Intervju med nya dekanen Stefan Helgesson: Framtidens utmaningar för Humanistiska fakulteten

Nytillsatte dekanen Stefan Helgesson, professor i engelska med litteraturvetenskaplig inriktning, har under det gångna decenniet haft ett stort antal förtroendeuppdrag, bland annat som ledamot i fakultetsnämnden och i den språkvetenskapliga lärarförslagsnämnden. Under sin tid som vicedekan var han också vice ordförande i LUB (lärarutbildningsberedningen), och hade ett särskilt ansvar för lärarutbildningarnas styrning. Stefan ser fram emot de kommande åren.

Stefan Helgesson.

–  Jag känner mig hedrad att ha fått det här uppdraget. Det är ett ansvar som jag tar på stort allvar och känner mig inspirerad att det finns många bra och roliga kollegor som jag får samarbeta med inom organisationen.

Från vicedekan till dekan: En dramatisk förändring

Att gå från att vara vicedekan till att bli dekan för Humanistiska fakulteten innebär en dramatisk förändring i ansvar och arbetsuppgifter. Stefan Helgesson reflekterar över övergången och de nya ansvarsområden som följer med rollen som dekan.
–  Som dekan hamnar jag i den så kallade beslutslinjen som går från rektor ner till prefekterna. Även prodekanen ingår i den. Det innebär ett mycket större ansvar för institutionerna, eftersom jag nu är prefekternas chef.
Han lyfter fram det ökade budgetansvaret och den utökade ledningsrollen som väsentliga aspekter av hans nya position.

Forskningens roll i det samtida akademiska sammanhanget

Stefans forskningsämne är bland annat litteratur från södra Afrika, som han har undersökt utifrån perspektiv som översättning, världslitterär kanonbildning och historisk tidserfarenhet. Han reflekterar över den roll som sådan forskning spelar i dagens mångkulturella akademiska sammanhang.
–  Vi lever i en tid av kulturell förändring. Sverige är flerspråkigt som aldrig förr och det finns människor med förankring långt utanför Europa – inklusive jag själv. Den forskning jag gör kan i bästa fall bidra konstruktivt till den förändringsprocessen. En litterär text inbjuder oss att förstå något från ett annat perspektiv. Med litteraturen som redskap kan vi förstå det svenska samhället på nytt; de gamla berättelserna behöver omformuleras.
Stefan understryker vikten av litteratur som ett medel för att förstå och hantera den komplexa mångfalden som präglar dagens samhälle. Han ser dessa teman som nycklar till att forma en inkluderande och mångsidig akademisk miljö.

Undervisningens framtid vid Humanistiska Fakulteten

Stefan konfronterar utmaningen med sjunkande studentsiffror – för några år sedan sjönk de drastiskt – och deras påverkan på fakultetens ekonomi. Han betonar vikten av att förstå sambandet mellan ekonomi och antalet antagna studenter.
–  Fakulteten som helhet kommer förstås alltid att dra till sig mycket studenter. Humfak har till exempel ett stort ansvar för lärarutbildningarna där det alltid är stor tillströmning av studenter. Dessutom har vi nu en särskild styrka med en stor institution inriktad mot lärarutbildning – Institutionen för Ämnesdidaktik – som är mycket forskningsaktiv.
Flera språkämnen har däremot alltför få studenter, särskilt på avancerad nivå. Men nu i år ska Forum för språk och litteratur, som finansieras med rektorsmedel, dras i gång för att stärka profileringen och öka studentintresset för språken. Dessutom har prestationerna på flera språkinstitutioner varit positiva och över förväntan under 2023.

Förtroendeuppdrag som formar ledarskapet

Stefan delar med sig av sina erfarenheter som ordförande i lärarförslagsnämnden och reflekterar över hur dessa förtroendeuppdrag har påverkat hans syn på ledarskap inom akademin.
–  Lärarförslagsnämnden är ett spännande uppdrag som ger en inblick i bredden på humanistiska fakulteten. Rekrytering berör själva kärnan i vårt arbete; det formar arbetsplatsen.
Han betonar vikten av att förstå den komplexitet och kompetens som finns inom fakulteten:
–  Jag tänker att jag har en lyssnande hållning som ledare. Samtal och dialoger är den mest givande aspekten av ledningsrollen tycker jag.

Internationellt engagemang och nätverk

Stefan har också ett brett internationellt engagemang, inklusive medlemskap i olika akademier och styrelsearbete för International Comparative Literature Association (ICLA). Han ser positivt på internationella samarbeten och ser dem som en viktig del av dagens akademiska landskap.
– Min internationella förankring har även gjort att hela tiden har sett positivt på CIVIS, trots byråkratin som det också medför. Men arbetet med att skapa en infrastruktur för samarbeten mellan elva europeiska universitetet och sex afrikanska har kommit långt och bådar gott inför framtiden.
Han uttrycker även optimism över de möjligheter som digitala mötesformer erbjuder för internationellt samarbete. 

Visioner för Humanistiska Fakulteten

Det ekonomiska läget medger inga storslagna planer för fakulteten, men Stefans strävan är att bibehålla och stärka fakultetens nuvarande verksamhet. Han betonar betydelsen av externfinansierad forskning och skulle gärna se att forskare på fakulteten lyckas säkra ytterligare stora anslag.
–  Eftersom vi lever i en ekonomiskt tuff verklighet är visionerna ganska modesta. Vi måste främst se till att den verksamhet vi har idag finns kvar.
Han lyfter även fram det pågående arbetet med att säkra den akademiska friheten och försvara universitetens rätt att själva definiera vad som utgör väsentlig forskning.