Framstående klimatforskning ökar pressen på Stockholms universitets egna hållbarhetsarbete

Magnus Breitholtz. Foto: Anette Gärdeklint Sylla

Magnus Breitholtz är professor i ekotoxikologi på institutionen för miljövetenskap. I juni 2022 utsågs han till nytt rektorsråd för miljö och hållbar utveckling på Stockholms universitet.

Vad innebär ditt jobb som rektorsråd för miljö och hållbar utveckling? 

– Externt innebär uppdraget att arbeta för ökat samarbete med olika typer av samverkansparter och, när rektor så önskar, representera Stockholms universitet i möten och arbetsprocesser kring miljö och hållbar utveckling. Internt innebär uppdraget att leda universitetets utveckling inom området och verka för att höja universitetets engagemang och profil gentemot det omgivande samhället. I och med ett utökat fokus på hållbarhet inom Stockholm Trio, så bedrivs mycket av det dagliga arbetet i nära samarbete med mina motsvarigheter på KI och KTH, säger Magnus Breitholtz. 

Ett specifikt uppdrag har varit att leda och utveckla arbetet med Stockholms universitets Hållbarhetsforum, vars ambition är att vara en mötesplats som engagerar ett brett deltagande från hela universitetet samt främja dialog och samverkan mellan universitetet och andra aktörer.

Men med jobbet följer också ett stort ansvar för Stockholms universitets egna klimat- och hållbarhetsarbete. I fjol, år 2022, var universitetets utsläpp 33,9 kton. Det var framför allt utsläpp från resor som ökade jämfört med 2021 och den sektor där utsläpp minskade mest var från inköp av varor och tjänster. 

Vilken är den enskilt viktigaste åtgärden för att vårt egna klimatavtryck ska minska? 

– Det finns ingen enskild åtgärd som löser problemet åt oss, utan vi måste jobba på bred front med att minska utsläppen från flera olika områden. För Stockholms universitet så är de tre stora utsläppskällorna tjänsteresor, byggnader och energi samt inköp av varor och tjänster. Det finns olika utmaningar med att nå utsläppsminskningar för dessa utsläppsområden. Vissa har vi rådighet över och kan påverka genom att själva ställa om verksamheten, medan för andra krävs det mer omfattande strukturella förändringar i hela samhället, säger Magnus Breitholtz. 

Under pandemin minskade resandet, och därmed utsläppen från resor. Hur säkerställer universitetet att utsläppen från resor inte ska återgå till pre-pandemiska nivåer? 

– Stockholms universitet har ytterst goda förutsättningar att se till att det inte händer. Vi har ända sedan pandemin bröt ut arbetet systematiskt med att minska våra utsläpp från tjänsteresor. Vi har en tydlig målsättning i vår klimatfärdplan, som kontinuerligt revideras för att möta nya förutsättningar i vår omvärld, en relativt tuff mötes- och resepolicy och ett klimatberäkningsverktyg och en flygapp, som möjliggör att varje institution och avdelning kan följa sina utsläpp från bl.a. tjänsteresor. Ytterst är det naturligtvis rektor och den övriga ledningen som ansvarar för att säkerställa att utsläppen inte återgår till pre-pandemiska nivåer genom att fatta kloka beslut och sätta in relevanta och effektiva styrmedel där så krävs. 

COP28 pågår nu för fullt i Dubai och Magnus Breitholtz följer klimattoppmötet via medierapporteringen. Stockholms universitet har flera forskare som är på plats i Förenade Arabemiraten för att bevaka förhandlingarna, delta i panelsamtal och seminarium samt bedriva forskningsprojekt som fokuserar på COP. 

Givet att Stockholms universitet är framstående inom klimatforskning, sätter det extra press på universitetets egna klimat- och hållbarhetsarbete? 

– Ja, det tycker jag men jag ser mer att det är positivt i den aspekten att våra duktiga klimatforskare kan vara med och bidra till att minska utsläppen från den egna verksamheten. Vilket de på ett förtjänstfullt sätt väldigt ofta gör.