Retoriken i riksdagsvalet gav en bild av större polarisering
Vad sades under valet 2022? Och hur sades det? Det är frågor som Gunilla Almström Persson, universitetslektor i svenska och retorik vid Institutionen för svenska och flerspråkighet, vill besvara. Tillsammans med en språkvetarkollega ger hon nu ut en e-bok om språkbruket i det svenska riksdagsvalet 2022 – exakt ett år efter att valet ägde rum.
Gunilla Almström Persson är universitetslektor i svenska och retorik vid Institutionen för svenska och flerspråkighet. Tillsammans med Magnus P Ängsal, docent vid Göteborgs universitet, är hon redaktör för en bok som behandlar språket som användes i riksdagsvalet 2022. Den publiceras elektroniskt den 11 september, exakt ett år efter valet.
Hennes forskning handlar om att förstå påverkan och makt i ett alltmer informaliserat offentligt rum. Språkbruket i olika maktrelationer, som kan handla om relationen myndigheter och medborgare men även mellan politiker och väljare.
Gunilla Almström Persson menar att språkvetare kan ha ett viktigt uppdrag i att forskningen om politik ska bli fullödig.
– I medier talas det mycket från medievetarhåll, statsvetare och ibland sociologer när det diskuteras politik. Men det talas ganska lite om språket och de språkliga strategierna, som är mer det retoriska. Politik är ju språk. Så här måste vi ju börja undersöka mycket mer, säger Almström Persson.
– Sen läser jag i tidningar om valet 2022 om att det var så hätskt, polariserat och grov retorik och då blir man ju nyfiken om det verkligen var så. Då kan man faktiskt gå in och läsa nära och se vad man hittar för begrepp, för ord och hur debatterandet såg ut, fortsätter hon.
Innehållsligt är politiken inte mer polariserad än tidigare
Arbetet startade efter att en grupp forskare samlades i Göteborg för att diskutera retoriska och språkliga iakttagelser från valrörelsen. En fråga som diskuterades var just om det var ett så polariserat val som det hade beskrivits i flera medier.
Gunilla Almström Persson menar att bilden är delad.
– Det finns en undersökning som visar att användandet i medier av ordet polarisering har ökat med 900 procent om man jämför från perioden 2009-2014 och sedan 2015-2020. Man talar alltså mycket om politiken som mer polariserad men sedan finns det statsvetare som kan visa på att rent innehållsligt är den inte mer polariserad än tidigare.
– Sen kan jag som språkvetare visa att man kanske har ett språkbruk som är mer slagord eller tuffa oneliners och det har vi några exempel på från den här valrörelsen. ”Magdalena Andersson ska tas ur drift.” ”Vi kommer inte offra det svenska folket på de rödgrönas altare.” ”Jag vill sparka 5000 regionpolitiker.” Man uttrycker sig mer slagordskraftigt och det tror jag har att göra med att man vill bli citerad i pressen. Då låter det mer polariserat än vad politiken och innehållet egentligen är.
Enligt Gunilla Almström Persson var Kristdemokraterna ett av flera partier som utmärkte sig för att man försökte konstruera olika kriser som man sedan lade stor tid på att tala om.
– Att använda ett ord som kris är att misstänkliggöra motståndarens politik. Om man säger att det är en kris kring bensinpriser och sedan använder man ord som ”Magdapriser” eller ”Steneviskatt” eller ”Annietillägg” så säger man att det är ni som har skapat en kris för ”vanliga människor” – ett ordval som kommer sedan också.
Språkanvändningen skiljer sig stort mellan plattformar
Forskarna har tittat på valaffischer, valfilmer, valmanifest, partiledardebatter och utfrågningar, hemsidor, Youtubekanaler, Facebook, Instagram, Twitter (X). Det finns många kontaktytor för ett politiskt parti av idag och därför måste man som språkvetare studera samtliga. Almström Persson konstaterar att språkanvändningen skiljer sig rätt rejält mellan plattformarna, där valmanifesten är mer sakliga medan Twitter (X) var det forum där känsloladdade ord oftast förekom.
Men det fanns fler trender än enbart det uppskruvade tonläget.
– En trend är att koppla tillbaka till hur det var innan. Miljöpartiet är ett parti som vill stå för hållbarhet och hållbar utveckling, miljö, klimatmedvetande. Därför upprepas ordet miljö, men man vill också utvecklas. Så det blir en balans. Miljöpolitik betyder också livsmiljö, stadsmiljö, att man är skolmiljöpartiet. Man försöker både ligga kvar i det gamla och vara framåtblickande, säger Gunilla Almström Persson.
– Vi ser det även på Socialdemokraterna, som börjar prata om folkhemmet igen. Man ville säga att vi har kvar våra rötter men också blicka framåt. Det är en reflektion jag gör från den valrörelsen att man blickar bakåt och samtidigt vill gå vidare.
Mer fokus på regeringsbildning
Att borgerliga partier gick till val med Sverigedemokraterna som en allierad part för första gången märktes även i språket.
– Det var mycket tal om den röda linjen, olika lag och olika sidor och det handlar förstås om regeringsbildning. Det kanske man gör i varje val men i det här valet var det extra viktigt. Man talade också, från den andra sidan, om den brunblåa koalitionen. Hur ska partierna uppnå en majoritet och ska man samarbeta med SD eller avstå.
E-boken som ges ut heter ”Språk och politik som forskningsfält. Språkvetenskapliga och retoriska perspektiv på det svenska valet 2022” och ges ut i den skandinaviska skriftserien Sakprosa.
Gunilla Almström Persson hoppas att deras iakttagelser kan inspirera till vidare forskning om språket i politiken. När statsvetenskapen jobbar med stora mängder data och kvantitativa undersökningar och använder stora teorier om samhället, kan språkvetare fungera som ett viktigt komplement i förståelsen av politik genom att på ett mer kvalitativt sätt titta på språkbruket.
Almström Persson sitter i styrgruppen för det nationella nätverket Språk och politik som startades upp med medel från Stockholms universitet och vars forskning nu alltså genererat en e-bok.
Senast uppdaterad: 12 september 2023
Sidansvarig: Kommunikationsavdelningen