sandbyborg. Foto: Sebastian Jakobsson

En av ringborgarna som fått stor uppmärksamhet är Sandby borg som ligger på östra Öland.
2009 undersökte forskare vid Stockholms universitet borgen med georadar. Året därpå inleddes utgrävningar av borgen, ledda av Kalmar läns museum. Åtskilliga fynd gjordes av värdefulla ägodelar, till exempel förgyllda reliefspännen i silver och pärlor från medelhavsområdet, som gömts undan i hus. Det mest uppseendeväckande var dock fynden av ett stort antal människoskelett med huggskador som visar på en våldsam strid på platsen. Eftersom ingen återvände för att hämta de värdefulla föremålen eller begrava de döda bör överfallet ha varit det sista som hände innan borgen övergavs under första halvan av 500-talet. Sandby borg återanvändes heller inte under senare delar av järnåldern.

Sörby borg är ett annat exempel på den våldsamma historia som skett i anslutning till borgarna. På intilliggande Skedemosse har man påträffat skelett av minst 34 människor som offrats i mossen. Inom ramen för det nya forskningsprogrammet ska nu dessa kvarlevor också analyseras.

Läs om forskningsprogrammet på www.ringforts.com
Se film från utgrävningar av Lenstad borg i maj 2023
Läs mer om Sandby borg

*Lidar (förkortning av light detection and ranging ’detektering och avståndsbestämning med hjälp av ljus’), radarliknande metod för avståndsupplösta mätningar, där laserpulser används i stället för mikrovågspulser, för att få högupplösta avbildningar av topografin exklusive vegetationen.
**Georadar, instrument som alstrar radiovågor och används för geovetenskapliga undersökningar av vad som finns under markytan.