Stockholms universitet

Ny kartläggning visar vilka celler SARS-CoV-2 kan infektera

Forskare har identifierat vilka celler i kroppen som det nya coronaviruset (SARS-CoV-2) kan infektera. Kartläggningen kan ge ledtrådar till möjliga transmissionsvägar samt typer av läkemedel som kan vara effektivt mot infektionen. Resultaten presenteras av en internationell forskargrupp med svenska forskare vid SciLifeLab knutna till Stockholms universitet, KI och KTH, och publiceras i tidskriften Nature Medicine.

Foto: ktsimage/Mostphotos
Coronavirus. Foto: ktsimage/Mostphotos

(Artikeln ursprungligen publicerad på universitetets webb 24 april 2020.)

För att kunna infektera celler använder virus spikproteiner, som på samma sätt som en nyckel i ett nyckelhål bara kan binda till vissa celler hos värden. Tidigare studier har visat att coronaviruset endast kan infektera celler där generna ACE2 och TMPRSS uttrycks. Genom data från Human Cell Atlas Project har forskarna granskat vilka celler i kroppen där dessa två gener uttrycks och som därmed potentiellt kan infekteras av viruset.

– Human Cell Atlas är ett storskaligt, internationellt projekt där flera forskargrupper på SciLifeLab medverkar.  Projektet syftar till att kartlägga alla celler i kroppen enligt deras olika genuttrycks-mönster och anatomiska koordinater, säger Christos Samakovlis, forskare vid SciLifeLab och professor vid Institutionen för molekylär biovetenskap Wenner-Grens institut, Stockholms universitet.

– I granskningen upptäcktes att generna ACE2 tillsammans med TMPRSS uttrycks i epitelceller (en typ av specialiserad cell som bland annat finns i körtlar och slemhinnor) i respiratoriska systemet, hornhinnan och tarmen vilket kan förklara den omfattande spridningen av viruset. Dessa gener uttrycks främst i näscellerna tillsammans med andra gener som är en del av vårt medfödda immunförsvar.

– Detta belyser näscellernas potentiella roll i den tidiga infektionen samt i att motverka att infektionen får fäste. Uttrycket av ACE2 tillsammans med TMPRSS2 i andra barriärvävnader pekar på behovet av att undersöka alternativa transmissionsvägar, säger Christos Samakovlis.

Genom kartläggningen över vilka celler där de två nödvändiga generna uttrycks har forskarna lyft ett flertal möjligheter till alternativa vägar för smittspridning som behöver undersökas närmare. Genernas uttryck i matstrupen och tjocktarmen kan till exempel ge ledtrådar till varför man har hittat viruset i avföringen hos covid-19-patienter, vilket indikerar en potentiell fekal-oral överföring. Genernas uttryck i ytliga epitelceller i ögat kan förklara symptom i ögat som kan observeras hos en liten andel av covid-19-patienterna.

– Dessa upptäckter får konsekvenser för våra strategier att skydda oss och att behandla infekterade individer. Till exempel, med tanke på näscellernas sannolikt viktiga roll kan läkemedel som ges genom näsan vara mycket effektiva för att begränsa både infektionen och spridningen, säger Christos Samakovlis.

Artikel publicerades i Nature Medicine den 23 april och kan läsas genom att klicka här.

Läs mer om projektet Human Cell Atlas här: https://www.humancellatlas.org