Stockholms universitet

Nya vegomaten bäst för miljön - och lika bra för hälsan och plånboken

För första gången har forskare analyserat miljö- och näringsaspekterna av en kost där animaliska livsmedel byts ut mot växtbaserade alternativ som efterliknar animalier, såsom havredryck och sojaburgare. Att ersätta animaliska livsmedel med antingen växtbaserade alternativ eller oprocessad vegetabilisk mat sänker miljöpåverkan, visar den nya studien som är publicerad i Nature Communications. Dessutom uppfyller en kost baserad på veganalternativ de flesta svenska näringsrekommendationer – och den är endast marginellt dyrare.

Foto: Mostphotos/Fascinadora
Foto: Mostphotos/Fascinadora

– Det bästa du kan göra för planeten, din egna hälsa och din plånbok är att gå över till en i huvudsak växtbaserad kost. Om du tycker det är lättare att byta till växtbaserade livsmedel som ser ut och känns som kött, fisk eller mejeriprodukter, är det okej, säger Anne Charlotte Bunge, huvudförfattare till studien och forskare på Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

I dag finns många växtbaserade produkter som försöker efterlikna animaliska livsmedel, som havredryck, sojaburgare och "fiskpinnar" gjorda av veteprotein. Trots det har dessa så kallade växtbaserade alternativ hittills sällan ingått i vetenskapliga jämförelser av olika kostmönster. De flesta studier har istället utgått från en växtbaserad kost bestående av oprocessade vegetabilier, som hela bönor och linser (så kallade ”whole foods”). Men många konsumenter föredrar livsmedel som liknar de animaliska produkterna på grund av smak, bekvämlighet och kulturella anledningar.

Den nya studien har tittat på båda: att ersätta animalisk mat med oprocessade livsmedel eller med växtbaserade alternativ.

– Oprocessade livsmedel är generellt sett lite bättre när det gäller hållbarhetmiljöpåverkan, men den största minskningen av matens ekologiska fotavtryck får du genom att minska konsumtionen av animaliska livsmedel, säger Anne Charlotte Bunge.

I studien såg forskarna också att en kost bestående av olika växtbaserade alternativ till animalier uppfyller näringsrekommendationerna, åtminstone i Sverige.

– I Sverige är det obligatoriskt att berika vissa livsmedel med mikronäringsämnen som vitamin D och kalcium. På grund av det har svenska växtbaserade alternativ ofta ett näringsinnehåll i nivå med det animaliska livsmedel de avser att ersätta. Till exempel har havredryck en liknande kalciumnivå som vanlig mjölk, förklarar Anne Charlotte Bunge.

Dessutom är den växtbaserade kosten inte dyrare än den nuvarande genomsnittliga svenska kosten baserad på animalier. Oprocessade vegetabilier är till och med billigare.

Sammantaget betonar forskarna de många miljömässiga fördelarna och förbättringarna av folkhälsan som följer med övergången till mer växtbaserade kostmönster.

– Vi bör inte fastna i diskussioner om huruvida växtbaserade alternativ eller oprocessade vegetabilier är det bästa för miljön. Det viktigaste budskapet är att vi behöver minska mängden animaliska livsmedel som vi äter i Sverige i dag. Olika konsumentgrupper har olika preferenser, och om det kan mötas med en mångfald av alternativ är det bara fördelaktigt, säger professor Line Gordon, medförfattare till studien och chef för Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet.

FAKTA

Läs studien här

Så gick studien till:

Forskarna utformade sex olika kostmönster i sina scenarier och jämförde näringsintag, miljöpåverkan och pris med den nuvarande genomsnittliga kosten för en person som bor i Sverige. Dessa scenarier innefattade veganska, vegetariska och flexitariska kostmönster, var och en baserad antingen på oprocessade livsmedel eller växtbaserade alternativ. Alla var också baserade på produkter som för närvarande säljs i svenska livsmedelsbutiker.

Analysen visar att:  

•    alla kostmönster förbättrade intaget av järn, fiber, folat, magnesium, och fleromättade fetter och minskade intaget av mättade fetter jämfört med dagens kost. Kostintaget av protein och zink var lägre för alla alternativa kostmönster, men fortfarande mer än tillräckligt för att klara det rekommenderade dagliga intaget.
•    växtbaserade dieter uppfyller de flesta av de nordiska näringsrekommendationerna. Dieter som inkluderar veganalternativ är generellt sett inte sämre än deras motsvarande oprocessade livsmedel; de är bättre när det gäller intaget av vitamin D och kalcium, men innehåller för mycket salt, något som forskarna hoppas kan åtgärdas med ytterligare forskning och produktutveckling.
•    en övergång till växtbaserad kost minskar växthusgasutsläppen med upp till 50 procent. Växtbaserade kostmönster kräver också mycket mindre jordbruksmark än den nuvarande genomsnittliga kosten.
•    vattenanvändningen minskade i de flesta scenarierna, utom i de två scenarier som inkluderade mycket oprocessade livsmedel – eftersom de innehöll mer frukt och grönsaker som är vattenkrävande. Dessa två scenarier krävde liknande mängder vatten som den nuvarande genomsnittliga kosten.