Ny studie belyser skogens roll för klimatet och vattnets kretslopp
Skogar täcker en tredjedel av jordens landyta och är avgörande för lagring av kol samt vattnets kretslopp, även om hela omfattningen av deras påverkan ännu inte är fullständigt förstådd. I en ny studie, publicerad i Nature Communications, har forskare från Stockholms universitet och internationella kollegor bidragit med nya insikter i att förstå den komplexa roll skogar spelar i klimatsystemet och för vattnets kretslopp.
Studien, som involverar forskare från 11 institutioner i fem länder, inklusive Sverige, Storbritannien, Finland, Tyskland och Brasilien, lyfter fram det komplicerade sambandet mellan skogar, särskilt deras utsläpp av organiska gaser, och bildandet av reflekterande moln som kan påverka de globala temperaturerna.
En jämförelse mellan boreala och tropiska skogar
Det unika med denna studie är dess fokus på både boreala och tropiska skogar, som utgör 27% respektive 45% av jordens skogbevuxna områden. Dessa ekosystem skiljer sig åt i sina utsläpp och processer för molnbildning, vilket leder till varierande påverkan på skog-moln-klimatets återkopplingscykel.
– Denna studie, som använder långsiktiga data från olika skogsmiljöer i Finland och Brasilien, markerar för första gången att observationsbevis har presenterats för dessa interaktioner i tropiska regnskogar, säger huvudförfattare Sara Blichner, postdoktor vid institutionen för miljövetenskap vid Stockholms universitet.
Underrepresentation av skogar i klimatmodeller
Studien betonar behovet av förbättrade klimatmodeller för att noggrant kunna representera dessa komplexa interaktioner.
– Våra resultat antyder att nuvarande modeller kan underskatta skogarnas påverkan på molnbildning och klimat, särskilt i tropiska regioner, vilka är avgörande på grund av den höga mängden solstrålning dessa områden får vid dessa latituder, förklarar Blichner.
Dock betonar Blichner att medan studien lyfter fram områden för förbättring i klimatmodelleringen, underminerar den inte den övergripande tillförlitligheten hos dessa modeller.
– Klimatmodeller är högt trovärdiga när det gäller att representera de huvudsakliga processerna för klimatförändringar. Vår forskning syftar till att förbättra dessa modeller och minska osäkerheterna i framtida klimatprojektioner, hävdar hon.
Naturliga partiklar och global uppvärmning
Studien pekar också på att när mänskliga partikelutsläpp minskar på grund av luftkvalitetspolicyer, blir de naturliga partiklarna från skogar alltmer betydande. Dessa återkopplingar är kraftfullare i renare luftmiljöer och kan spela en viktig roll för att moderera den globala uppvärmningen.
Denna samarbetsstudie understryker behovet av fortsatt forskning och förbättring av klimatmodellering för att kunna förutse mer precisa framtida klimatscenarier. Dessutom belyser resultaten att dessa typer av effekter måste beaktas vid bedömningen av skogsbevarande som en nyckelstrategi för att mildra klimatförändringarna.
Om skogens utsläpp och klimatreglering
Skogar släpper ut betydande mängder organiska gaser, särskilt märkbara som den karakteristiska doften från en tallskog en varm dag. Dessa gaser, när de släpps ut i atmosfären, bidrar till partikelbildning.
Moln består av mikroskopiska vattendroppar och varje enskild droppe bildas runt en partikel i luften. En ökning av atmosfäriska partiklar resulterar i moln med fler droppar, vilket förstärker deras förmåga att reflektera solljus och leda till svalare yttemperaturer.
När klimatförändringen höjer temperaturen förväntas skogarna avge mer av dessa gaser, vilket skapar fler partiklar och potentiellt fler reflekterande moln.
Kontakt:
Sara Blichner, postdoktor vid Institutionen för miljövetenskap, Stockholms universitet Telefon: E-post: sara.blichner@aces.su.se
Ilona Riipinen, professor vid Institutionen för miljövetenskap och föreståndare för Bolin Centre Climate Research, Stockholms universitet Telefon: +46-73-5859251 E-post: ilona.riipinen@aces.su.se
Senast uppdaterad: 14 februari 2024
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen