Fyra ERC Consolidator Grants till Stockholms universitet
Fyra forskare vid Stockholms universitet får det prestigefyllda ERC Consolidator Grant 2023. De finns inom områdena ekonomi, socialpsykologi och analytisk kemi.
I år delas Consolidator Grants ut till 14 forskare vid svenska lärosäten. Fyra av dessa bidrag går till forskare vid Stockholms universitet, vilket gör Stockholms universitet till det mest framgångsrika svenska lärosätet i årets omgång.
Forskare vid Stockholms universitet som beviljas 2023 Consolidator Grants:
Johanna Rickne, professor i nationalekonomi
Johanna Rickne vid Institutet för social forskning får anslag för projektet Research Program on Sexual Harassment Prevention (RE-SHAPE).
Sexuella trakasserier är ett allvarligt och mycket utbrett problem på arbetsplatser, men litet är känt om hur man effektivt kan förhindra dessa trakasserier.
Detta projekt kommer att vidga den empiriska och teoretiska forskningen om förebyggande av sexuella trakasserier. Projektet kommer att utvärdera befintliga och nya förebyggande metoder med stora fältexperiment på arbetsmarknaden, studera policyrelevanta bestämningsfaktorer för trakasserier och dokumentera de potentiella kostnaderna och fördelarna med förebyggande av trakasserier i organisationer. Projektet använder kvantitativa metoder i form av fältexperiment, enkätexperiment och statistisk analys av observationsdata.
– Jag är väldigt glad över att få det här anslaget. Det betyder mycket för mina möjligheter att bedriva den här forskningen de kommande åren, säger Johanna Rickne.
Konrad Burchardi, docent i nationalekonomi
Konrad Burchardi vid Institutet för internationell ekonomi får anslag för projektet Agricultural Productivity and Technology Adoption in Sub-Saharan Africa (ADAPT).
Produktiviteten inom jordbruket i Afrika söder om Sahara är exceptionellt låg, vilket gör att miljontals hushåll inom jordbruket utsätts för låga inkomster och perioder av svält. Konrad Burchardis tredelade projekt kommer att utveckla och tillämpa nya empiriska metoder för att kvantifiera omfattningen av felallokering av insatsvaror i jordbruket söder om Sahara. Han kommer att testa och utvärdera nya metoder för att uppmuntra ett effektivt införande av moderna jordbruksinsatsvaror samt utveckla nya tekniker för att mäta jordbruksproduktion i sådana miljöer till låga kostnader.
– Jordbrukets produktivitet i Afrika söder om Sahara har i stort sett stagnerat det senaste halvseklet, vilket utsätter stora delar av befolkningen för låga inkomster och perioder av hunger. Moderna insatsvaror som konstgödsel och hybridutsäde har möjliggjort stora produktivitetsökningar inom jordbruket på andra håll, men har knappt skett i Afrika söder om Sahara. I det här projektet studeras nya metoder för att studera och uppmuntra ett effektivt införande av moderna insatsvaror och det kommer att utveckla nya metoder för forskning om jordbrukets produktivitet i utvecklingsländer, säger Konrad Burchardi.
Sabina Cehajic-Clancy, docent i socialpsykologi
Sabina Cehajic-Clancy vid Psykologiska institutionen får anslaget för projektet Healing societies: The impact of social context on intergroup reconciliation (HEAL).
Den senaste tidens ökning av konflikter mellan grupper understryker vikten av att hitta effektiva sätt att försona medlemmar av motståndargrupper. Det övergripande syftet med projektet är att systematiskt undersöka den sociala kontextens påverkan på effektivitet, processer och varaktighet av väletablerade försoningsinterventioner. I projektet kommer det att genomföras storskaliga longitudinella studier (online och fält) i fyra europeiska länder som är drabbade av konflikter. Dessa studier ska testa och jämföra effektiviteten, processerna och varaktigheten av etablerade och kontextanpassade försoningsinterventioner på intergruppsattityder och verkliga beteenden hos etniska majoriteter och minoriteter som lever i olika sociala sammanhang. Projektet kommer att vidareutveckla och empiriskt utvärdera det första teoretiska ramverket för försoning mellan grupper.
– Att hitta effektiva sätt att försona människor och förebygga konflikter mellan grupper är en av vår tids mest utmanande frågor. I projektet strävar jag efter att identifiera effektiva försoningsinterventioner för olika sociala kontexter och undvika villfarelsen "one approach fits all". Det är bara genom att effektivt förändra dynamiken mellan grupper som vi verkligen kan förstå psykologin bakom relationer mellan grupper, säger Sabina Cehajic-Clancy.
Anneli Kruve, docent i analytisk kemi
Anneli Kruve vid Institutionen för material- och miljökemi och Institutionen för miljövetenskap får anslag för projektet Machine Learning and Mass Spectrometry for Structural Elucidation of Novel Toxic Chemicals (LearningStructurE).
Nästan en halv miljon kända kemikalier har bedömts vara relevanta för exponeringsstudier och ett ännu större antal av deras omvandlingsprodukter kommer sannolikt att förekomma i miljön. Syftet med LearningStructurE är att vända upptäckten av nya kemiska strukturer från ”slumpmässighet” till rutin. Som ett verktyg i denna strävan ska projektet kombinera den grundläggande förståelsen av kromatografi och högupplösande masspektrometri med maskininlärning för att lokalisera nya toxiska kemiska strukturer baserat på deras empiriska analytiska information. LearningStructurE kommer att bana väg för utforskning av det okända kemiska utrymmet som detekteras från miljöprover, och därigenom förbättra vår förståelse av utsläppen, kemiska processer som omvandlar de utsläppta kemikalierna och stänga gapet i uppmätt och förklarad toxicitet.
– Det är bara en bråkdel av den toxicitet som uppmätts vid miljöprover som kan förklaras av de kemikalier som identifierats i dessa prover. Högupplösande masspektrometri är ett mycket kraftfullt verktyg för att karakterisera kemikalierna i dessa komplexa blandningar. I det här projektet kommer min grupp att utveckla den beräkningsmässiga masspektrometrin för att förstå vilka av de kemikalier som detekteras med masspektrometri som orsakar toxiciteten i miljöproverna. Vi kommer även att utveckla en uppsättning metoder för att identifiera dessa kemikalier, säger Anneli Kruve.
Läs mer om ERC Consolidator Grants.
Senast uppdaterad: 24 november 2023
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen