Kronprinsessan Victoria deltog vid seminarium om Östersjöns välmående
Hur kan Östersjön bli ett hälsosamt hav igen och vara ett nav för framtidens ekonomi? Det var frågor som diskuterades under ett seminarium om Östersjöns välmående och vilka ansträngningar som görs för att främja den blåa ekonomin. I publiken satt H.K.H. Kronprinsessan Victoria, beskyddare av Östersjöarbetet.
Stockholms universitets Östersjöcentrum, KTH och Expedition Rädda Östersjön arrangerade seminarium om Östersjöns välmående i slutet av september i Kolskjulet på Kastellholmen i Stockholm. Seminariet ägde rum i närvaro av H.K.H. Kronprinsessan Victoria, gudmor till fartyget Tre Kronor af Stockholm samt beskyddare av Östersjöarbetet.
Ellen Bruno och Gun Rudquist, från Östersjöcentrums policyavdelning, var moderatorer under evenemanget. De ledde presentationer av forskare som på olika sätt studerat Östersjörelaterade teman; kusten, vinden och maten.
Östersjöns kustområden kan vara viktig kolsänka
Christoph Humborg, professor i kustbiogeokemi på Östersjöcentrum, belyste behovet av att intensifiera klimatarbetet och minska övergödningen i Östersjön. Humborg betonade att utsläppen från lantbruk är en av flera källor som fortfarande utgör en betydande miljöbelastning och diskuterade möjliga naturbaserade lösningar i kustområden, för att binda kol i havets olika miljöer – så kallat blått kol. I dagsläget talar man oftast om hur ekosystem på land, däribland skogar, binder kol och bidrar till att minska våra totala utsläppsnivåer, men Humborg poängterade att kusternas motsvarande funktion är förbisedd i klimatrapporteringen till FN. Enligt Humborg kan teoretiskt 10 miljarder ton koldioxidekvalenter sparas och därigenom minska koldioxidutsläppen genom att säkerställa god vattenkvalitet och välmående kustekosystem, där blåstångskogarnas potential som en kolsänka nämndes specifikt. Men, övergödningen av blåstångskogar och andra ekosystem i havet gör i dagsläget kusten till en utsläppskälla till växthusgaser. Näringstillförseln från källor på land måste minska för att lyckas vända utvecklingen.
Segmentet om kusten fortsatte med Peter Tibblin vid Linnéuniversitet som avhandlade våtmarker och dess potentiella roll för att stärka bestånd av rovfisk så som gädda, samt Peter Sigray vid KTH som pratade om hur robotiseringen av övervakningsdata kan spela en roll i att mäta hur Östersjöns grunda områden mår.
Vindkraft kan gynna den marina faunan
Nästa tema för presentationer var vindkraftverkens eventuella påverkan på Östersjöns ekosystem. Lena Kautsky, professor emeritus vid Stockholms universitets Östersjöcentrum, gav en presentation om den mångfacetterade påverkan som vindkraften har på det marina ekosystemet. Vindkraftsutvecklingen har accelererat och vindkraftverken är både större, högre och placeras på djupare vatten än tidigare. Kautsky betonar att detta skiftande landskap av vindkraftverk har skapat både utmaningar och möjligheter för Östersjöns biologiska mångfald. Genom att utforska olika typer av fundament som används för vindkraftverk, diskuterade hon hur de kan ha varierande påverkan på marina ekosystem och deras potential att främja biologisk mångfald.
Hon pekade också på några av de negativa effekter som vindkraftsprojekt kan ha på marint liv, så som skador på tumlare, sälar och fisk på grund av buller, och bottensediment som sprids vid anläggningsarbeten.
Samtidigt understryker Kautsky att vindkraftverken också kan fungera som "attraktorer" för fiskar och sälar under driftsfasen, vilket i vissa fall kan gynna den marina faunan. Hon avslutar med att belysa behovet av att noggrant övervaka och förstå de långsiktiga effekterna av vindkraft på Östersjöns ekosystem och att ta hänsyn till dessa aspekter vid planeringen och genomförandet av vindkraftsprojekt i regionen. Hennes presentation ger en viktig inblick i komplexiteten och balansen mellan förnybar energiutveckling och bevarande av marint liv.
Jakob Kuttenkeuler och Fredrik Gröndahl, båda från KTH, talade om sjöfartens möjligheter att omfamna vindkraft respektive algers potential att bidra i klimatomställningen.
Frustration över att fiske enbart hanteras som näringsfråga
Tina Elfwing, föreståndare för Östersjöcentrum, inledde det avslutande blocket om mat från havet. Elfwing konstaterade att en viktig aspekt kring Östersjöns möjlighet att förse oss med råvaror är den matproduktion som sker på land och tillför näringsämnen som når Östersjön. Detta skapar näringsflöden i Östersjöns avrinningsområde som i sin tur leder till övergödningseffekter och syrebrist när organiskt material når havsbotten och ska brytas ned. Ibland diskuteras ett genomförandeunderskott, vilket innebär att vi är medvetna om vad som behöver göras, men att vi ändå inte vidtar tillräckliga åtgärder.
Elfwing adresserade också den allvarliga situationen kring en av Östersjöns nyckelarter, strömmingen. I augusti föreslog EU-kommissionen att stoppa allt riktat fiske på vissa Östersjöbestånd, eftersom de omgående behöver chans till återhämtning. Kritik har lyfts mot att ett sådant förbud skulle drabba det småskaliga yrkesfisket men Elfwing poängterade att det storskaliga industrifisket står för nästan allt fiske i Östersjön. Det handlar om 15-20 industritrålare som tar upp 95 % av de totala fångsterna.
För att hantera båda dessa utmaningar förespråkas implementeringen av Baltic Sea Action Plan, med fortsatta minskningar av övergödning. Hållbart fiske betonas som en viktig åtgärd som kan skapa fler jobb och mer mat samtidigt som det stödjer ekosystemet.
Slutligen, för att kusten ska vara en resurs för klimatarbete krävs återställning av vattenkvalitet och biologisk mångfald. På fråga från moderatorerna förklarade Elfwing att det är frustrerande att fiskefrågan ständigt reduceras till att vara enbart inom fiskets intressesfär, trots dess bredare påverkan på Östersjöns ekosystem.
Halvdagen i Kolskjulet avslutades med ett panelsamtal om företag och organisationers roll för Östersjön. Samverkan mellan olika samhällsaktörer betonades, men också att engagera unga i Östersjöfrågor och att näringslivets tal om ekonomisk vinst inte måste stå i ett motsatsförhållande till miljöhänsyn.
Se seminariet i efterhand på SVT:
Senast uppdaterad: 11 oktober 2023
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen