Stockholms universitet

Fritidshemmet – en unik skolverksamhet på uppgång

Omvärldens blickar riktas mot det unika svenska fritidshemmet. Dags att ta ställning till vilka problem som fritidshemmet kan bidra till att lösa, menar forskare.

”Fritids” är en institution många av oss vuxna tar för given. Inte lika utbredd är kännedomen om det svenska fritidshemmets unika position i världen. Ingen annanstans finns en verksamhet för barns fritid som lyder under skollag, läroplan och FN:s konvention om barnets rättigheter. Och som har en lärarutbildning specifikt riktad mot arbete i fritidshem.

Anna Klerfelt. Foto: privat
Anna Klerfelt. Foto: privat

Lika viktig som betydelsen av fritidshemmet är för vuxna, är frågan vad barnen ska med verksamheten till. Det säger Anna Klerfelt, från början fritidshemspedagog och nu Sveriges enda docent i pedagogik med inriktning mot fritidshemspedagogik (någon professur finns inte än).

 

 

Unik pedagogik

– Pedagogiken är unik i det att den utgår från barnens perspektiv och är kombinerad med omsorg. Det handlar om att genom lek stötta barns tillit till andra och sig själv. Att motverka utanförskap och bidra till trygghet. Det formella uppdraget är att komplettera verksamheten i skolan och att kompensera för skillnader i olika livsvillkor och värna elevernas rätt till likvärdig utbildning i fritidshemmet.

Det kan vara skillnad mellan hur barn i olika samhällsgrupper tar del av resurserna, påpekar Anna Klerfelt.

– Det betyder att lärarna måste ta reda på vad barnen har nytta av och erbjuda dem möjligheter att göra erfarenheter som de tidigare inte har gjort och som stöttar dem i deras utveckling och lärande.

Det unika med de svenska fritidshemmen är också att estetiska uttryckssätt är så centrala i verksamheten, något som intresserar Anna Klerfelts kollegor i andra länder.

– Och att vi jobbar så mycket med kommunikation och språk i olika former. Hos dem kan fritidsverksamheten efter skoldagen handla om utantillärning och att barnen ska prestera.

Foto: Robert Kneschke/Mostphotos
Fritidshemsverksamheten tas ofta för given men skulle kunna bidra till att lösa flera samhällsproblem, menar forskaren Anna Klerfelt. Foto: Robert Kneschke/Mostphotos
 

Dränerad på resurser

Men exklusiviteten till trots. Fritidshemmet är en utsatt verksamhet. Häromåret slog Skolinspektionen fast att både undervisningen och ledarskapet brister. Att en stor andel av personalen är outbildad, och att samverkan är låg mellan fritidshemmet och skolans övriga personal.

– Det har skett en utspädningseffekt där man dränerat fritidshemmen på resurser, hävdar Anna Klerfelt. Trots en dubblering av antalet barn i grupperna har inga extra medel tillskjutits. Och trots en struktur för god utbildning av lärare har antalet utbildade lärare sjunkit katastrofalt.

För att stärka kvaliteten i fritidshemmet tillsattes en statlig utredning som presenterades i juni i år. Bland förslagen finns att barngruppernas storlek ska begränsas, och att personer med lång undervisningserfarenhet ska kunna validera sina kunskaper inom vidareutbildningen VAL för att snabbare kunna utbilda sig till grundlärare i fritidshem. Anna Klerfelt ingick i utredningens referensgrupp tillsammans med ett tjugotal forskare som tillförde synpunkter och kunskap utifrån forskningen.

 

Stort forskningsbehov

– Det finns många brister som behöver åtgärdas och forskningsbehovet är stort, säger hon och påpekar att även om fritidshemsforskningen ökar så är forskningen i sin linda.

– Fritidshemsverksamheten omfattar fler barn än gymnasieskolan. Trots det riktas inte forskningsmedel i proportion till verksamhetens storlek och betydelse.

Anna Klerfelt menar att svensk utbildningspolitik inte har dragit konsekvenserna av vad det innebär att fritidshemmet inbegrips i det svenska skolsystemet.

– Det är dags för politikerna att diskutera sina förväntningar på fritidshemmet, som manifesteras i styrdokumenten, och vad det är vi tappar när fritidshemsverksamheten tas för given. Så att vi forskare får i uppdrag att bidra med kunskap som inte finns och som behövs.

Hon hoppas på forskarskolor och öronmärkta pengar. Under tiden är det doktorander i pedagogik och barn- och ungdomsvetenskap som står för kunskapsutvecklingen. Allt medan det i andra länder riktas omfattande forskningsprogram för att skapa kunskap inom fältet, som internationellt benämns extended education.

Vilken forskning behövs i Sverige?

– Vi behöver angreppssätt som motsvarar det annorlunda pedagogiska perspektiv som präglar fritidshemspedagogiken. Som att gå till barnen själva så att de får berätta, så vi inte skapar en idylliserad bild av fritidshemmet. Nyanlända barn är ett viktigt område, och barns lärande, lust och välbefinnande. Hur miljön i fritidshemmet ser ut, och rektors ledning. Och forskning kring barns uttryck, språk, och digitala kompetenser.

 

Fakta fritidshem

Närmare 500 000 elever är inskrivna i sammanlagt 4 300 fritidshem i Sverige, med närmare 40 000 anställda. 2019 infördes krav på lärarlegitimation med behörighet för att undervisa i fritidshem. Av dem som 2019/20 hade anställning som lärare i fritidshem hade knappt 40 procent fått lärarlegitimation.

Forskning om fritidshem

Linnea Holmberg ifrågasätter rådande föreställningar om fritidshemmet.
Eva Kane studerar hur fritidspedagoger ser på lek.
Anneli Hippinen Ahlgren forskar om didaktiska perspektiv på fritidshemmets verksamhet.

Läs mer om universitetets forskning inom fritidshemspedagogik

Internationellt

Läs mer om jämförelsen mellan det svenska fritidshemmet och dess internationella motsvarigheter i Anna Klerfelts, Anna-Lena Ljusbergs och Anneli Hippinens bilaga till den nya utredningen om fritidshemmet. Se bilaga 4 Fritidshemmet – en internationell utblick.