Stockholms universitet

Komplexa utmaningar kräver nya samarbetsmetoder

FILM OM FORSKNING Kunskaper om hur en utmaning uppstod. Många olika typer av expertis. En gemensam målbild. Och en aktiv dialog. Det är de fyra viktiga principerna för ett lyckat resultat när något ska lösas med hjälp av forskning. Det slår en internationell forskargrupp fast i en vetenskaplig studie gjord vid Östersjöcentrum och Stockholm Resilience Centre.

– Vi står inför enorma hållbarhetsutmaningar framöver. För att kunna tackla dem krävs det samarbete. Det krävs ett långsiktigt arbete med flera olika aktörer som jobbar tillsammans för att nå målen, säger Albert Norström, forskare vid Stockholm Resilience Centre.

Möt Albert Norström och Marie Löf från Östersjöcentrum, i en film om forskningsprojektet "Principles for knowledge co-production in sustainability research".

Här finns alla de 17 hållbarhetsfilmerna

 

Hållbarhetsmål 17: Genomförande och globalt partnerskap

Stärka genomförandemedlen och återvitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling

Läs mer om de globala målen

Klimatförändringar, ekologiska kriser och fattigdomsbekämpning. Dagens samhälls- och miljöutmaningar är både globala och komplexa. För att nå djupare förståelse och kunskap om dessa frågor behöver forskare samarbeta med andra aktörer i samhället och utforska lösningar tillsammans med de personer som behöver dem. Sådana arbetssätt sammanfattas vanligen med termen samproduktion av kunskap (knowledge co-production på engelska) eller gemensamt kunskapande, och har blivit allt vanligare de senaste decennierna, ofta inom forskning om småskaligt fiske och eller olika jordbrukspraktiker.
– Det brinner i knutarna. Nu måste vi slå ihop våra påsar med beslutsfattare, med all den lokala och globala kunskap som finns, och agera snabbare. Då är samproduktion av kunskap ett av de bästa verktygen, säger Marie Löf.

Läs mer om forskningsprojektet på svenska (Östersjöcentrum)

Läs mer om forskningsprojektet på engelska (Stockholm Resilience Centre)

 

Exempel på forskning som ingår i studien

Henrik Österblom, professor i miljövetenskap vid Stockholm Resilience Center har i över 10 års tid arbetat intensivt med ett storskaligt globalt samproduktionsprojekt.
Projektet går under namnet Keystone Dialogues och syftet är att försöka förstå huruvida det finns globala nyckelaktörer i haven som kan spela en avgörande roll i omställningen till en mer hållbar förvaltning av haven.
– Vi ägnade två år till att först försöka identifiera inom sjömatsproduktionen, inom fiske och vattenbruk, vilka är de största företagen? Hur stora är de? Hur mycket makt har de? Och är de någonting som vi skulle kunna beskriva som globala nyckelaktörer?
Företagen kontaktades och ett idogt arbete tog vid för att försöka vinna företagens förtroende.
I dag är samarbetet en realitet och tio globala företag inom sjömatsproduktionen arbetar i dag aktivt med fler internationella forskare knutna till projektet Keystone Dialogues för att ställa om till en mer hållbar förvaltning av haven.

My Sellberg, hålbarhetsforskare vid Stockholm Resilience Center har också flera års erfarenhet av att bedriva forskning i form av samproduktion fast på lokal nivå. Just nu studerar hon hållbar livsmedelsförsörjning på lokal och regional nivå i östra Mellansverige. Detta gör hon tillsammans med Södertälje kommuns EU-projekt Matlust.
– Forskningsprojektet som jag håller på att jobba med nu heter Mer frukt och grönt i östra Mellansverige, då undersöker jag, hur vi kan öka produktionen av frukt, grönsaker och bär i östra Mellansverige som då är Mälardalen fast större.