Fri forskning och långsiktighet behövs i forskningspolitiken
Mer pengar till forskning och högre utbildning, långsiktighet och ökad handlingsfrihet för lärosätena. Det är några önskemål från Stockholms universitet och Sveriges unga akademi för forskningspolitiken.
I slutet av 2024 beräknas regeringen presentera sin forsknings- och innovationsproposition där fokus är på ”excellens, internationalisering och innovation”. Propositionen ska ange inriktningen för regeringens politik de kommande fyra åren; detta för att skapa långsiktighet och ge berörda myndigheter förutsättningar för planering och måluppfyllelse.
Arbetet med propositionen har pågått sedan början av 2023. Universitet och högskolor, myndigheter, organisationer och företag har även bjudits in att komma med underlag och synpunkter. Dessa så kallade inspel lämnades till regeringen i oktober. Regeringen har dessutom tillsatt Forskningsberedningen med 15 ledamöter som en expertgrupp som ska ge råd i arbetet med propositionen.
I Stockholms universitets inspel om inriktningen av forsknings- och innovationspolitiken är synpunkterna strukturerade utifrån de tre områdena Excellens – fri forskning och utbildning för bredd och spets, En kvalitetskultur med internationalisering och Samverkan, innovation och nyttiggörande.
Excellens förutsätter långsiktighet
Stockholms universitet understryker att en forskningspolitik för excellens måste vara långsiktig och stabil samt ge lärosätena eget utrymme att planera och genomföra verksamheten. Finansieringen av den fria forskningen bör garanteras genom att det direkta anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå höjs samt att statens satsning på forskning bör öka till 1,2 procent av BNP. När strategiska riktade satsningar görs bör de vara långsiktiga och fördelas i konkurrens utifrån kvalitet. Värdet av fri forskning och forskarinitierade satsningar lyfts även – ”excellens och innovation i forskningen kräver en stark kunskapsbas”.
Säkra lärosätenas akademiska frihet
Stockholms universitet anser att regeringen ska tillsätta en utredning med målet att säkra lärosätenas akademiska frihet och föreslå åtgärder för ökad handlingsfrihet och stärkt institutionell autonomi.
Utbildningens frihet bör, enligt universitetet, skyddas i lag på motsvarande sätt som forskningens frihet skyddas. I inspelet föreslås även att examensordningen ses över för att minska detaljeringsgraden och mängden examensmål. Vidare bör regeringens inflytande över examensordningen begränsas. För att möjliggöra forskningsanknuten utbildning krävs även att regeringens satsningar på olika utbildningars utbyggnad åtföljs av korresponderande forskningsresurser.
Revidera uppdraget till Akademiska hus
Foto: Sören Andersson
Stockholms universitet föreslår att regeringen bör initiera en revidering av avkastningskravet för Akademiska hus. Hyresmodellen för universitet och högskolor måste vara hållbar och utgå från andra än rent affärsmässiga mål. Akademiska hus bör ges ett samhällsuppdrag att tillhandahålla lokaler till en skälig hyresnivå.
I inspelet betonas även att regeringen bör vara fortsatt drivande i den pågående övergången till öppen vetenskap genom att prioritera frågor om upphovsrätt, kostnadseffektivitet, nationell samordning samt omfördelning av resurser.
Vad är viktigast i universitetets inspel på propositionen?
– Det är den fria forskningens helt avgörande betydelse för den kunskapsuppbyggnad som krävs för innovativa lösningar på aktuella och framtida samhällsutmaningar, säger rektor Astrid Söderbergh Widding.
Vilka är dina förhoppningar på propositionen?
– En from förhoppning vore att regeringen tog initiativ för att säkra lärosätenas handlingsfrihet och institutionella autonomi samt för att skydda den högre utbildningens frihet genom lag. Mer specifikt att man möjliggör en organisation för e-infrastruktur som gör att Sverige bättre kan utnyttja de betydande möjligheter och den kompetens vi har, samt permanentar SFO-medlen och därmed tar bort den osäkerhet som där råder.
Kritik mot förslag till ny myndighetsstruktur
I slutet av januari lämnade Stockholms universitet även in synpunkter på betänkande från utredningen om ny myndighetsstruktur för statlig finansiering av forskning och innovation som lämnade till regeringen i höstas. Huvudförslagen från utredningen är att tre nya myndigheter inrättas: Vetenskapsmyndigheten, Myndigheten för strategisk forskning och Innovationsmyndigheten. Samtidigt föreslår den att de nuvarande myndigheterna Formas, Forte, Vetenskapsrådet och Vinnova avvecklas och att den externa forskningsfinansieringen vid Energimyndigheten upphör.
I svaret från Stockholms universitet kritiseras främst att utrymmet för forskardriven forskning blir mindre i förslaget och att två av de föreslagna myndigheterna inte är forskarstyrda.
Vad är viktigast att lyfta i utredningens förslag?
– Baserat på en förtjänstfull genomlysning av det statliga forskningsfinansieringslandskapet föreslår utredningen en närmast total omorganisation innefattande en maktförskjutning mot behovsdriven och politiskt styrd forskning. Förslaget andas en övertro på möjligheten att beställa forskningsbaserade lösningar på samhällsproblem, underskattar den fria forskningens betydelse i detta sammanhang och riskerar genom sitt allomfattande angreppssätt att blockera lösningar på de viktiga problem som är kända och som också identifieras i utredningen. Risken är stor att återigen inget händer – eller att alltför mycket sker, säger rektor Astrid Söderbergh Widding.
Akademisk frihet bör skyddas i grundlagen
Foto: Erik Thor/SUA
En annan person som är väl insatt i de aktuella förslagen är Sofia Lodén. Hon är docent i franska samt vice ordförande för Sveriges unga akademi och ledamot i regeringens forskningsberedning.
Vad har du för förhoppningar på propositionen?
– Jag hoppas på stärkta basanslag* i kombination med fler fria forskningsanslag av ökad storlek. Jag skulle också önska att den akademiska friheten skyddas i grundlagen och att det görs stora satsningar på mobilitet och internationella utbyten.
Vad gäller utredningen om ny myndighetsstruktur för finansiering av forskning och innovation är Sveriges unga akademi (SUA) kritisk till utredningens förslag av flera anledningar. För det första anser akademin att forskarrepresentationen i de föreslagna myndigheterna blir för svag samtidigt som den politiska styrningen ökar. Enligt förslaget ska styrelsens ledamöter i två av tre myndigheter utses av regeringen. SUA menar att regeringen stärker sitt grepp om forskningsfinansieringen och att den akademiska friheten i Sverige undergrävs.
För det andra anser SUA att utredningen saknar fokus på forskningskvalitet. SUA önskar att den fria forskningen får större plats – den nyfikenhetsdrivna grundforskningen är en förutsättning för excellent forskning, enligt Sofia Lodén. Slutligen ställer sig SUA frågande till om den föreslagna omorganisationen kommer att ge de förväntade resultaten.
– Problemet för forskare idag är i grunden att beviljandegraden är låg för olika forskningsanslag – inte att det finns för många forskningsfinansierande myndigheter. En djupare analys av problemen skulle behövas, innan det görs en omorganisering, säger Sofia Lodén.
*Basanslag är detsamma som direkta anslag för forskning och utbildning på forskarnivå.
Panorama 19 mars
Universitetets inspel på forsknings- och innovationspropositionen är ett av de ämne som behandlas i kommande avsnitt av universitetets digitala medarbetarmagasin Panorama som kommer att distribueras den 19 mars
Samtal på Fakultetsklubben om forskningsfinansiering
Den 20 mars klockan 17:30 anordnas ett samtal på Fakultetsklubben om "Forskningsfinansiering – hur bör den förändras?". Diskussionen inleds av Sofia Lodén, docent i franska vid Stockholms universitet, vice ordförande i Sveriges unga akademi och ledamot i regeringens forskningsberedning, samt Roger Svensson, docent i nationalekonomi vid Institutet för näringslivsforskning och författare till SNS-rapporten Konkurrens och styrning i den statliga forskningsfinansieringen. Evenemanget är öppen för medlemmar i Fakultetsklubben och deras gäster.
Läs mer om evenemanget
Stockholms universitets synpunkter i urval:
• Statens satsning på forskning bör öka till 1,2 procent av BNP.
• Medfinansieringskraven från statliga forskningsfinansiärer bör avskaffas.
• Finansieringen av den fria forskningen bör garanteras genom att det direkta anslaget för forskning och utbildning på forskarnivå höjs.
• Regeringen bör tillsätta en utredning med målet att säkra lärosätenas handlingsfrihet samt föreslå åtgärder för att stärka lärosätenas institutionella autonomi och hur den högre utbildningens frihet kan skyddas genom lag.
• Examensordningen bör ses över i syfte att minska detaljeringsgraden och mängden examensmål.
• Regeringens styrning av Akademiska hus bör fokusera på samhällsuppdraget och en skälig hyresnivå för universitet och högskolor.
• Bestämmelser rörande arbetskraftsinvandring bör ta hänsyn till lärosätenas särskilda förutsättningar och behov av internationell kompetens.
• EU-samordningen i Sverige bör centraliseras för att öka effektiviteten och tillgängligheten.
• Utformningen av politiken bör utgå från insikten om att fri grundforskning är ett fundament för framtida innovationer.
• Regeringen bör vara fortsatt drivande i den pågående övergången till öppen vetenskap genom att prioritera frågor om upphovsrätt, kostnadseffektivitet, nationell samordning samt omfördelning av resurser utifrån de förändringar som öppen tillgång innebär för olika aktörer.
Se även:
Grundlagsskydda den akademiska friheten, debattartikel av rektorerna inom SUHF i Curie 10 januari 2024
Artiklar och debattinlägg om forskningsproppen på Curies webb
SNS-rapporten Konkurrens och styrning i den statliga forskningsfinansieringen av Roger Svensson maj 2023
Senast uppdaterad: 16 februari 2024
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen